EU:S FRAMTID

Felräkningen avslöjar Tysklands långsiktiga kris – då kan den slå mot Sverige

Födslotalen rasar i hela Europa och i Tyskland har landets statistikmyndighet nyligen kommit fram till att läget är betydligt värre än man tidigare trott. Joachim Ragnitz, professor vid Ifo-institutet, varnar för allvarliga konsekvenser för hela EU. ”Situationen kommer att förvärras enormt”, säger han till TN.

Så sent som 2022 visade officiell statistik från Statistisches Bundesamt, Tysklands motsvarighet till Statistiska centralbyrån, att landets befolkning var på väg att minska med en procent till år 2070.

Men efter att myndigheten, som också brukar gå under namnet Destatis, nu genomfört en ny kartläggning står det klart att den prognosen var i blygsammaste laget. Enligt de nya siffrorna kommer Tysklands befolkning nämligen att minska med hela 10 procent till samma år.

Ekonomiprofessorn Joachim Ragnitz, vd för Ifo-institutet i Dresden och specialiserad på bland annat demografiska förändringar, har jämfört de olika prognoserna. Han ser tre anledningar till att befolkningen nu befaras minska mer och snabbare än vad som tidigare förväntats. Dels visade en folkräkning som genomfördes i Tyskland år 2022 att befolkningen redan då var något mindre än vad man tidigare trott, dels har invandringen till landet minskat sedan dess.

”Det leder till en ekoeffekt eftersom barn som inte föds inte kan få egna barn 20 eller 30 år senare.”

Den tredje anledningen är de fallande födslotalen. 2022 antog man att det summerade fruktsamhetstalet, det vill säga antalet födda barn per kvinna, skulle ligga kvar på 1,5. Men nu har den siffran minskat till 1,3.

– Nu ser Destatis framför sig att födelsetalen kan öka igen på mellanlång eller lång sikt, men att de kommande 20 åren kommer att ligga på den här ganska låga nivån. Och av den anledningen kommer det att födas betydligt färre barn de kommande åren. Det leder till en ekoeffekt eftersom barn som inte föds inte kan få egna barn 20 eller 30 år senare. Och det leder till en kraftig nedgång i befolkningsdynamiken under de kommande 50 åren, säger Joachim Ragnitz till Tidningen Näringslivet.

Hur säker är befolkningsprognosen på minus 10 procent? Kan det bli mer än så?

– Problemet är migrationen. Det går inte att prognostisera migrationsströmmar eftersom de är beroende av ekonomisk utveckling och globala kriser och liknande.

Prognosen: En av fyra över 67 år 2035

De senaste decennierna har Tyskland haft en invandring på i snitt 250 000 personer om året. Enligt Joachim Ragnitz är det den summan man utgår från även i kommande prognoser. Men beroende på verkligheten faller ut kan den summan bli både lägre och högre, vilket i så fall skulle ha en direkt effekt på Tysklands totala befolkningsstorlek.

Även födslotalen skulle kunna öka något, men Joachim Ragnitz menar att någon större variation inte är trolig på kort sikt. Samtidigt har Tyskland, precis som många andra västländer, en åldrande befolkning. Enligt Destatis väntas en fjärdedel av Tyskland befolkning vara 67 år eller äldre år 2035.

Det kommer att innebära stora påfrestningar för socialförsäkringssystemet i Tyskland, där exempelvis pensionerna finansieras enligt ett så kallat ”pay as you go”-upplägg. Det innebär att den arbetande delen av befolkningen betalar för pensionerna för de som inte längre arbetar. Det kan jämföras med Sveriges system som innebär att varje person betalar in en högre andel till sin egen kommande pension.

Brist på arbetskraft redan nu

Utvecklingen väntas också medföra stora problem på den tyska arbetsmarknaden.

– Redan i dag finns det en brist på arbetskraft och den situationen kommer att förvärras enormt under 30-talet, säger Joachim Ragnitz.

– Det enda sättet att komma runt problemet är att massivt öka produktiviteten, till exempel genom digitalisering eller rationalisering eller med olika typer av investeringar. Det har nämligen blivit allt svårare att öka invandringen till Tyskland eftersom de flesta europeiska länder har nästan samma problem med demografin.

