DEN SVENSKA EXPORTEN

Efter krismötet: Här är industrins krav på ministern – ”En vinst för alla”

Under fredagen möttes regeringen och arbetsmarknadens parter för ett samtal om hur Sverige ska hantera det oroliga omvärldsläget. Samsynen var stor, men i en fråga gick åsikterna isär. ”Det är ju själva målkonflikten med den här typen av system”, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) till TN.

Efter att Donald Trump hotat med tilläggstullar mot bland annat Sverige, beslutade arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tidigare i veckan att bjuda in arbetsmarknadens parter till ett krismöte.

– En ganska modest bedömning säger att det är tiotusentals jobb i svensk exportindustri som direkt skulle beröras av sådana här tullar. Och ännu fler skulle beröras indirekt, sa Johan Britz till TT i samband med att inbjudan gick ut.

Sedan dess har USA dragit tillbaka sitt tullhot, men mötet ägde ändå rum i dag som planerat.

– Det finns ett behov av att hela tiden skapa beredskap, inte minst mental beredskap, för vad den här typen av utspel och förslag från den amerikanska administrationen kan innebära för Sverige, säger Johan Britz till Tidningen Näringslivet.

Hur allvarligt bedömer du att läget är just nu?

– Jag skulle säga att behovet av beredskap och att ligga steget före i vårt tankearbete kring vad den här nya omvärlden kan innebära är väldigt stort. Den amerikanska administrationen har nu gång på gång visat att tullar är ett drag som ligger dem nära till hands. Man kan ju tänka sig att de kan hitta på andra typer av ekonomiska påtryckningsmedel för att få igenom sin politik framöver och vi är bara ett år in i den amerikanska mandatperioden. Vi behöver säkerställa att vi har den beredskap som krävs för att kunna möta olika typer av hot i en turbulent omvärld.

– Vi befinner oss i ett nytt normalläge, gav jag uttryck för på mötet. Det är mitt sätt att beskriva detta. Då behöver vi fundera på vad det nya normalläget är och hur vi ska hantera det och skapa den beredskap som krävs.

Utöver Johan Britz medverkade representanter från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, LO, IF Metall, Saco, TCO och Unionen på mötet.

”I en osäker värld, där det plötsligt händer nya saker, så behöver vi snabbt kunna ställa om.”

Regeringen och arbetsmarknadens parter är enligt Johan Britz överens om vikten av att långsiktigt stärka Sveriges och Europas konkurrenskraft. Det finns en bred samsyn kring behovet av bra ramvillkor för näringslivet, menar han.

Den bilden intygas av Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten, som också var med på mötet. Han lyfter fram saker som en välfungerande infrastruktur och regelförenklingar i EU, och ser även ett behov av förbättrad kompetensförsörjning.

– Alla är eniga om att det är en väldigt osäker värld vi lever och verkar i. Då blir det viktigt att fundera över hur man kan skapa så bra möjligheter för Sverige i det här läget. Jag upplever att det finns en samsyn kring att vi behöver hitta ett flexibelt sätt att kunna hantera sådana här situationer, säger Per Hidesten till TN.

Det handlar alltså om att stärka den svenska konkurrenskraften på både längre och kortare sikt. Som en del i att förbättra ramvillkoren kopplat till kompetensförsörjning vill Industriarbetsgivarna se ett nytt system för korttidsarbete.

– Det hade gjort det möjligt att snabbt kunna ställa om och minska arbetstiden där staten går in och tar en del av kostnaden. I en osäker värld, där det plötsligt händer nya saker, så behöver vi snabbt kunna ställa om. Med ett nytt system för korttidsarbete blir det enklare och möjligt att behålla den personal som man har utbildat och den kompetens som man har i ett läge där man snabbt måste skala ner, för att sedan behålla kompetens när krisen vänder.

Kritiken: För snäva kriterier

Sverige har i dag två system för korttidsarbete. Dels ett system som kan aktiveras av regeringen i händelse av kris. Dels ett öppet och permanent system som arbetsgivare kan ansöka till Skatteverket om att få använda.

Industriarbetsgivarna vill ersätta de två nuvarande systemen med ett nytt.

– Det finns en utredning som har lagt ett bra förslag på ett nytt system som är enklare och mer förutsägbart. Det skulle göra det mycket enklare för företagen att kunna planera sin verksamhet.

Vad är problemet med de system som finns idag?

– Att ett system måste aktiveras, det tror vi i grund och botten inte är något bra. För det kräver alltid att politikerna måste fatta beslut. Och det system som finns i dag som en permanent möjlighet för företagen är alldeles för svårt att använda, det är alldeles för snäva kriterier.

Ska ge möjlighet att ställa om

Enligt Per Hidesten är ansökningsprocessen via Skatteverket så komplicerad att många arbetsgivare finner det enklare att säga upp medarbetare i stället.

Men är det inte rimligt att det finns vissa trösklar i systemet när det finansieras av skattemedel?

– Jag skulle inte vilja använda ordet tröskel, men jag tycker naturligtvis att det ska vara givna förutsättningar och att systemet inte ska kunna tillämpas under vilka villkor som helst eller vilka lägen som helst. Det ska självklart vara ett system som ska användas när det är besvärligt ekonomiskt och det måste alltid prövas. Men kriterierna måste bli mer förutsägbara för företagen och mindre snäva än de är i dag.

Det system för korttidsarbete som Industriarbetsgivarna förespråkar ska också bara kunna användas under en begränsad period, förklarar Per Hidesten.

– Det viktiga är att i grunden livskraftiga företag ska kunna hantera en tillfällig kris. Det är det som är poängen.

”Där tycker regeringen att vi har hittat en bra balans i de två system för korttidsarbete som vi har i dag.”

Johan Britz å sin sida stänger inte dörren för att genomföra förändringar, men han konstaterar att det råder ”lite olika syn” när det gäller diskussionen om korttidsarbete.

– Vi har system för korttidsarbete, vilket jag tycker är bra. Sen råder det lite delade meningar om det behöver göras justeringar i detta eller inte. Jag har sagt att givet att vi ska ha system som alltid värnar skattebetalarnas pengar så är det klart att vi kan diskutera det, säger han.

Röster har höjts för att generella lättnader för företag, till exempel sänkta arbetsgivaravgifter, är bättre än tillfälliga insatser. Hur ser du på den balansen?

– Den största risken med den typen av insatser är ju att vi inte får ett näringsliv som hela tiden förändrar sig utifrån hur den konkurrenssituation vi befinner oss i utvecklas. Så vi behöver hela tiden hitta den där balansen mellan att ha system som kan överbrygga vid korta kriser men som inte innebär långsiktiga subventioner och att vi lägger skattepengar på företag som inte är bärkraftiga.

– Det är ju själva målkonflikten med den här typen av system och där tycker regeringen att vi har hittat en bra balans i de två system för korttidsarbete som vi har i dag.

Per Hidesten från Industriarbetsgivarna håller med om att det är viktigt att bygga systemen så att det inte överutnyttjas. Han menar dock att ett omgjort system för korttidsarbete skulle innebära stora fördelar för alla inblandade.

– Det blir bättre för företaget som under en begränsad period kan parera en svår situation. Det blir viktigt för de anställda som får behålla jobben. Det blir bättre för staten som slipper ökad arbetslöshet. Det är en vinst för alla.