FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Ny kris i befolkningsfrågan – ”Ett sluttande plan”

Med rekordlågt barnafödande, en åldrande befolkning och osäker migration väntar lägre BNP, pressade välfärdssystem och ett samhälle som tvingas ställa om i grunden. ”Det är en stor utmaning och kräver omfattande anpassning”, säger docent Åsa Hansson, som leder utredningen ”Framtid med barn”.

Den kallas den tysta krisen och jämförs med klimatkrisen när det gäller vår framtid. Men det finns en tydlig skillnad: Det ringer inga larmklockor om den tysta krisen och krisinsikten hos både det offentliga och allmänheten är närmast noll.

– Eftersom de flesta inte märker att det händer något med befolkningsutvecklingen har medvetenheten om den varit låg. När obalansen i demografin väl blir synlig, kommer det vara mycket svårare att vända utvecklingen och anpassa samhället.

Det säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Sedan i somras leder hon, på uppdrag av regeringen, utredningen ”Framtid med barn”.

Det kan låta som en självklar rubrik men handlar om det rakt motsatta: Sverige är på väg mot en framtid utan barn.

– Det föds helt enkelt färre barn i Sverige. Den så kallade fruktsamheten ligger på 1,43 barn per kvinna i landet och det är den lägsta nivån som har uppmätts sedan mätningarna inleddes 1751, säger Åsa Hansson.

En så låg fruktsamhet innebär att varje generation bara reproducerar sig till 68 procent. Varje kommande generation blir alltså 32 procent mindre än föräldragenerationen. Sveriges befolkning kommer alltså att krympa. Den bristande insikten och att larmklockorna ännu inte ringer annat än hos dem som studerar siffrorna, är att idag döljs nedgången av dels det faktum att vi lever längre vilket håller befolkningsmängden uppe, dels av en nettoinvandring som ökar antalet människor i Sverige. Det är dock en kortsiktig stabilisering som på sikt även den kommer att urholkas. Framför allt ersätter den inte i det långa loppet behovet av fler födda barn för att hålla befolkningen stabil.

Problem i hela världen

Sverige är inte ensamt om ett minskat antal födda barn. Länderna inom EU ligger till och med något sämre till än Sverige, men allra längst ner finns Sydkorea med en fruktsamhet på 0,73 födda barn per kvinna. Det är en utveckling som i Sverige inleddes redan runt 2010 men vad som var den utlösande orsaken är inte lätt att svara på, menar Åsa Hansson.

– Det är verkligen den stora frågan och det finns mängder av hypoteser. Vi ser ingen enskild orsak utan snarare en kombination av händelser under ett antal år. Bland annat finanskrisen, framväxten av sociala medier, ökad oro för världen och klimatet, att studier och etablering på arbetsmarknaden tar längre tid än tidigare, säger hon och fortsätter:

– Medelåldern för förstföderskor har ökat, vilket innebär att det blir svårare att bli förälder och att få flera barn. Den biologiska fertiliteten sjunker med åldern och gör det svårare att bli förälder om man väntar tills man är väletablerad på arbetsmarknaden, har hittat en lämplig bostad och har en partner man vill bilda familj med.

Det går att göra dramatiska beräkningar av vad som händer i framtiden om den negativa utvecklingen fortsätter: I sin extrem innebär den att om 1 400 år kommer Sveriges befolkning att bestå av en (!) person. Men det behöver inte var så tillspetsat. Utredningen har tagit fram ett antal framtidsspaningar för de kommande 75 åren fram till 2100. Med en stabil demografi, alltså fler födda, längre livslängd och bibehållen migration, ökar Sveriges invånarantal från dagens 10,6 miljoner till tolv miljoner. Men om barnafödandet fortsätter att ligga på samma låga tal som idag samtidigt som migrationen minskar, då kan Sveriges befolkning för första gången någonsin börja sjunka och hamna på cirka 8,7 miljoner. I en än mer larmande kalkyl, där barnafödande minskar mer än idag och hamnar på samma nivå som Sydkorea, samtidigt som migrationen är låg kan befolkningen falla till strax över sex miljoner. Det är alltså hälften av vad en stabil demografisk utvecklingen, likt den vi haft under långa perioder, borde förse Sverige med.

– Då kommer vi att leva i ett land som krymper vilket vi aldrig gjort förut och det är något som kommer att påverka alla och allt i samhället, säger Åsa Hansson.

