DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Professor: Vi ska beskatta rika – men miljardärskatt funkar inte

Debatten om en ny förmögenhetsskatt tar fart inför valet. Forskaren Daniel Waldenström är mycket kritisk och menar att det bara skulle leda till att framgångsrika entreprenörer och företagare lämnar landet. ”Det gör oss alla fattigare”, säger han till TN.

– Sverige har blivit ett skatteparadis för miljardärer, säger Elfva Barrio, ordförande för S-studenter, till Aftonbladet som nu lägger press på Socialdemokraterna att driva frågan om en ny ”miljardärskatt” inför valet.

Vänsterpartiet har redan gjort det tydligt att de kommer att driva frågan om en miljardärskatt i valrörelsen.

– Det gäller miljardärer. De har ökat i antal snabbt den senaste tiden och de har aldrig varit rikare än nu, sa partiledaren Nooshi Dadgostar till Aftonbladet i december 2025.

”Risken är om man struntar i att förmögenhetsskatten faktiskt inte fungerar”.

Idén är inte ny och från början av 1900-talet till 2007 hade Sverige en förmögenhetsskatt, vars syfte var att beskatta förmögenhet utöver den vanliga inkomstskatten. När den avskaffades uppgick skatten till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och tre miljoner kronor för gifta eller sambos. Under de sista tio åren inbringade den svenska förmögenhetsskatten mellan 0,3 och 0,5 procent av statens totala skatteintäkter, enligt Ekonomifakta.

– Jag kan inte det politiska spelet men det verkar som att det räcker att konstatera att det finns klyftor i samhället och då vill vissa se att de rika ska betala mer. Men hur vi beskattar dem spelar stor roll. Risken är om man struntar i att förmögenhetsskatten faktiskt inte fungerar, säger Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och programchef för forskningsprogrammet ”Skatter och samhälle” vid IFN.

Han menar att det inte är ett problem att vissa människor i samhället är rika – snarare är det tecken på något positivt.

– I våra fria marknadsekonomier har ofta de som blivit väldigt rika gjort någonting väldigt bra och skapat stora värden i sina företag. Det tycker jag är positivt.

– Alternativet är att de inte hade blivit väldigt rika därför att de inte varit lika framgångsrika och duktiga. Då hade vi haft en mindre ekonomi.

Entreprenörer drivs ofta av att göra saker bättre för världen, i andra fall kan det handla om en ren tävlingsinstinkt och för vissa är det just pengarna som lockar.

– Det finns flera faktorer som påverkar människors drivkrafter. Men det är svårt att se hur våra liv skulle se ut utan Apple, Google, H&M eller IKEA. Det skulle vara ett sämre och fattigare liv.

Han menar att en skatt på förmögenheter skulle försämra den svenska ekonomin i stort.

– Det skulle göra oss alla lite fattigare och vi skulle få färre jobb och sämre välfärd. Och det är inte för att vi inte ska beskatta rika människor eller företag som har med vinst – utan det handlar om att förmögenhetsskatt är ett dåligt sätt att göra det på.

”Det är klart att vi ska beskatta rika människor – men genom skatter på avkastning snarare än på förmögenhetens värde”.

Han menar att en förmögenhetsskatt slår hårt mot företag som inte gör vinst eller är nystartade, och riskerar att hämma tillväxt eller få företag att lämna landet. Företagare bör beskattas när deras företag går med vinst och när ägarna tar ut pengar – som lön, utdelning eller vid försäljning.

– Det är klart att vi ska beskatta rika människor – men genom skatter på avkastning snarare än på förmögenhetens värde.

Att flera europeiska länder har – precis som Sverige – valt att avskaffa förmögenhetsskatt under de senaste decennierna är ytterligare ett tecken på en gemensam analys: Det är en dålig skatt för att beskatta rika, menar han.

– Vi lärde oss att det var svårt att genomföra i praktiken för i de allra flesta fallen vet vi inte ens värdet på förmögenheten. Det här handlar om tillgångar som inte köps eller säljs så därför vet vi inte värdet.

Till skillnad från många länder har Norge fortfarande en förmögenhetsskatt på 1 procent för förmögenheter över 1,7 miljoner norska kronor (NOK), och 1,1 procent för över 20 miljoner NOK. Efter en höjning 2022 flyttade 30 förmögna norrmän till Schweiz, enligt Dagens Næringsliv.

– I Norge är det en symboldiskussion för det har ingenting med välfärdens finansiering att göra då det handlar om så lite pengar. Symbolskatter är de sämsta skatterna och sådana ska inte vi ha i Sverige, de går inte ihop med ett effektivt skattesystem.

”En väldigt negativ hållning att vi ska hota människor som vill flytta med olika straffåtgärder”.

Även i årets danska val blev en förmögenhetsskatt en av de hetaste politiska frågorna. Men det är inte bara i Norden som debatten om miljardärskatt blossat upp. Den franske professorn Gabriel Zucman har kallats för ”Frankrikes nya stjärnekonom” och var nyligen i Sverige för att lansera sin bok med titeln ”Miljardärskatt” på svenska.

– Kampen mellan demokrati och oligarki kommer att bli det avgörande slaget under 2000-talet. Jag har stort förtroende för att de demokratiska krafterna kommer att segra, men vi måste tänka nytt, sa han i en intervju med Dagens Industri nyligen.

Förutom miljardärskatt har han även förespråkat att miljardärer som lämnar ett land ska tvingas fortsätta betala skatt i sitt hemland i mellan 5–15 år för att undvika skatteflykt. Frågan om exitskatt har även varit på tapeten i Sverige och flera utredningar har lagts ned – senast 2023 på grund av stark kritik.

– Det är ju en väldigt negativ hållning att vi ska hota människor som vill flytta med olika straffåtgärder, säger Daniel Waldenström.

– I stället borde vi fokusera på hur vi kan göra det bättre för dem att stanna kvar - särskilt om de är framgångsrika i sitt företagande. Det är samma problem som med förmögenhetsskatten – vem vill bygga upp någonting som kanske kommer att tas bort.

”Det är problematiskt att beskatta tillgångars värde i stället för deras faktiska avkastning”.

Han menar att det är svårt att veta värdet på många tillgångar eftersom de sällan säljs och därför saknar tydliga marknadspriser. Detta leder till att företag kan tvingas betala för mycket i skatt baserat på osäkra värderingar trots låg eller ingen vinst.

– Det är problematiskt att beskatta tillgångars värde i stället för deras faktiska avkastning.

– Skatter på kapitalinkomster tas ut när man får riktiga pengar, till exempel vid vinst på bostadsförsäljning, utdelning eller ränta, vilket gör dem lättare att betala. Dessutom fungerar de bättre då anpassar de sig efter konjunkturen, eftersom skatten minskar när avkastningen är låg.

Han menar att det är viktigt att skatter är utformade så pricksäkert som möjligt för att kunna få rätt effekt. När det gäller förmögenhetsskatten är syftet är att få in skatteintäkter till staten. Men eftersom den endast inbringar några promille av de totala skatteintäkterna så kan man konstatera att den fungerar dåligt för den är så urholkad i sin konstruktion.

– Då börjar man i stället klistra på andra motiveringar som att det skulle vara bra för demokratin.

Men då missar man att långt ifrån alla som betalar förmögenhetsskatt har politiskt inflytande, enligt Daniel Waldenström.

– Vill vi jobba för demokratin så tycker jag det är bättre om vi stärker de demokratiska institutionerna och ökar transparensen i finansieringen av partier i stället för att gå efter alla som har blivit framgångsrika i sitt ägande.