ENERGIPOLITIK

Så gick kärnkraften från bortglömd till att dominera debatten

På några år gick kärnkraften från en undanskymd tillvaro till att bli avgörande i riksdagsvalet 2022, skriver SvD Näringsliv.

Inför valet 2018 befann sig Kristdemokraterna i kris och sökte profilfrågor. Partiledaren Ebba Busch lyfte då kärnkraften som en konfliktfråga i energi- och klimatpolitiken. Det som först sågs som ett djärvt drag blev startskottet för en bredare politisk förskjutning. Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna anslöt sig gradvis till linjen, vilket bidrog till att forma ett gemensamt högeralternativ.

Kärnkraften gick från att vara en bortglömd fråga till att dominera valet 2022. Under lång tid ansågs den politiskt och ekonomiskt omöjlig, särskilt efter olyckan i Fukushima 2011 och år av låga elpriser.

När elpriserna steg kraftigt under energikrisen 2021–2022 fick frågan ytterligare kraft. Högerpartierna kopplade prisökningarna till nedlagd kärnkraft och gjorde energipolitiken till en central konflikt i valrörelsen, skriver SvD.

Samtidigt fick linjen stöd från delar av näringslivet, som efterfrågade stabil elproduktion och statliga satsningar.

Jacob Wallenberg, ordförande på Svenskt Näringsliv, och vd Jan-Olof Jacke, är två namn som tidningen nämner som bidragande till att lyfta upp frågan på agendan igen.

SvD Näringsliv: Buschs höga spel – iskall fråga en valvinnare