FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Välfärden pressas från två håll – näringslivet vill se nya reformer

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes (M), Lovisa Lanryd, välfärdsexpert, och Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning Foto: Anders Wiklund/TT/Stefan Tell/Press Bild: Anders Wiklund/TT/Stefan Tell/Press

Fler äldre behöver vård och omsorg samtidigt som antalet elever i skolan minskar. Det kräver en välfärd där kvalitet och resultat får större betydelse än vem som driver verksamheten. ”Vi vet att svenska företag har enormt mycket att bidra med för att få ut maximal välfärd för våra skattemedel”, säger experten Lovisa Lanryd.

Sverige står inför en omfattande förändring av välfärdens förutsättningar. Befolkningen blir äldre samtidigt som färre människor ska finansiera vården och omsorgen. Parallellt väntar stora offentliga investeringar i bland annat försvar och infrastruktur.

Det innebär att välfärdens resurser måste användas effektivare, konstaterar Svenskt Näringsliv i rapporten Framtidens välfärd, som nyligen presenterades vid ett seminarium.

AI-sammanfattning

Svenskt Näringsliv vill reformera välfärden.

Fokus ska ligga på kvalitet och resultat.

Skolan pressas av färre elever och svaga resultat.

Äldreomsorgen behöver fler platser och investeringar.

Privata utförare lyfts fram som en viktig resurs.

Anna Tenje varnar för minskad valfrihet.

Läs mer

Rapporten, som tagits fram tillsammans med Vårdföretagarna och Almega Utbildning, innehåller 36 konkreta reformförslag som syftar till att sätta kvalitet, resultat och medborgarnas behov i centrum, oavsett om verksamheterna drivs i offentlig eller privat regi.

Lovisa Lanryd, välfärdsexpert, berättade att syftet är att visa hur offentliga och privata verksamheter tillsammans kan utveckla välfärden och samtidigt använda skattebetalarnas pengar mer effektivt.

”Utgångspunkten i välfärden måste ligga på kvalitet och innovation.”

Lovisa Lanryd menar att det framför allt är företag som kan bidra med nya arbetssätt, innovationer och högre kvalitet inom välfärden.

– Utgångspunkten i välfärden måste ligga på kvalitet och innovation. Där vet vi att svenska företag har enormt mycket att bidra med för att få ut maximal välfärd för våra skattemedel.

Förutsättningarna skiljer sig dock kraftigt mellan välfärdens olika verksamheter. Medan skolan behöver anpassas till allt mindre barnkullar står äldreomsorgen inför en omfattande utbyggnad när antalet äldre växer snabbt.

Färre elever – men stora kvalitetsproblem

Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning, konstaterade att omkring 16 procent av eleverna lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

– Det är 20 000 elever som hamnar i en återvändsgränd efter årskurs nio.

Samtidigt innebär de minskande barnkullarna att omkring 12 procent av landets skolplatser kan behöva avvecklas under de kommande tio åren.

Det ställer krav på ett skolsystem som både kan höja kunskapsresultaten och hantera en omfattande omställning.

Han välkomnade flera av regeringens reformer som förändrade läroplaner, lärarutbildning och betygssystem.

Men det behövs också tydligare kvalitetskrav och ett större fokus på grundläggande kunskaper redan i förskolan, menar han.

Andreas Mörck framhöll friskolornas betydelse och hänvisade till undersökningar som visar att fristående skolor uppnår goda resultat.

För att klara de kommande årens minskande elevunderlag behöver även friskolorna ingå i en gemensam planering med kommunerna.

– Vi måste göra det tillsammans med kommunerna, med ett gemensamt skolval och en långsiktigt hållbar finansiering, sade han.

Äldreomsorgen behöver privata investeringar

Inom äldreomsorgen är utvecklingen den motsatta. Här kommer behovet av platser och personal att öka kraftigt de kommande åren.

Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, framhöll att det kan behövas tiotusentals nya äldreboendeplatser.

Organisationen har beräknat att investeringarna därmed kan uppgå till så mycket som 200 miljarder kronor under en tioårsperiod.

Gunnar Caperius menar att det inte är realistiskt att kommunerna själva ska kunna finansiera och genomföra den utbyggnaden.

– De pengarna finns inte i kommunerna vilket betyder att man måste skapa förutsättningar för företag att investera.

För att privata företag ska vilja investera i nya äldreboenden krävs dock långsiktiga och förutsägbara villkor. Gunnar Caperius efterlyser därför tydligare spelregler och likvärdiga krav för offentliga och privata utförare.

