DEN SVENSKA INTEGRATIONEN
Ny rapport: Så blir jobbet en duvning i svenska språket
Bristande kunskaper i svenska är ett hinder när svenska företag rekryterar. Därför är det dags att komplettera SFI med Svenska För Arbete, konstateras i en rapport. ”Vi får dagligen bevis på att svenskundervisning på arbetsplatsen är en framgång", säger Lena Svendsen, kvalitetschef på Mechanum.
Svenska företag har svårt att rekrytera nya medarbetare. Det kan gälla brist på rätt utbildning och yrkeskunnande, men en viktig orsak är även bristande kunskaper i svenska. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät uppger nära var fjärde företag att just otillräckliga kunskaper i svenska är ett hinder vid rekrytering.
– Det gör svenskkunskaper för utrikes födda till en arbetsmarknadspolitisk fråga, inte bara en utbildningsfråga. Eller borde åtminstone vara det.
Det säger Kristina Cunningham, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv och en av de ansvariga bakom rapporten ”Från SFI till svenska för arbete”.
– Erfarenheter från både forskning och praktik visar att språkinlärning som sker nära arbetsmarknaden och utgår från konkreta yrkeskrav ger bättre resultat och kan förkorta vägen till arbete, säger Kristina Cunningham.
Svenska på arbetsplatsen
Idag är SFI, svenska för invandrare, den etablerade möjligheten för utrikes födda att lära sig svenska. Men det är en verksamhet där otaliga utredningar har pekat på låg genomströmning, ojämn kvalitet och svag måluppfyllelse. Från näringslivet handlar kritiken framför allt om att SFI i för liten utsträckning ger de funktionella språkkunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar. Företag lyfter behovet av yrkesnära svenska som är kopplad till arbetsplatsens krav, exempelvis för att förstå arbetsrutiner, följa säkerhetsföreskrifter, och kommunicera med kunder och kollegor.
Många företag tar själva ett betydande ansvar och avsätter stora resurser för språkutveckling och yrkesupplärning för personer med svaga kunskaper i svenska.
– Vi får dagligen bevis på att svenskundervisning på arbetsplatsen är en framgång, för de enskilda personerna och hela företaget.
Det säger Lena Svendsen, kvalitetschef på Mechanum i Mölndal. Företaget har åtta bilverkstäder med olika inriktning i de tre storstäderna och har länge arbetat aktivt med språkstöd till nyanställda.
– Vi tar in 30 till 40 elever per år i alla åldrar från bland annat Komvux, Yrkeshögskolan, olika arbetsmarknadsutbildningar och vi förväntar oss inte ”färdiga” tekniker utan slussar successivt in dem i yrket via egen utbildning, både yrkes- och språkmässigt.
Till hjälp har företaget tagit fram lathundar där betydelsen av vanlig svenska ord förklaras, såväl som yrkesspecifik terminologi.
– Vi arbetar med en rad olika bilmärken och de kan ha helt olika benämningar på samma detaljer och tekniska lösningar. Det blir alltså fokus på både svenska och olika märkesspråk, konstaterar Lena Svendsen.
– Vi ska inte heller glömma att på arbetsplatsen finns ytterligare en sorts svenska: Fikasvenska, den som talas på rasterna. Den är lika viktig den.
Inkluderande åtgärder
Besöksnäringen är en traditionell inkörsport till arbetslivet, för både unga och de med utländsk bakgrund. Hotellkedjan Scandic har idag cirka 130 olika nationaliteter anställda och har sedan 2018 ett brett program för språkträning för de anställda. Pia Nilsson Hornay är Learning & Development Manager på Scandic Hotels.
– Alla ska ha möjlighet att kunna prata och förstå varandra I teamet, känna sig inkluderade och också förstå hur arbetat ska göras, hur våra säkerhets- och trygghetssystem fungerar, ge service till våra gäster. Språket är helt enkelt nyckeln till allt det och mer därtill, säger hon.
Scandic erbjuder alla anställda digitala språkkurser via företaget Lingio i både yrkessvenska, till exempel hotellstädning, lokalvård och storkök men också generella kurser i svenska.
– Det är medarbetarens chef som anmäler sin medarbetare och vi har gett fri tillgång till kurserna. Alla som vill och är motiverade ska få en möjlighet – det ska inte vara brist på möjligheter som gör att en medarbetare försitter chansen att träna sin svenska, säger Pia Nilsson Hornay.
