DEBATTEN OM UPPHANDLINGARNA

Rapport: Därför rusar skattenotan när kommuner tar över städningen

Att upphandla utifrån kvalitet i stället för lägsta pris ger mer värde för skattepengarna än att ta tillbaka tjänster i egen regi, enligt en ny rapport. "Det är skattepengar som hade kunnat gå till annat", säger Serviceföretagens näringspolitiska expert Paul Philip Abrigo.

Den svenska lokalvården har under senare år genomgått en så kallad backsourcingtrend, där kommuner flyttar över driften från privat sektor till egen regi.

Argumentet i debatten är att komma åt fusk och oseriösa företag. Men lösningen är inte att sluta upphandla, utan att upphandla rätt, menar Jens Engström, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen.

– När man utvärderar på lägsta pris gör man det väldigt lätt för sig. Det skapar ett slags ”race to the bottom”. När det pågår för länge är det bara oseriösa företag, som lever i ett slags gråzon, som kan finnas kvar och lämna anbud, säger han.

Stänger ute seriösa företag

Det gör att fuskarna blir överrepresenterade bland anbudsgivarna. Samtidigt stänger det ute många seriösa företag. I dagsläget väljer omkring 70 procent av medlemsföretagen att inte delta i offentliga upphandlingar. Det visar Serviceföretagens nya rapport, som bygger på data från tjänsteföretaget Boragos Städbarometer.

Enligt rapporten har kommuner som upphandlar lokalvården i genomsnitt omkring 45 procent lägre direkta städkostnader per invånare än kommuner med egen regi.

”Det går ju inte bara att ta hem det här över en natt. Vi pratar om en enorm omställning där notan i slutändan skickas till skattebetalarna i form av kraftigt ökade kostnader.”

Att täppa till problemen genom att ta tillbaka driften i egen regi gör inte saken bättre, menar Paul Philip Abrigo, även han näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen.

– Det går ju inte bara att ta hem det här över en natt. Vi pratar om en enorm omställning där notan i slutändan skickas till skattebetalarna i form av kraftigt ökade kostnader. Samtidigt är det en väldigt enkel poäng att vinna som politiker genom att peka på kriminalitet i branschen och säga: ”Det är bara skräp i städbranschen, vi måste göra det här själva”, säger han.

Finns en medelväg

Han jämför det med att bara vilja betala tio kronor för en öl på krogen, bli besviken när den smakar illa, och sen bestämma sig för att börja brygga all öl själv.

– Då måste jag först lära mig att brygga öl, anställa personal och skaffa inventarier och maskiner. Det blir både dyrt och komplicerat. Det kan låta motsägelsefullt att säga att egen regi blir mycket dyrare samtidigt som vi menar att problemet i dag är för låga priser. Men det vi vill visa är att det finns en medelväg där man kan utvärdera på andra faktorer än pris, säger han.

Rapporten har kompletterats med fallstudier från fem kommuner med olika driftsformer. Ett exempel är Linköpings kommun, som för några år sedan bytte upphandlingsstrategi från att fokusera på lägsta pris till att även tillämpa så kallad mervärdesutvärdering.

– Vi fortsätter att beakta priset i anbuden. Men utöver det tittar vi också på kvalitetsparametrar som organisation, kompetens och metoder, säger Daniel Czitrom, chef för upphandlingsenheten i Linköpings kommun.

Billigare är inte bättre

Att bara upphandla på lägsta pris blev problematiskt eftersom det skapade en prispress som ledde till teoretiskt billig lokalvård, men där kvaliteten riskerade att bli lidande, förklarar han.

– När priset blev för lågt kunde det leda till att städarna behövde arbeta snabbare, vilket påverkade kvaliteten och riskerade att de anställda inte fick rätt förutsättningar. I slutändan vill leverantören inte gå back på ett uppdrag, även om man säger att det handlar om att vinna marknadsandelar.

Trots att kommunen har möjlighet att ifrågasätta låga priser finns det begränsade möjligheter att utesluta anbud på grund av onormalt låga priser.

– Det finns rättspraxis som säger att det kan räcka att förklara ett lågt pris med att man vill vinna marknadsandelar. Det har länge varit en upphandlingsutmaning i många branscher, säger Daniel Czitrom.

”Vår bild är att vi har bättre avtal i dag än tidigare, och vi upplever också att anbudsgivarna är mer nöjda.”

Enligt kommunens uppföljningar och kontroller har den nya strategin lett till färre problem i avtalen.

– Vår bild är att vi har bättre avtal i dag än tidigare, och vi upplever också att anbudsgivarna är mer nöjda, säger Daniel Czitrom.

Halmstad och Älvkarleby är exempel på kommuner som driver lokalvården helt i egen regi. Fallstudierna visar att modellen kan fungera väl, men också att den ställer höga krav på organisationen. I båda fallen lyfts beställarkompetens, standardisering, lokalkännedom och aktivt ledarskap fram som avgörande faktorer.

– Vår analys visar att oavsett om driften sker i egen regi eller genom entreprenad krävs det att beställaren är engagerad i leveransen och ställer krav på kvalitet och arbetsmiljö, säger Paul Philip Abrigo.

Behövs tydlig strategi

Botkyrka lyfts fram som en tredje väg, med en mixmodell där egen regi och entreprenad används parallellt.

– Här har man en strategisk tanke kring vilka objekt som ska städas i egen regi och vilka som ska upphandlas. Stora kluster av objekt, som centralt belägna skolor, sköts i egen regi eftersom kommunen då snabbt kan styra om resurser internt. Mer komplicerade uppdrag, som skulle vara för dyra eller krångliga att hantera själv, upphandlas i stället, säger han.

I fallstudien bekräftar Anette Nygårds, enhetschef i Botkyrka kommun, att lokalvård i egen regi är dyrare. Samtidigt kräver modellen tydlig styrning och långsiktiga beslut.

– Städning i egen regi är dyrare, men vi har valt att ta fram en intern prissättning så att alla verksamheter betalar samma pris oavsett utförandeform, säger hon.

”Det är skattepengar som hade kunnat gå till äldreomsorg, förskola, skola eller annan kärnverksamhet”

Sammantaget visar rapportens data, som omfattar omkring två tredjedelar av Sveriges kommuner och har aggregerats över flera år, att även i fall med hög kompetens och aktiv styrning blir kostnaderna för egen regi högre över tid.

– Det är skattepengar som hade kunnat gå till äldreomsorg, förskola, skola eller annan kärnverksamhet, säger Paul Philip Abrigo.