”Det kommer att bli svårare för Sverige och andra länder att exportera till Tyskland eftersom efterfrågan blir lägre om BNP minskar.”

Eftersom Tyskland är Europas största ekonomi och bland annat Sveriges största handelspartner, är det sannolikt att den demografiska utvecklingen i Tyskland kommer att få konsekvenser även utanför landets gränser.

Joachim Ragnitz hoppas att Tysklands BNP inte ska sjunka, men konstaterar samtidigt att landet samtidigt har problem utöver demografin, som till exempel uteblivna ekonomiska reformer. Han anser att Tysklands politiker redan nu måste agera för att förbereda landet för den kommande utvecklingen.

– Självklart är det möjligt att Tyskland inte kommer att vara Europas starkaste ekonomi i framtiden. Om vi får en mindre befolkning kommer Tysklands inflytande i europeisk politik att minska från dagens nivå. Och det kommer också att bli svårare för Sverige och andra länder att exportera till Tyskland eftersom efterfrågan blir lägre om BNP minskar, säger han, och fortsätter:

– Och självklart, om Tyskland blir ekonomiskt svagare i framtiden kommer det att hämma den ekonomiska dynamiken i resten av EU.

Global trend

Utvecklingen med färre födda barn är knappast unik för Tyskland. Enligt statistik från SCB minskar födslotalen i så gott som alla länder i Europa, och inget EU-land lever upp till ett summerat fruktsamhetstal på 2,1, vilket är den nivå som brukar ses som avgörande för att upprätthålla storleken på en befolkning.

Utvecklingen har lett till en rad insatser på olika håll i Europa. I Frankrike, som ändå är ett av de länder i EU där kvinnorna föder flest barn, planerar staten att förse landets 29-åringar med brevutskick om fertilitet. I Ungern vill landets ledning ge skattelättnader till kvinnor som föder flera barn och i Italien finns planer på att öppna fler förskolor för att göra det lättare att kombinera arbetsliv med föräldraskap.

”Det är svårt att föreställa sig hur det ser ut när man nedmonterar samhällen.”

I Sverige har regeringen tillsatt en utredning för att ta reda på varför det föds färre barn än tidigare. Uppdraget är också att föreslå åtgärder för att undanröja eventuella hinder och anpassningsåtgärder. Utredningen leds av Åsa Hansson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Hon menar att fenomenet med färre födda barn är globalt. Utvecklingen syns hittills allra tydligast i Asien, men sker i stort sett överallt.

– Det är egentligen bara i Afrika söder om Sahara som man fortfarande har ett summerat fruktsamhetstal som ligger över 2, det vill säga att kvinnor i genomsnitt föder två barn. Men det är en global trend och även i Afrika sjunker det men från högre nivåer, säger Åsa Hansson till TN.

– Vi har samtidigt en demografisk struktur med många som är äldre och som sannolikt kommer att leva längre. Så befolkningen kommer inte att börja krympa i dag utan först på sikt. Men sammansättningen av befolkningen kommer att påverkas redan på kort sikt, med fler äldre och färre barn.

”Ett sluttande plan”

Det handlar med andra ord om en kontinuerlig nedmontering av samhället, som Åsa Hansson beskriver det.

– Det är ett sluttande plan med ständigt färre människor och det har vi aldrig riktigt upplevt tidigare, åtminstone inte i närtid. Det var ju digerdöden då, men det var ett tag sen och den slog ut befolkningen mer jämnt över ålderskohorter.

Utredningen, som fått namnet ”En framtid med barn”, ska vara klar först 2028. Men redan nu har Åsa Hansson och hennes arbetsgrupp presenterat olika scenarier för hur ekonomin kan utvecklas beroende på hur demografin utvecklas.

”Det var ju digerdöden då, men det var ett tag sen.”

I det mest extrema scenariot skulle Sveriges BNP kunna halveras fram till år 2100 till följd av befolkningsutvecklingen.

Enligt Åsa Hansson är det sannolikt att andra europeiska länder, som till exempel Tyskland, står inför samma risker som Sverige. Hon ser utvecklingen som intressant ur ett forskningsperspektiv men också lite skrämmande.

– Det är svårt att föreställa sig hur det ser ut när man nedmonterar samhällen.