DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Nya skolkrav får kritik: ”Alla blir förlorare”

En statlig utredning vill skärpa kraven på misskötta friskolor men riskerar att slå mot populära och välfungerande skolor, varnar Almega Utbildning. ”Ett verklighetsfrånvänt förslag som innehåller väldigt få saker som gör det bättre för eleverna”, säger förbundsdirektören Andreas Mörck till TN.

Huvudmän för friskolor som misskött sin skolverksamhet ska förbjudas temporärt från att expandera eller starta nya skolor. I allvarliga fall kan förbudet gälla i flera år. Det föreslår en statlig utredning.

Det föreslås också bli obligatoriskt för de kommuner som berörs att yttra sig om konsekvenserna av en friskoleetablering. Under presentationen av slutbetänkandet konstaterade utredaren Joakim Stymne att det inte är ett kommunalt veto, utan ett yttrande. Det är fortfarande Skolinspektionen som fattar beslutet.

Regeringens slutbetänkande om skärpta regler för skolsektorn möts av blandade reaktioner. Andreas Mörck, förbundsdirektör, Almega Utbildning, välkomnar vissa delar men varnar för att andra delar riskerar att slå hårt mot elever och välfungerande skolor.

Andreas Mörck säger sig vara positiv till skärpta krav på dem som driver skolor, bland annat att det ska göras utdrag ur brottsregistret.

– Det ska ställas tuffa krav på den som driver skolan. Det ska göras utdrag ur brottsregistret och jag öppnar också för att det ska göras utdrag ur misstankeregister, säger han.

”Det är ett i grunden verklighetsfrånvänt förslag.”

Däremot anser han att stora delar av det nya förslaget saknar elevfokus.

– Det är ett i grunden verklighetsfrånvänt förslag som innehåller väldigt få saker som gör att det blir bättre för eleverna, säger Andreas Mörck.

Den skarpaste kritiken riktar han mot idén att skolor ska behöva ansöka hos Skolinspektionen för att få expandera, även i små steg. Det kan enligt förslaget gälla en redan godkänd friskola som vill starta en eller två nya klasser.

– Att fatta beslut i samråd med kommunerna tycker jag är en rimlig väg att gå. Men att behöva tillstånd från staten för att utöka två klasser är helt fel, säger han.

Enligt Andreas Mörck riskerar förslaget att stoppa expansion även där efterfrågan är stor.

– Den mest populära skolan kan inte utvecklas. Alla blir förlorare på det. I praktiken stängs elever som vill söka sig till en framgångsrik skola ute, säger han.

”I princip är det ett etableringsstopp redan i dag.”

Han ifrågasätter också om de utlovade snabbspåren i tillståndsprocessen kommer att fungera. I dag tar det enligt honom 18–24 månader att få tillstånd från Skolinspektionen.

– När tillståndet väl är på plats är det inte längre aktuellt för de elever som sökt sig dit, säger Andreas Mörck.

Almega Utbildning varnar för att förslaget i praktiken innebär ett etablerings- och expansionsstopp. Förra året godkändes endast tre ansökningar om nyetablering.

– I princip är det ett etableringsstopp redan i dag, säger han.

Rimligt vid stora brister

Han pekar också på att förslaget hindrar skolor med pågående tillsynsärenden från att expandera, trots att tillsyn är vanligt förekommande.

– Det skapas över 10 000 tillsynsärenden varje år i kommunala och fristående skolor. Ofta leder det till åtgärder som utvecklar verksamheten. Det finns inget skäl att frysa den på grund av det.

Samtidigt betonar Andreas Mörck att Almega inte motsätter sig stopp för expansion vid allvarliga brister.

– Verksamheter med sanktionsärenden eller problem med tillstånd ska självklart inte expandera.

Vill se ökad samverkan

I stället vill Almega se ökad samverkan mellan kommuner och fristående skolor, exempelvis genom gemensam dimensionering. Att staten tar en större roll riskerar enligt Andreas Mörck att försämra relationerna.

– Risken är att man bygger in konflikter i stället för samverkan. Politiken borde fokusera på de 20 000 elever som lämnar grundskolan utan att börja gymnasiet, inte på att stoppa populära skolor från att växa, säger han.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2028.