Han vill också införa en äldreomsorgsgaranti och skärpa vårdgarantin. Den som inte får en äldreboendeplats eller vård inom utsatt tid ska kunna vända sig till en privat utförare eller en annan kommun eller region.

– Då får människor större möjlighet att själva välja vård och omsorg. Samtidigt kan vi utnyttja den kapacitet som redan finns och skapa bättre förutsättningar för nya investeringar.

Tenje varnar för minskad valfrihet

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes (M) riktade kritik mot den politiska utvecklingen i flera kommuner och regioner.

Särskilt skarp var kritiken mot utvecklingen i Stockholm och Göteborg, där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet styrt under den senaste mandatperioden.

I Göteborg berörs drygt 800 äldre av beslutet att avveckla LOV, lagen om valfrihetssystem, inom hemtjänsten

– I Göteborg går äldres rätt att välja och påverka sin egen livssituation i pension, sade hon.

I Stockholm, där över hälften av hemtjänsttagarna har privata utförare, vill det rödgröna styret också avskaffa LOV.

Anna Tenje menar att konflikten ytterst är ideologisk och handlar om vem som ska bestämma över välfärden.

– De rödgröna partierna vill återta den politiska kontrollen över verksamheterna, snarare än att låta människor själva välja vård och omsorg.

Hon varnade för att en återgång till mer offentlig drift inte bara skulle begränsa individens valmöjligheter, utan också göra det svårare att möta välfärdens växande behov.

Som tidigare kommunstyrelseordförande i Växjö har hon erfarenhet av att samarbeta med privata utförare.

– Jag såg det som en fantastisk förmån och tillgång att kroka arm med de fristående alternativen, just för att kunna dela på investeringarna och riskerna.

Vill stoppa oseriösa aktörer

Samtidigt betonade hon att välfärdskriminaliteten måste bekämpas och att oseriösa företag inte ska tillåtas bedriva verksamhet.

Men hon motsatte sig att de problemen används som argument för att begränsa privata välfärdsföretag generellt.

Hon jämförde med socialförsäkringssystemen, där förekomsten av bidragsbrott inte leder till att ersättningarna avskaffas. I stället försöker staten förbättra kontrollen och stoppa felaktiga utbetalningar.

Samma princip bör enligt Anna Tenje gälla inom vård, skola och omsorg.

– Man måste kunna hålla två bollar i luften samtidigt. Värna valfriheten och stärka kvaliteten, samtidigt som vi gör det mycket svårt för dem som begår bidragsbrott.

Anna Tenje lyfte också välfärdsföretagens betydelse för kvinnligt företagande och för möjligheten att välja mellan fler arbetsgivare.

– Vi behöver se till att fler kvinnor kan knoppa av verksamheter i offentlig sektor och stå på egna ben som företagare.

  • Vad innehåller rapporten Framtidens välfärd?

    Rapporten Framtidens välfärd innehåller 36 konkreta reformförslag från Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna och Almega Utbildning. Förslagen ska sätta kvalitet, resultat och medborgarnas behov i centrum, oavsett om verksamheten drivs offentligt eller privat. Rapporten lyfter också effektivare användning av skattebetalarnas pengar.
  • Hur många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?

    Omkring 16 procent, motsvarande 20 000 elever, lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, enligt Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning. Han beskriver situationen som att eleverna hamnar i en återvändsgränd efter årskurs nio. Mörck efterlyser tydligare kvalitetskrav och större fokus på grundläggande kunskaper redan i förskolan.
  • Hur många skolplatser kan behöva avvecklas när barnkullarna minskar?

    Omkring 12 procent av Sveriges skolplatser kan behöva avvecklas under de kommande tio åren när barnkullarna minskar, enligt Andreas Mörck på Almega Utbildning. Han säger att skolsystemet samtidigt behöver höja kunskapsresultaten och hantera omställningen. Friskolor behöver enligt honom ingå i en gemensam planering med kommunerna.
  • Hur stora investeringar kan behövas för nya äldreboendeplatser?

    Investeringarna i nya äldreboendeplatser kan uppgå till så mycket som 200 miljarder kronor under en tioårsperiod, enligt Vårdföretagarnas beräkningar. Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, säger att det kan behövas tiotusentals nya platser. Han menar att kommunerna inte realistiskt kan finansiera och genomföra hela utbyggnaden själva.
  • Vad innebär avvecklingen av LOV inom hemtjänsten i Göteborg?

    Avvecklingen av LOV, lagen om valfrihetssystem, inom hemtjänsten i Göteborg berör drygt 800 äldre. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje säger att beslutet innebär att äldres möjlighet att välja och påverka sin egen livssituation försvagas. Hon kritiserar också planerna på att avskaffa LOV i Stockholm.