ENERGIPRISERNA

Värsta energikrisen i modern tid är här – så ska företagen räddas

Priset på olja och fossil gas fortsätter att stiga och Europa förbereder sig nu för den värsta energikrisen i historien. ”Vi måste säga som det är. Vi har några mycket svåra månader framför oss. Kanske till och med år”, säger energikommissionär Dan Jørgensen som nu presenterar EU:s krisplan.

EU-kommissionen lägger nu fram ett brett batteri åtgärder mot vad som kan bli Europas värsta energikris någonsin.

I maj kommer till exempel ett lagförslag i svenska regeringens smak – att energiskatterna ska kunna sänkas under dagens miniminivåer och att nätavgifterna ska minskas.

Samtidigt gäller det för EU att undvika misstagen från energikrisen 2022, fortsätta elektrifieringen och jämka motstridiga ekonomiska intressen.

– Vi måste säga som det är. Det handlar inte om en liten prisuppgång på kort sikt. Krisen är troligen lika allvarlig som 1973 och 2022 – om man kombinerar dem, sa energikommissionär Dan Jørgensen när han presenterade åtgärdspaketet.

– Vi har några mycket svåra månader framför oss. Kanske till och med år, givetvis beroende på utvecklingen i Mellanöstern. Till och med i det bästa scenariot är det illa.

Orsaken till de mörka utsikterna är att Qatar behöver minst två år för att återuppbygga sin produktion och infrastruktur för naturgas. För oljeproduktionen i Persiska viken ser det lite bättre ut. Återuppbyggnaden väntas minst ta två till fyra veckor, sa han.

Beredskap för det värsta

För att EU ska vara beredd på det värsta scenariot la kommissionen fram ett brett batteri med åtgärder. Målet är att både lösa kortsiktiga nödsituationer och att på längre sikt ta sig ur beroende av utländska, dyra fossila energikällor där tillgången är opålitlig.

– Kortsiktigt slår krisen mot delar av industrin, särskilt den energiintensiva. Vi måste låta EU-länderna ge nationella statsstöd till dem, sa Jørgensen.

Nästa vecka eller i början av maj ska kommissionen besluta om att lätta på statsstödsreglerna. Dagens gräns för subventioner av energikostnaden på 50 procent kan kanske höjas till 70 procent. För transporter, jordbruk och fiske kan stödnivån tillåtas bli ännu högre.

Sverige har begärt tillåtelse att kunna sänka skatt på bensin och diesel under EU:s nuvarande miniminivå. Det väntas få grönt ljus, erfar Tidningen Näringslivet. Men frågan är hur snabbt det kan träda i kraft. När det gäller Sveriges begäran att få använda flaskhalsintäkter från elnätet friare förhandlas det fortfarande, dels i Europaparlamentet och dels mellan ländernas energiministrar. Kommissionen hoppas på en uppgörelse före augustisemestern.

När EU-länderna sänker skatter på fossila energikällor vill kommissionen att EU-länderna kombinerar det med åtgärder bort från fossilt, som stöd till elfordon, värmepumpar, solpaneler och fjärrvärme. Kommissionen står beredd att ge hjälp till EU-länderna för att utforma de nationella åtgärderna så att de inte motverkar varandra eller motverkar de långsiktiga målen.

Undvika gamla misstag

Ett misstag vid krisen 2022 var att många EU-länder införde breda och långvariga ekonomiska stöd, som blev mycket dyra i längden. Nu betonas att stöden ska vara kortvariga, snävt riktade och sjösättas snabbt. Ändå finns risk för orättvisa konkurrensförhållanden mellan företag när skuldsatta EU-länder inte har råd att ge stöd. Andra, som Tyskland, både kan och vill ge stora statsstöd.

Däremot kommer kommissionen inte föreslå någon skatt på energibolagens så kallade övervinster (windfall taxes) de nu får på grund av höga energipriser. Vice ordförande Teresa Ribera påminner att EU-skatter måste få enhälligt stöd från samtliga EU-länder. Det är svårt. En annan anledning, enligt skattekommissionär Wopke Hoekstra, är att det inte var effektivt 2022 då energibolag lätt kunde flytta vinsterna utanför EU.

En känslig fråga är hur mycket EU ska förespråka att minska efterfrågan på energi. Transportkommissionären Apostolos Tzitzikostas sa på tisdagen att vanliga människor inte behöver ändra hur de lever, arbetar eller reser. Och det finns ingen brist på flygbränsle de närmaste sex till åtta veckorna, sa han.

Men det internationella energiorganet IEA varnar för att brist på flygbränsle visst kan uppstå om sex veckor. Bakom de motstridiga bedömningarna ligger att sydeuropeiska länder är rädda för att sommarens så viktiga flöde av turister ska strypas. Turister ska inte avstå från flygresor till solen, hoppas de.

Kommissionens paket lämnar åt nationella regeringar att själva välja om de vill införa åtgärder för att spara energi och minska efterfrågan. Några påbud ges inte om obligatoriskt distansarbete eller utbildning i klimatvänlig körteknik.

Dags att backa?

Italien och flera östeuropeiska EU-länder passar på nu på att föreslå att EU rullar tillbaka den gröna omställningen. Italienska ministrar och näringslivsorganisationer förespråkar att börja köpa rysk olja igen och pausa ETS, systemet utsläppshandel.

Kommissionen håller emot. ETS behöver mindre justeringar vid en översyn i juli. Något fler utsläppsrätter ska bli tillgängliga, vilket sänker priset. Men att häva importförbudet för rysk olja vore ett stort misstag, säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

– ETS har varit motorn för vår omställning. Vi har minskat våra utsläpp av växthusgaser avsevärt, sa Jørgensen.

På längre sikt ska övergången till inhemska, fossilfria energislag minska EU:s sårbarhet. Europa klarar sig bättre nu än 2022 eftersom vissa framsteg redan har gjorts. 2022 nådde gaspriset som högst 340 euro per MWh mot 39 euro nu. På sikt blir nybyggd kärnkraft alltmer en del av lösningen. Kärnkraftsmotståndarna bland EU-länderna har försvagats och hindrar nu finansiering i mindre utsträckning.

– Vi trycker också på för långsiktiga lösningar, genom utbyggnad av elnät, kärnkraft och förnybart, och genom energieffektivisering, sa Jørgensen.

Samordning mellan EU-länderna är en viktig nyckel. Till exempel bör de samordna inköpen för att fylla på gaslagren inför vintern. Det vore dumt att konkurrera med varandra och driva upp priserna. Samordning behövs även för att effektivt utnyttja den kapacitet som finns i Europa att raffinera olja.