REGELKRÅNGLET
Så skapar nya matmomsen krångelkaos: ”Knappt att vi förstår vad det handlar om”
Den nya matmomsen ska göra maten billigare – men riskerar att bli en administrativ mardröm för företagen. Restauranger och livsmedelsföretag måste nu kartlägga produkter och skilja på hämtmat och servering. ”Vi har redan sex jobbiga år bakom oss”, säger stjärnkrögaren Jonas Lagerström till TN.
Den 1 april sänks momsen på livsmedel från 12 till 6 procent medan restaurang- och cateringtjänster behåller skattesatsen på 12 procent. Experter menar att reformen i praktiken leder till en administrativt krävande process för företag längs hela livsmedelskedjan. Bland annat behövs en systematisk kartläggning av produkter för att säkerställa korrekt kodning och att rätt utgående moms tas ut, skriver PWC:s experter på skattebloggen Tax Matters.
Den sänkta matmomsen till 6 procent skapar omfattande administrativt krångel för restauranger och livsmedelsföretag.
Företagen måste nu tydligt skilja på hämtmat (6 procent) och servering på plats (12 procent), vilket försvårar kassahantering och fakturering.
Branschföreträdare varnar för att reformen hotar jobb, försvårar för en redan pressad restaurangsektor och urholkar effekten av sänkta arbetsgivaravgifter för unga.
Stjärnkrögaren Jonas Lagerström beskriver kraftigt minskad beläggning, små marginaler och ser risk att matmomssänkningen slår hårt mot små restaurangföretag.
Han menar att reformen gör det ännu billigare att äta hemma än ute och efterlyser en enhetlig moms på 6 procent även för restauranger.
Lagerström varnar för att försämrat företagsklimat och ökade kostnader gör att färre vågar bli entreprenörer, vilket hotar nyföretagandet i Sverige.
Företagen måste kunna särskilja hämtmaten (6 procent) från restaurangtjänster (12 procent) baserat på kundens val att äta på plats eller utanför lokalen. Experterna påtalar också att inkommande fakturor för livsmedel efter den 1 april måste inkludera 6 procent moms. ”Om 12 procent felaktigt faktureras får den ingående momsen inte dras av, och felaktigt debiterad moms kan leda till skattetillägg vid kontroll av Skatteverket”, skriver experterna.
”En sänkning av matmomsen behöver vara konsekvent och omfatta all mat, oavsett var den köps och avnjuts.”
Företrädare för restaurangbranschen är kritiska mot hur reformen är utformad och menar att den riskerar att få olyckliga konsekvenser för jobben, försvåra för en redan ansträngd bransch och underminera den efterlängtade sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga.
”Vi, som företrädare för hela den svenska livsmedelskedjan, anser att en sänkning av matmomsen behöver vara konsekvent och omfatta all mat, oavsett var den köps och avnjuts”, skriver bland andra Jonas Siljhammar, vd Visita och Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna arbetsgivare på Di Debatt.
Redan pressad bransch
Stjärnkrögaren Jonas Lagerström i Stockholm håller med om kritiken. Han uppger att den sänkta matmomsen kan leda till ännu fler problem för den svenska restaurangbranschen.
– Vi har de senaste tre åren haft ett ekonomiskt förfall i Sverige. Folk har inte råd lika mycket som tidigare och det märks på vår beläggning. Vi har redan sex jobbiga år bakom oss och sänkningen av matmomsen kan slå hårt mot oss småföretagare, säger Jonas Lagerström till TN.
Jonas Lagerström driver Michelinkrogen Etoile, systerkrogen Celeste och fyra restauranger under varumärket Stella Pizza. Eftersom pizzaverksamheterna också erbjuder takeaway behöver hans företag att använda sig av båda momssatserna beroende på var gästerna väljer att konsumera maten. Jonas Lagerström menar att det i och för sig är positivt att hämtpizzan kan bli något mer lönsam men sammantaget innebär reformen att det blir ännu billigare att äta hemma jämfört med att äta ute och det gynnar inte krogarna. Restaurangerna har förlorat många gäster de senaste åren.
– Restaurangbranschen har det väldigt svårt just nu. Före pandemin hade branschen en beläggning av gäster på 80–100 procent. Nu efter de tuffa inflationsåren är branschen nere på 30–50 procents beläggning. Då ska vi komma ihåg att branschen normalt sett under den bästa månaden kan räkna hem en vinst på kanske 5 procent. Vi slåss alltså med väldigt små marginaler. Jag förstår inte hur politikerna tänkt med den här sänkningen av matmomsen för den hjälper inte oss, säger han.
”Det har blivit hårdare och hårdare att driva företag i Sverige.”
Jonas Lagerström beskriver en klassisk kalkyl för en restaurang i Sverige där det behövs en relativt hög minimibemanning till en kostnad på runt 30 procent av omsättningen, till detta kommer en råvarukostnad på 30 procent och sedan fasta kostnader som lokalhyra på 10–20 procent.
– Då är det inte många procent kvar att räkna hem som vinst och det är ju förstås inte hållbart i längden. Istället för att satsa på en hårt ansatt bransch pratas det om 35 timmars arbetsvecka med samma lön samtidigt som våra personalkostnader stigit kraftigt. Det har blivit hårdare och hårdare att driva företag i Sverige.
Krånglet ökar – ”Förvillar”
Jonas Lagerström vill hellre se att momsen för restaurangbranschen också justeras för att göra det mindre krångligt och mer rättvist.
– Olika momssatser förvillar vanligt folk och det är knappt att vi restaurangägare förstår vad det handlar om. Man borde sänka momsen till 6 procent även för restaurangbranschen, det känns mer rimligt eftersom det ändå handlar om samma råvaror. Vi småföretagare behöver också stöttning i dagens läge. Risken är att mindre företag slås ut på grund av matmomssänkningen, säger han.
”Konsekvenserna blir att färre vågar bli företagare och startar färre verksamheter.”
Jonas Lagerström oroar sig för att reformen även påverkar det svenska företagsklimatet negativt och att politikerna borde lyssna mer på företagarna.
– Vill man att Sverige ska vara ett land för drivna entreprenörer då måste man också stötta den utvecklingen. Annars blir konsekvenserna att färre vågar bli företagare och startar färre verksamheter. Det är ju den största faran som finns, säger han.