Egna kompetenskurser
Sedan två år tillbaka har Scandic även egna kompetenskurser med inbyggt språkstöd via Lingio till medarbetare inom bland annat städmetoder, källsortering, livsmedelshygien och kassarutiner.
– Den utbildningen sker på svenska men medarbetaren har tillgång till 100 olika språk för att översätta om det är ord som hen inte förstår. Även de kurserna blir ett tillfälle att utveckla sin svenska, säger Pia Nilsson Hornay.
Rapporten från Svenskt Näringsliv presenterar en rad förslag på hur en företags- och yrkesnära språkutbildning kan skalas upp och utformas för att möta både de enskilda personernas och arbetsgivarnas behov.
– Erfarenheten från företag som utvecklat egna modeller för språkstöd visar att arbetsplatsnära och yrkesintegrerad språkundervisning fungerar. Nu behöver vi skala upp insatserna som leder till arbete, säger Kristina Cunningham.
Flera förslag
För att fler ska komma i arbete räcker det inte, enligt Svenskt Näringsliv, att reformera dagens sfi. Det behövs ett nytt system där språkutbildningen blir mer differentierad, mer arbetsmarknadsnära, och i högre grad utgår från individers olika förutsättningar. Förslagen handlar om att personer i yrkesför ålder i större utsträckning ska få ta del av yrkesinriktade svenska som kombineras med arbete, praktik eller yrkesutbildning, samtidigt som arbetsgivare som tar ansvar för språkutveckling på arbetsplatsen ges bättre stöd.
Svenskt Näringsliv vill också se en tydligare styrning och bättre uppföljning för att säkerställa att insatserna leder till arbete och progression i svenska.
– Målet är att fler kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden samtidigt som företagens möjligheter att rekrytera kompetens stärks, säger Kristina Cunningham.
Från svenska för invandrare till svenska för arbete
I rapporten presenterar Svenskt Näringsliv fyra punkter för hur en satsning på yrkessvenska ger snabbare språkkunskaper för enskilda individer och stärker företagens kompetensförsörjning och möjligheter att rekrytera.
- Renodla SFI och skapa ett nytt yrkesinriktat system för personer i arbetsför ålder. Regeringen bör tillsätta en utredning som analyserar hur sfi kan differentieras utifrån olika målgruppers behov och hur en ny språkutbildning, anpassad till arbetsmarknadens kompetensbehov, bör utformas. Utredningen bör även se över ansvarsfördelningen för den yrkesinriktade språkutbildningen, inklusive om Arbetsförmedlingen eller annan nationell aktör bör ges ett utökat uppdrag, samt analysera finansiering, ersättningsmodeller och om sfi ska bibehållas för personer som behöver grundläggande språkutbildning för samhällsdeltagande eller vidare studier.
- Stärk språkstödet i arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetsförmedlingen bör omgående ges i uppdrag att säkerställa att väsentligt fler arbetssökande får ta del av språkinsatser i kombination med arbete, yrkesutbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Myndigheten ska även utveckla och bygga ut snabbspår, validering och intensivsvenska för personer med relevant yrkeserfarenhet.
- Inrätta en pilotverksamhet för bransch- och yrkesspecifik språkutbildning. Arbetsgivare inom flera branscher anställer personer med begränsade kunskaper i svenska och har utvecklat egna modeller för språkstöd på arbetsplatsen. Arbetsgivare och branschföreträdare ska, tillsammans med utbildningsanordnare, kunna ansöka om medel hos ansvarig myndighet. Syftet är att utveckla och pröva skalbara modeller för yrkesspecifik språkutbildning anpassad till arbetsplatsens krav.
- Skapa långsiktiga villkor för effektiva insatser. Finansiering och styrning bör i högre grad premiera insatser som leder till arbete, progression i svenska och varaktig etablering. Berörda myndigheter och kommuner bör omgående få i uppdrag att utveckla uppföljning och statistik för att möjliggöra bedömningar av effekter och skapa bättre underlag för styrning och resursfördelning. Arbetsgivare som tar emot personer med svaga språkkunskaper behöver ges bättre förutsättningar att stödja språkutveckling, även efter övergång till reguljär anställning, genom exempelvis handledarstöd eller andra riktade stödinsatser.
