HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Efter stormen: Vägkaos stoppar krisarbetet – virke för miljarder kan bli värdelöst

Skogsnäringen försöker rädda värden i miljardklassen efter den största stormen på tio år, men eftersatt vägunderhåll försvårar arbetet. Samtidigt tickar klockan innan granbarkborre och svampangrepp förstör virket. "Kan gå från sågbar kvalitet till att bli helt obrukbart", säger Jonas Löfstedt på Skogsstyrelsen till TN.

Stormen Johannes skador på den svenska skogen i fjol är de största på tio år. Skogsstyrelsen uppskattar att det har fällts cirka 11 miljoner skogskubikmeter, motsvarande en årsavverkning längs vägarna i Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Skogsstyrelsen beskriver nuläget som mycket ansträngt, med stora stormfällda volymer och flera samtidiga flaskhalsar i systemet, säger Jonas Löfstedt, regionchef på myndigheten.

– Arbetet ute i verksamheten fokuserar på att gemensamt skapa aktuella och samlade lägesbilder samt att sprida kunskap om risker och prioriteringar, säger han.

Kamp mot klockan

Skogsnäringen arbetar nu febrilt med att samla in och transportera det stormfällda virket ut ur skogen innan juli 2026, då granbarkborren svärmar i området - något som dessutom regleras i växtskyddslagen.

– Hittills är cirka 25 procent av det totala virket som har avverkats fram till nu tillgängligt för transport, säger Agneta Johansson, logistikchef på Mellanskog, en förening som ägs av cirka 28 700 privata skogsägare i Mellansverige.

”Det är en årsvolym som ska tas om hand på mindre än ett halvår”

Det är inte bara granbarksborrarna som utgör ett hot mot virket. När timret blir liggande och det blir varmt och fuktigt framöver, riskerar det att drabbas av blånad, en missfärgning som orsakas av svampangrepp och sprids via luftburna sporer.

– Det beror på när våren kommer, men det brukar hända någon gång i slutet av maj. Så vi måste göra vad vi kan för att få ut virket så snart som möjligt. Det är en årsvolym som ska tas om hand på mindre än ett halvår, säger Agneta Johansson.

Jonas Löfstedt på Skogsstyrelsen, bedömer också läget som tidskritiskt.

– Redan några veckors fördröjning under vår och försommar kan innebära att virke går från sågbar kvalitet till massaved eller i värsta fall blir helt obrukbart, säger han.

Betydande värden kan går förlorade

Myndigheten trycker på att fokusera insatserna där det finns stora volymer gran.

– I jämförelse med tall, är granbarkborren en mer potent skadegörare. Den kan orsaka stora skador på stående granskog och leda till att betydande värden går förlorade, säger Jonas Löfstedt.

Utifrån TN:s egen lågt räknade uppskattning handlar det om värden runt 5 miljarder kronor, baserat på ett massavedspris kring 500 kronor per kubikmeter och en volym på cirka 10 miljoner kubikmeter.

”Just nu ligger det högar med virke längs skogsvägarna som väntar på att köras ut från de enskilda vägarna”

Trafikverket gör nu extra insatser på de statliga vägarna, som de ansvarar för. Men det självständigt styrda enskilda vägnätet utgör fortfarande en betydande flaskhals i krisarbetet.

– Just nu ligger det högar med virke längs skogsvägarna som väntar på att köras ut från de enskilda vägarna. Men tjällossningen kombinerat med eftersatt underhåll och låg bärighet på många vägar har gjort att många enskilda väghållare har satt upp skyltar med viktbegränsningar eller stängt av dem helt, säger Elin Swedlund, ansvarig för transportfrågor på Skogsindustrierna.

Skyltarna sitter uppe under den period då vägarna är som känsligast på grund av tjällossningen. Vägarna är som svagast precis när tjälen går ur marken. Smältvattnet gör underlaget så mjukt att tunga transporter riskerar att förstöra vägarna.

– På vintern fryser de här små vägarna och då kan tunga bilar köra på dem. Men när våren kommer blir de här vägarna jätteleriga, säger Elin Swedlund.

Enskilda vägar är en flaskhals

De enskilda vägarna är normalt en flaskhals under tjällossningen. Nu är situationen mer pressad när stora volymer ska ut på kort tid.

Enligt Jonas Löfstedt på Skogsstyrelsen är många enskilda vägar inte dimensionerade för de stora och koncentrerade transportvolymer som nu krävs, vilket innebär en betydande risk för vägnedbrytning och ökade kostnader.

Därtill har tjällossning, i kombination med stora mängder snö och regn under påsken, förlängt perioden med försämrade vägförhållanden.

– I nuläget kan viss transport ske efter nätter med minusgrader, men förutsättningarna är osäkra och varierar lokalt, säger han.

Skogsindustrierna menar att det i vissa fall krävs förstärkningar med sten och grus för att möjliggöra tyngre transporter och föreslår att enskilda väghållare behöver få finansiellt stöd för att klara av detta.

Akut behov

Skogsstyrelsen ser också ett behov av att förstärka vägarna för att hantera problemet.

– Det finns ett mycket stort och akut behov av att förstärka de enskilda vägar som används för uttransport av stormvirket.

”Det är ingen nyhet att det finns en stor underhållsskuld i det enskilda vägnätet”

Det är inte bara tjällossningen som ligger bakom problemen utan också det eftersatta underhållet, menar Elin Swedlund.

