DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Nu hotas jobben – Irankrisen slår mot svensk industri: ”Bara sett toppen av isberget”

Irankrisen kan tvinga svenska företag att göra sig av med personal eller i värsta fall lägga ned. Nu efterlyser industrin åtgärder för att kunna parera krisens skadeverkningar. ”Väldigt olyckligt om företag tvingas att gå i konkurs”, säger Helge Steg, vd för Artaplast, till TN.

Under pandemiåren 2020 och 2021 betalades drygt 40 miljarder kronor ut till 70 000 företag i form av korttidsstöd. Det gjorde att företagen kunde behålla personalen när lönekostnaderna sjönk samtidigt som medarbetarna fick ut större delen av lönen med färre arbetade timmar tack vare den statliga kompensationen. Men nu larmar både industrin och facken om att det permanenta korttidsstödet som infördes efter pandemin inte fungerar som det ska. Och statistiken är talande.

Skatteverkets personbeskattningsavdelning bekräftar för TN att förra året fick samtliga 75 företag som ansökte om korttidsstöd nobben och i år har 18 ansökningar gjorts utan att någon har lyckats ta del av stödet. Industrin och facken menar att det nya regelverket är för krångligt och inte tillräckligt konkurrenskraftigt jämfört med andra länder som exempelvis Tyskland.

– Korttidsarbete är en viktig del av företagens möjlighet att hantera tillfälliga behov av att dra ner på arbetsstyrkan. Det är det vi ser nu med Irankrisen som har en påtaglig effekt på den svenska industrin, säger Jakob Tellgren, vd för IKEM, till TN.

Han får medhåll av Erik Spector, chefekonom vid Teknikföretagen, som menar att Irankrisen skapar osäkerhet, hämmar investeringar och försvårar för företagen i allmänhet.

– Vi är inte där än att jobben hotas men risken finns. Faller efterfrågan på svensk export tillräckligt mycket så kommer det att påverka den svenska arbetsmarknaden. Vi behöver ett flexibelt system för korttidsarbete. Det skulle vara väldigt olyckligt om företag tvingas att gå i konkurs på grund av att ett sådant system inte finns på plats. Därför har vi tagit fram förslag på förbättringar tillsammans med våra fackliga motparter, säger han.

”Den här krisen innebär en stor utmaning för våra företag.”

IKEM uppger att den svenska plastindustrin och oljeraffinaderierna drabbats särskilt hårt av Irankrisens plötsligt utbrott. Oroligheterna vid Hormuzsundet orsakar problem för transporter samtidigt som priset på den viktiga insatsvaran olja rusar. Detta drabbar både svensk export och import. IKEM varnar för att det kan uppstå brist på kritiska råvaror.

– Plastföretag i Sverige rapporterar att de åkt på prisökningar med upp till 70 procent för sina råvaror. Den här krisen innebär en stor utmaning för våra företag, säger Jakob Tellgren.

Ett företag som drabbas av Irankrisen är ArtaPlast AB i Tyresö som har runt 90 anställda och 270 miljoner kronor i omsättning. Företaget tillverkar medicintekniska komponenter och förpackningar till livsmedelsindustrin.

– Vi är ett av de små- och medelstora företagen i Sverige som producerar, exporterar, skapar jobb och sliter varje dag. Det typiska SME-företaget i Sverige är oftast en underleverantör till något av de stora industriföretagen. Det gör att vi varje dag lever i en konkurrenssituation mot andra företag både i Sverige och utomlands, säger Helge Steg, vd och ägare till ArtaPlast.

”Det är vi som måste absorbera hela smällen.”

Företaget kände genast av oljekrisen vid Hormuzsundet.

– Vår största råvara är plast och plast görs av olja. Det finns en klar risk att vi kan få försörjningsproblem av råvaran. Det som är speciellt för den här krisen är att de stora tillverkarna proaktivt höjde sina priser mot oss, annars brukar det vara en fördröjning. Prishöjningen skulle gälla även för de varor som redan fanns på lastbilar och detta är något nytt. De stora tillverkarna har lärt sig från de tidigare kriserna och är stora nog att göra så här. Vi SME-företagare är i ett rejält underläge gentemot stora multinationella företag och det är vi som måste absorbera hela smällen, säger Helge Steg.

Ledningen för ArtaPlast ägnar i dagsläget mer än halva sin arbetstid åt problemen som Irankrisen orsakar.

– Vi pratar med leverantörer och kunder och försöker säkra våra leveranser. Den här krisen kommer att kosta oss pengar, ett kvartals omsättning har plötsligt blivit 10 till 15 procent dyrare. Om det slutar med att vi inte får leveranser och behöver stoppa produktionen så kan vi behöva någon form av brygga som korttidsarbete för att ta oss igenom försörjningsproblemen. Annars är risken att vi tappar nyckelpersoner och kan inte starta om när det släpper, säger Helge Steg.

Varnar för global lågkonjunktur

Jakob Tellgren betonar att bortom Irankrisen finns en underliggande mer långsiktig kris för svensk och europeisk industri som behöver hanteras av politiken. Det gäller bland annat bökiga tillståndsprocesser, konkurrensfrågor, elleveranser och kompetensförsörjning. IKEM menar att Irankrisen är ett tecken på en allt mer osäker värld och att krisen blottar Sveriges sårbarhet i globala leveranskedjor.

– Detta är frågor vi måste fortsätta att prata om. EU har tidigare infört skydd mot otillbörlig konkurrens inom stålindustrin och nu behövs ett liknande skydd för kemikalieindustrin. Det är ett konkret exempel på vad regeringen kan göra för att förbättra läget för svensk industrin så att vi kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga, säger Jakob Tellgren.

Eric Spector varnar för att Irankrisen i förlängningen kan utlösa en global lågkonjunktur.

– Om oljeutbudet minskar påtagligt så kommer det att påverka produktionen världen över och då kan vi få uppleva en lägre global BNP-tillväxt. En global lågkonjunktur kommer att drabba den svenska teknikindustrin som exporterar en stor del av sin produktion. Det som krävs nu är reformer som stärker svensk industris konkurrenskraft, värnar kompetensförsörjningen, ökar tillgången på fossilfri energi och som gör att vi bättre kan parera denna kris och samtidigt rusta oss inför nästa, säger han.

”Även om det blir en lösning imorgon i Hormuzsundet kommer vi garanterat att behöva leva med konsekvenserna minst året ut.”

Helge Stegs budskap till politiken är att ta företagens problem på allvar, det är företagen som skapar jobben i Sverige. Om industrin inte kan importera, producera eller exportera finns inte längre några jobb.

– Vi behöver vara supertydliga här. Vi har ett val i höst och senare drar en avtalsrörelse igång där det kommer att vara diskussioner om vi ska ha stora löneökningar samtidigt som industrin står inför denna jättekris. Jag är rädd för att vi bara har sett toppen av isberget. Även om det blir en lösning imorgon i Hormuzsundet kommer vi garanterat att behöva leva med konsekvenserna minst året ut, säger Helge Steg till TN.