Om den nedåtgående trenden inte kan brytas, om Sverige inte kan återgå till en stabil demografi, ger det snart dramatiska effekter på BNP. Redan dagens nivåer kommer fram till nästa sekelskifte att krympa BNP med 13 procent. Blir situationen lik de olika framtidsspaningar som utredningen arbetar med, accelererar urholkningen av BNP än mer och i en situation där befolkningen är så låg som drygt sex miljoner, har BNP halverats och ligger då på cirka 46 procent av idag.

Utmaning för den ekonomiska politiken

En krympande befolkning med lägre ekonomisk tillväxt och minskad produktionskapacitet blir en utmaning för den ekonomiska politiken. Det kommer att kraftigt påverka hela samhällsekonomin, från finans- och penningpolitik till arbetsmarknad och breda lager av det svenska näringslivet. Utredningen har pekat ut några av effekterna:

Finanspolitiken möter ett växande utgiftstryck när utgifter för pensioner, vård och omsorg ökar, samtidigt som arbetskraften och skattebasen krymper. Detta dubbla tryck – lägre intäkter och högre kostnader – riskerar att bli ett permanent inslag och pressa de offentliga finanserna kontinuerligt och utan slut.

Penningpolitiken står inför nya risker och minskad effektivitet. En åldrande och krympande befolkning dämpar den potentiella ekonomiska tillväxten och sänker den naturliga realräntan, vilket gör traditionella penningpolitiska verktyg mindre verkningsfulla.

Det finansiella systemet påverkas av fallande efterfrågan i ekonomin och fallande bostadspriser. Bankernas lönsamhet pressas av minskad lånefterfrågan.

Arbetsmarknaden tyngs redan idag av stora rekryteringsproblem i både offentlig verksamhet och bland företagen. En minskande befolkning ökat konkurrensen om arbetskraften än mer. En bibehållen, helst ökande migration, är en förutsättning för en bred arbetsmarknad.

Näringslivet måste hantera en minskande efterfrågan, både inom landet och internationellt i och med att befolkningen krymper också på de utländska marknader där svensk industri är etablerad. Minskad befolkning innebär också färre nya företag, färre innovationer och minskad produktivitet.

– Det är en stor utmaning och kräver omfattande anpassning. Det är ett sluttande plan som kräver kontinuerliga anpassningar. Bara det senaste året har 500 förskolor runt om i landet stängts, vilket påverkar både arbetsmarknaden och näringslivet som arbetar mot de branscherna. Liknande avvecklingar av verksamheter kommer att successivt flyttas upp till skolor, universitet och sen minska arbetsutbudet. Det kräver enorm anpassning och blir även jobbigt att politiskt hantera, säger Åsa Hansson.

Behöver reformer

Trots den alarmerande bild som växer fram, en kris som till stor del ännu är omgiven av tystnad, har utredningen alltså fått namnet till ”Framtid med barn”. Nyligen förlängdes också utredningstiden till tre år och ambitionen är att kunna presentera ett antal åtgärder som ska eliminera hinder för att bli förälder. Likt förra gången som det var kris i befolkningsfrågan (se faktaruta nedan) krävs omedelbara, kraftfulla och långsiktiga åtgärder, menar Åsa Hansson.

– Vi behöver reformer som gör att unga vill skaffa barn. Åtgärder som dämpar oron, som stärker förutsättningarna för familjebildning och en hållbar befolkningsutveckling. Kan vi vända trenden så att det till exempel föds 1,7 barn är mycket vunnet, säger hon.

En viktig del i utredningsarbetet och de rapporter som kontinuerligt ska presenteras, är att hela frågan om det minskade barnafödandet kommer upp på bordet och börjar diskuteras. Att skaffa barn är ett av de största och mest personliga besluten som människor har att fatta, samtidigt som det är något som påverkar samhället i grunden. Åsa Hansson är tydlig med att regering och myndigheter inte ska bestämma hur många barn som varje familj får. Däremot ska de peka på konsekvenser av det och föreslå åtgärder som undanröjer hinder för familjebildning och reformer som anpassar samhället till en krympande och åldrande befolkning.

–Även om framtiden är osäker, är den inte förutbestämd. Med en öppen diskussion, politiska beslut och individers fria val finns möjlighet att påverka framtiden. Vi vill ju leva i en värld där människor vill ha barn.