– Det är ingen nyhet att det finns en stor underhållsskuld i det enskilda vägnätet. Den här stormen bekräftar hur stort behovet är, säger hon.

Näringslivet har tillsammans med experter från flera myndigheter tagit fram en nationell strategi för enskilda vägar, med åtgärder för att höja standarden.

Skulden kan öka

Underhållsskulden kommer att öka ytterligare när krisarbetet är klart, bedömer Agneta Johansson på Mellanskog.

– I och med att det blir så mycket transporter och det tryck som uppstår nu, kommer även de enskilda vägar som i dag är i bra skick att få problem. Det handlar om att först ta sig in med tunga skogsmaskiner för att hantera träden, och sedan ut med tunga lastbilar, säger hon.

Skogsindustrierna har tillsammans med Mellanskog och LRF Skogsägarna begärt ett krispaket på 400 miljoner kronor från regeringen för förebyggande och återställande åtgärder på det enskilda vägnätet.

Det är viktigt att tillvara på de lärdomar som dragits efter tidigare stormar. Efter Gudrun 2005 bedömdes läget så allvarligt att Persson-regeringen valde att gå in med extra insatser.

– Då valde man att bygga virkesterminaler. Det är inte aktuellt nu. Det handlar inte om lika stora volymer. Däremot är de fällda träden i det här fallet mer koncentrerade till ett begränsat område, säger Agneta Johansson.

Ekonomiskt läge påverkar

Då var också industrin i en bättre ekonomisk situation, och så är inte fallet i dag, menar Elin Swedlund.

– Den svenska skogsindustrin befinner sig i ett mycket utmanande läge med produktions- och personalneddragningar som följd, och att i det läget hantera en storm blir utmanande, säger hon.

”Det finns bolag som räknar med att arbetet kommer att pågå även under nästa år som en följd av stormfällningen”

Eftersom Mellanskog ägs av privata skogsägare ligger fokus i första hand på att hjälpa de egna medlemmarna, vars områden omfattar cirka 1,6 miljoner kubikmeter stormfälld skog. Parallellt finns det många andra bolag som har kommit igång med motsvarande insatser. Sammantaget väntas krisarbetet nå sin kulmen vid månadsskiftet april–maj, bedömer Agneta Johansson.

– Då kommer det vara full aktivitet. Sen kommer det att rulla på i ett par månader innan det lugnar ner sig igen. Det finns bolag som räknar med att arbetet kommer att pågå även under nästa år som en följd av stormfällningen, säger hon.2

Trafikverket ger bidrag

Trots att Trafikverket inte direkt ansvarar för driften av de enskilda vägarna kan myndigheten ge bidrag till väghållare, till exempel för bärighetsförstärkningar.

Efter stormen Johannes har Trafikverket beviljat bidrag på cirka 9 miljoner kronor för totalt 22 ansökningar. Men det kan mycket väl komma betydligt fler, menar Staffan Eriksson, enhetschef för enskilda vägar.

– De som redan har ansökt är kanske de som ligger lite före och kan börja bärighetsförstärka i förebyggande syfte. Sen kan det bli fler ansökningar, men det går varken att säga hur många det blir eller hur mycket av behoven som kommer att kunna täckas, säger han.

”Det kommer säkert att gå en del till de drabbade områdena, men vi måste också prioritera utifrån angelägenhetsgrad”

Klart är att behovet är stort runtom i landet och medlen är begränsade. Det gör det svårt att på förhand säga hur stor del av det stormfällda området som kan få stöd.

– Vi har omkring 23 000 enskilda vägar i bidragssystemet. Det kommer säkert att gå en del till de drabbade områdena, men vi måste också prioritera utifrån angelägenhetsgrad, säger Staffan Eriksson.

Krävs motprestation

Bidragens syfte är att stödja vägnät som förvaltas av enskilda väghållare, så att vägarna kan fungera som en förlängning av det allmänna vägsystemet. Därför ställs också krav på vägarna, menar han.

– De ska vara öppna för allmän trafik och vara i ett sådant skick att de är bekväma och säkra att köra på. Det är alltså inte utan motprestation, säger han.

En annan lösning är att regeringen tillsätter ytterligare medel under våren, när beslut fattas om den slutliga nationella planen för transportsystemet samt de ekonomiska ramarna för länsplanerna.

I rapporten Bärighetshöjande åtgärder på icke-statliga vägar bedömer Trafikverket att enskilda väghållare sannolikt inte kan hantera dessa åtgärder på egen hand. Myndigheten föreslår därför att någon form av stödfinansiering kan vara relevant.

Skogsindustrierna önskar gärna se att Trafikverket får i uppdrag från regeringen att utreda frågan vidare.

Undantag ges till utländska timmerbilar

I början av april införde regeringen ett tillfälligt undantag där ett svenskt yrkestrafiktillstånd kan ersättas med ett utländskt tillstånd för att underlätta för utländska transportföretag att transportera stormfällt virke. Det är ett positivt besked, menar Elin Swedlund, och lyfter att erfarna timmerbilschaufförer med egna bilar från Finland och Estland kan bli aktuella.

– Med tanke på hur kort tid företagen har på sig att transportera ut stormvirket är risken påtaglig att de svenska timmerbilarna och chaufförerna inte räcker till, även om industrin i första hand vill använda dessa.