AI OCH AUTOMATISERING
Svenska techtopparna: Så vinner vi AI-racet mot Kina och USA
Larmen om att Europa halkar efter i AI-racet är många. Men med satsningar på applikationer i stället för språkmodeller kan vi gå förbi både Kina och USA, menar tre storföretag. ”Det handlar inte om hur mycket pengar du har, utan hur du använder pengarna”, säger Vahid Zohali, vd för IBM Sverige.
Storbritannien var först i världen med att bygga ut allmän järnväg för ånglok i början av 1800-talet. Men trots att de var först så hade de runt millennieskiftet 1900 inte längre det mest avancerade och utbyggda järnvägsnätet. Länder som Tyskland, Ryssland och USA hade tagit inspiration från den brittiska innovationen, och använt den för att skala upp sina egna tågsystem.
Sverige och Europa anses ha rätt tajming för att använda AI till att gå om USA och Kina, om investeringarna fokuserar på skalbara affärsmodeller istället för experiment.
Experter menar att Europa måste välja om man ska satsa på att bygga AI-plattformar eller på applikationer där de största affärsvärdena väntas uppstå.
En avgörande utmaning är att koppla ihop olika data- och industriekosystem, där oviljan att dela data bromsar utvecklingen även i Europa och USA.
Sverige och Norden pekas ut som nyckelregioner för att göra Europa konkurrenskraftigt, men hindras idag av kompetensbrist, kapitalgap och splittrade regelverk.
Planer på ett förenklat EU-regelverk (EU Inc) ses som ett viktigt steg för att möjliggöra snabbare skalning av europeiska techbolag över hela kontinenten.
På samma sätt kan Sverige och Europa ta inspiration av USA och Kinas innovationsutveckling inom AI-området, och använda den nya tekniken för att skala upp affärsmodeller som fungerar. Om vi gör det på rätt sätt kan vi bli världsledande, menar Vahid Zohali, vd för IBM Sverige.
– Personligen så tror jag att vi har en otroligt bra tajming. Om man investerar i rätt tid och på rätt sak kan man gå förbi ”the early adopters”, och det har hänt flertalet gånger historiskt sett. Det handlar inte om vem som bygger den största AI-modellen, utan det handlar om vem som kommer att vara en vinnare i slutändan, säger han till Tidningen Näringslivet.
För att hänga med i teknikutvecklingen har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om en konkurrenskraftsfond på 409 miljarder euro som en del av nästa budgetram. Fondens syfte är både att stärka Europas position inom olika strategiska teknologier och att minska beroenden av länder utanför EU.
Exakt vad pengarna kommer att gå till är inte skrivet i sten. Vahid Zohali menar att medlena måste användas för att skala upp affärsmodeller och välfärdssystem med hjälp av AI, snarare än att användas till att experimentera med tekniken. Han ser det som att AI-utvecklingen de senaste åren varit inne i en experimentfas, som nu övergår i en accelerationsfas.
– Det handlar inte om hur mycket pengar du har, utan hur du använder pengarna. De som lyckas skapa intelligens och applicera det i utbildning, hälsovård, i finanssystemet och energisektorn, de kommer stå som vinnare. Om vi använder pengarna för att skala upp intelligensen kan vi absolut gå om både Kina och USA, säger han.
Bygga plattform eller applikation?
Den här bilden delas av Jens Holtinger, CTO på Volvo Group. Han menar att pengarna från EU:s konkurrenskraftsfond, men även bolagens egna investeringar, måste läggas på sådant som kopplar ihop innovationskraft med verkliga problem som behöver lösas.
– AI är en plattform byggd på fem nivåer, med energi i basen, chips, moln, språkmodeller, och sen en applikation på toppen. Här behöver Europa ställa sig frågan: Ska vi investera i att bygga plattformen eller på applikationen och affärsnyttan? säger han.
Han jämför med IT-boomen runt millennieskiftet, som slutade med en krasch.
– Men ur den kraschen har det kommit väldigt många starka bolag som Spotify och Klarna. Och de är byggda på applikationen, inte plattformen. Så de stora värdena kommer antagligen när man lyckas med applikationsbyggandet över tid, säger Jens Holtinger.
I förlängningen står alla inför samma utmaning: att koppla ihop olika ekosystem. Och det är precis lika svårt i Europa som i Kina och USA, enligt Jens Holtinger. Han tar ett exempel från sin egen bransch när det gäller transport-och logistiklösningar, men betonar att likadana utmaningar finns i alla branscher och sektorer.
– Vi har ett ekosystem som är fordonet, och ett som är kopplat till lasten. Det finns ingen idag som lyckas koppla samman de här, för det finns ett naturligt motstånd mot det. Vi jobbar i ekosystemet kring fordonet, och de stora logistikbolagen jobbar med lasten. Men ingen är villig att ge upp sin data, det är familjesilvret i det här, och det är ingen skillnad i Europa och USA, säger han och fortsätter:
– Men om någon lyckas knyta upp de här låsta positionerna, då kan hävstången komma. Och det är samma sak på AI-området.
Amazonchefen: Sverige spelar nyckelroll
Amazons Sverigechef Gulfem Toygar menar att Sverige och Norden har en nyckelroll att spela om Europa ska vara konkurrenskraftiga på techsidan. Hon kallar Stockholm för Europas huvudstad när det gäller börsnoteringar och startups, och lyfter svenska enhörningsföretag som Legora och Lovable och jättar som Ericsson, Volvo och Spotify som bevis.
Men precis som Vahid Zohali och Jens Holtinger ser hon att det krävs att företagen kan skala upp sina verksamheter om vi ska hänga med.
– Frågan är inte om Norden kan konkurrera, utan om Europa kan skapa de förutsättningar som gör det möjligt att skala svensk och nordisk innovation över hela kontinenten och globalt. Här har svenska företag många styrkor: För det första används digital teknik brett i hela ekonomin, inte bara i techsektorn. För det andra är AI en del av affärsmodellen i många bolag och inte bara ett verktyg för effektivisering. För det tredje har många svenska små och medelstora företag ett globalt tänk från start, vilket ger goda förutsättningar att expandera utanför gränserna, säger hon.
Hon ser tre tydliga hinder för att uppnå detta. En av dem är bristen på kompetens, där runt hälften av de nordiska företagen anser att bristen på digital specialistkompetens är ett hinder för tillväxt.
Ett annat är tillgången till kapital, där Sverige har gjort stora framsteg men där företag grundade av kvinnor endast fått knappt tio procent av det totala riskkapitalet sedan 2020.
Även regelproblematiken är ett hinder.
– Olika regler i olika EU-länder gör verksamhet över landsgränser både svår och dyr, vilket slår särskilt hårt mot små och medelstora företag som får lägga tid på efterlevnad i stället för innovation och affärsutveckling, säger Gulfem Toygar.
Just den problematiken är något som EU-kommissionen adresserat, och kommer under nästa månad därför att presentera ett förslag om EU Inc, ett förenklat så kallat 28:e regelverk för bolag och entreprenörer som vill verka i alla 27 EU-länder.
Det är ett steg i rätt riktning enligt Jens Holtinger.
– Vi behöver förenkla för att stärka vår konkurrenskraft. Vi har fortfarande ingen öppen marknad i Europa. Om vi kan skapa en marknad där ett litet bolag kan skala upp sin verksamhet precis som i USA, med ett AB, ger det oss alla möjligheter att konkurrera, säger han.
