DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Calmfors: Här är Sveriges största misstag – ”Viktigare än nästan allt annat”

Sverige riskerar att missa det som betyder mest för framtidens välstånd, enligt toppekonomen Lars Calmfors. När debatten kretsar kring kortsiktiga svängningar i inflation, arbetslöshet och BNP hamnar de reformer som kan stärka Sverige på riktigt i skymundan. ”Varför har vi inte ett mål för tillväxten – när det egentligen är viktigare än nästan allt annat?”, säger han i en intervju med TN.

Politiker, medier och ekonomiska debattörer lägger för stor vikt vid tillfälliga konjunktursvängningar i tillväxten och för lite fokus på den långsiktiga tillväxten och de faktorer som styr den. Det är nämligen tillväxten på lång sikt som bestämmer välståndsutvecklingen, konstaterar nationalekonomen, professor emeritus Lars Calmfors, som efterlyser en helt annan ekonomisk diskussion.

Han menar att den offentliga debatten nästan helt domineras av kortsiktiga förändringar i BNP, arbetslöshet och inflation – medan frågor som trendmässig produktivitetstillväxt, utbildning, arbetsmarknadens funktionssätt och innovationsförmåga hamnar i skymundan.

Enligt Lars Calmfors får det stora konsekvenser över tid.

– Vi har ju en fokusering hela tiden på konjunkturläget. Om arbetslösheten går upp eller ner lite eller BNP-tillväxten förändras år till år. Men det spelar liten roll för den långsiktiga tillväxtutvecklingen. Det är mer hack i utvecklingen, säger han till TN.

”Det är de långsiktiga faktorerna som betyder allt.”

När ekonomer talar om tillväxt syftar de enligt Lars Calmfors egentligen på den potentiella tillväxten – alltså ekonomins underliggande långsiktiga utvecklingsförmåga.

Det handlar om hur snabbt produktiviteten, kompetensen, kapitalstocken och innovationsförmågan utvecklas över tid.

– Det vi saknar fokus på är den långsiktiga resurstillväxten – inte hur resurserna tillfälligt utnyttjas, säger han.

Lars Calmfors pekar ut flera faktorer som centrala för ett lands långsiktiga tillväxt:

Samtidigt varnar han för förenklade lösningar.

– Det är många olika saker som påverkar tillväxten. Man kan inte bara säga att ”nu gör vi en enda reform och så får vi högre tillväxt”, säger han.

Han menar också att den politiska debatten blandar ihop konjunktursvängningar i BNP-utvecklingen med den långsiktiga trenden.

Opposition och regering hänvisar ofta till den senaste BNP-siffran som bevis för misslyckad eller framgångsrik politik – trots att utvecklingen på kort sikt främst drivs av konjunkturen, inte av den underliggande tillväxttrenden.

– Oppositionen säger att vi har haft låg tillväxt sedan 2022, men det beror ju på inflationskrisen och de höga räntorna som har tryckt ner efterfrågan. Regeringen säger nu att vi har hög tillväxt jämfört med övriga Europa och att det är deras förtjänst. Men det handlar återigen om konjunkturutvecklingen – inte om den trendmässiga utvecklingen av BNP.

Vill se sänkta marginalskatter

En av de reformer som Lars Calmfors vill se är sänkta marginalskatter på arbete. Han menar att höga marginalskatter påverkar betydligt fler beteenden än bara antalet arbetade timmar.

– Modern forskning tittar mer på effekterna på inkomsten före skatt. Det handlar om mycket mer än arbetstid.

Han nämner bland annat att marginalskatter påverkar människors vilja att:

– Det finns många olika marginaler där incitament spelar roll.

Enligt Lars Calmfors påverkar skattesystemet också normer och beteenden på ett mer indirekt sätt. Här pekar han bland annat på att många unga i dag etablerar sig sent på arbetsmarknaden.

– Det har etablerats en norm att man inte behöver ha så bråttom, säger han.

Höga skatter minskar den ekonomiska skillnaden mellan att börja arbeta tidigt och och att börja sent, vilket på sikt påverkar människors beteenden, menar han.

– Det handlar inte om att människor sitter och gör exakta kalkyler. Men det skapas en allmän bild av att skillnaderna inte är så stora. Och den bilden påverkar normerna, som i sin tur påverkar beteendet.

Vill reformera bostadsmarknaden

Lars Calmfors pekar också ut den svenska hyresregleringen som ett hinder för tillväxten. Han tycker att dagens system hämmar arbetskraftens rörlighet och gör det svårare för människor att flytta dit jobben finns.

– Arbetskraft ska kunna flytta dit den gör mest nytta, säger han.

Han beskriver dagens bostadsmarknad som ett problem både för svensk arbetskraft och internationell kompetensinvandring.

– Det blir ett problem när det inte finns en fungerande hyresmarknad.

Samtidigt betonar han att reformer måste ske stegvis för att undvika stora sociala konsekvenser.

– Det skulle bli en enorm omställning för dem som redan är inne i systemet. Därför måste det göras varsamt och stegvis.

Fler måste ut snabbare i arbetslivet

Lars Calmfors vill också se reformer som gör att människor kommer ut tidigare på arbetsmarknaden. Han pekar både på de tidigare nämnda sena studiestarterna och långa studietiderna som problem för tillväxten.

Som lösning, förutom att sänka skatterna, föreslår han också en studiemedelsbonus där delar av studielånet skrivs av för den som tar examen tidigt.

– Man skulle kunna komplettera skattesänkningar med någon form av studiemedelsbonus, säger han.

Han efterlyser även bättre matchning mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov. Idag läser många elever högskoleförberedande program som inte leder till tydlig efterfrågan på arbetsmarknaden, samtidigt som få väljer matematik, teknik och naturvetenskap liksom yrkesprogram.

– Det handlar om dimensionering, studievägledning och relativa löner i slutändan.

Vill införa ett svenskt tillväxtmål

För att skapa större fokus på de långsiktiga frågorna vill Lars Calmfors dessutom att Sverige inför ett officiellt tillväxtmål. Han jämför med inflationsmålet, de finanspolitiska målen och klimatmålen, som alla bidragit till att skapa återkommande offentlig debatt och politisk press.

– När inflationen avviker från målet blir det genast en stor diskussion i medier och politiken. Samma sak med de offentliga finanserna eller klimatmålen.

Enligt honom saknas motsvarande mekanism för tillväxten – trots att frågan i praktiken är avgörande för den framtida levnadsstandarden.

– Varför har vi inte ett mål för tillväxten – när det egentligen är viktigare än nästan allt annat?

Han menar att ett sådant mål skulle kunna fungera som en återkommande signal om att reformtakten behöver öka när utvecklingen går åt fel håll. Däremot är han osäker på hur målet exakt bör utformas.

Ett alternativ är ett absolut mål för BNP-tillväxten över tid. Ett annat är ett relativt mål där Sverige ska utvecklas bättre än jämförbara länder.

– Mycket styrs av internationell teknologisk utveckling. Därför kan det finnas argument för ett relativt mål – att jämföra sig med andra länder snarare än med ett fast tal, säger Lars Calmfors.

Kritisk mot medias logik

Han riktar också tydlig kritik mot hur medier rapporterar om ekonomin. Han menar att nyhetslogiken gör att tillfälliga förändringar i tillväxt och inflation får oproportionerligt stort utrymme, medan de långsiktiga utvecklingstrenderna nästan aldrig diskuteras.

– Om BNP-tillväxten nästa år faller med en procentenhet eller inflationen ändras, då är det en nyhet. Men det är ganska oviktigt jämfört med om vi har 0,2 procentenheters lägre tillväxt varje år under lång tid.

Problemet är enligt honom att den långsiktiga tillväxten saknar tydliga nyhetstillfällen.

– Det finns inget naturligt tillfälle då det där blir en nyhet. Det är något vi registrerar först i efterhand. Då är det för sent.