BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Från norr till söder – massiv kritik mot Trafikverket: ”Satsningar i fel riktning”

Trots en rekordstor budget har Trafikverket inte lyckats ta fram en acceptabel plan för landets infrastruktur, menar en stor andel av landets kommuner. ”Vi här uppe bidrar mest i landet till Sveriges BNP. Att vi ändå missgynnas, det är obegripligt”, säger Birgitta Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Gällivare, till TN.

Uteblivna satsningar som resulterar i flaskhalsar på viktiga sträckor, otillräckliga initiativ för klimat och beredskap och projekt som inte blir av trots löften i tidigare planer. Sedan Trafikverket tidigare i höstas presenterade sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2026 till 2037, har kritiken inte varit nådig. Och det trots att den nya planen omfattar satsningar för 1171 miljarder kronor, en summa som beskrivits som rekordhög.

I skrivande stund har nära 170 remissvar inkommit på Trafikverkets förslag. Bland avsändarna finns bland annat myndigheter och en del intresseorganisationer, men den stora merparten har skickats in av kommuner som i många fall ställer sig frågande till det som presenterats.

En av dem är Gällivare kommun, där kommunstyrelsens ordförande Birgitta Larsson (S) sedan ett par månader tillbaka är ordförande för förbundet Norrbottens kommuner.

– De föreslagna prioriteringarna innebär i stor utsträckning satsningar i fel riktning i förhållande till de mål som är satta. Vi ser också en fortsatt systematik i Trafikverkets planeringsarbete där glesbefolkade områden missgynnas trots att transportinfrastrukturen är oerhört viktig i de här områdena för att man ska kunna leva och bo här, säger hon till TN.

”Malmbanan är egentligen Sveriges mest betydande exportlänk och ändå är den inte dimensionerad för varken dagens behov eller morgondagens prognostiserade volymökning.”

Birgitta Larsson vittnar om att Norrbotten dras med ett eftersatt vägnät där det finns stora behov av satsningar på bland annat E10, där det finns sträckor som är både hårt olycksdrabbade och utsatta för svåra väderförhållanden.

Dessutom lyfter hon fram att det krävs akuta åtgärder på Malmbanan, som det senaste året dragits med återkommande urspårningar och försenade och inställda tåg.

– Dubbelspårets frånvaro i planen är oacceptabel och staten måste ta ett större ansvar kring det här, säger Birgitta Larsson, och fortsätter:

– Malmbanan är egentligen Sveriges mest betydande exportlänk och ändå är den inte dimensionerad för varken dagens behov eller morgondagens prognostiserade volymökning sett till vad industrin planerar att göra. Dessutom är persontrafiken oerhört lidande. Men det är också ett av de viktigaste stråken för Sveriges totalförsvar så här ser vi att man behöver ta ett tydligt helhetsgrepp och göra robusta system. Det är inte bra alls som det är nu.

”Problematiskt”

När Trafikverket presenterade sitt förslag till plan gjorde många analysen att Göteborgs- och Stockholmsregionerna hade kommit ur det hela som vinnare. I närheten av landets två största städer hade inga projekt utgått eller satts på paus, och stora satsningar som Förbifart Stockholm och Västlänken väntas fortsätta som planerat.

Samtidigt har andra delar av landet, som exempelvis Norrbotten, dragit nitlotten, menar Birgitta Larsson.

– Åtgärder faller bort för att de inte bedöms ha tillräcklig samhällsekonomisk nytta. Det är problematiskt eftersom det är här tillväxten i industrin sker. Vi här uppe bidrar mest i landet till Sveriges BNP och det hänger på att våra industrier får ut sina varor på järnvägen. Och att vi då ändå missgynnas, det är helt obegripligt.

I andra änden av landet befinner sig Torkild Strandberg (L). Han är kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, som både har skickat in ett eget remissvar och ett svar tillsammans med de övriga tio kommuner som ingår i Familjen Helsingborg, det vill säga de 11 kommunerna i nordvästra Skåne.

– Det är ju rätt uppenbart att behovet av infrastruktursatsningar är enormt i hela Sverige. Det gäller både investeringar i ny infrastruktur och det gäller underhåll och skötsel av den som finns. Någonstans måste man ha en viss respekt för det, säger Torkild Strandberg till TN.

Men med det sagt så ser han stora behov av satsningar i både Skåne och Landskrona, inte minst eftersom stora företagsetableringar är på gång i kommunen.

– Man får inte hamna i en situation där infrastrukturen blir en bromskloss för Sveriges eller den här regionens tillväxt och det finns ju en överhängande risk för det.

”Mitt intryck är att infrastruktursatsningar i Sverige tycks ta väldigt lång tid.”

En rad kommuner i södra och västra Sverige har sedan tidigare uttryckt besvikelse över att planerna på dubbelspår längs hela västkusten har skjutits på framtiden, trots de mångmiljardbelopp som redan satsats på bland annat tunneln genom Hallandsåsen.

Det har också uttryckts krav på utökade investeringar i E6. Redan i dag är delar av sträckan hårt trafikerad men trycket väntas öka ytterligare när Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark är klar.

– Det är ju självklart att jag och vi vill se investeringar i detta. Men ibland tycker jag att kritiken och frustrationen blir ett snäpp för stor. Man måste ha en väldig respekt för att behoven i Sverige är enorma på massor med ställen och att Trafikverket har en väldigt svår uppgift, säger Torkild Strandberg.

– Men mitt intryck är att infrastruktursatsningar i Sverige tycks ta väldigt lång tid. Om man blickar mot Danmark så tycks det finnas en helt annan snabbhet och en helt annan genomförandeförmåga än i Sverige och jag tror att vi som land skulle kunna vinna väldigt mycket genom att snegla på det och fundera på hur vi skulle kunna ta oss till den situationen.

Det är inte bara kommunerna i närheten av Danmark, utan även de i närheten av Norge, som upplever ett bristande internationellt fokus i Trafikverkets planering. Karlstads kommun skriver i sitt remissvar att man ”noterar att den gränsöverskridande infrastrukturen inte har prioriterats högt i förslaget för den nationella planen”, och lyfter fram att järnvägssatsningar mellan Sverige och Norge skulle ha stor betydelse för både konkurrenskraft och försvarsförmåga.

Vill se mer privat finansiering

Karlstad såväl som en mängd andra kommuner ställer sig däremot positiva till Trafikverkets planer på att låta näringslivet vara med och finansiera ny infrastruktur i högre utsträckning. Så kallad Offentlig-privat samverkan, OPS, har även förespråkats av näringslivet, som menar att det skulle öka möjligheterna att investera i ny infrastruktur.

”Det är svårt att förstå varför det är möjligt att finansiera ny infrastruktur mellan Sverige och Danmark med avgifter, men inte mellan Sverige och Norge. Och vi har svårt att förstå hur det kan läggas uppdrag om OPS men inte presenteras några förslag. Trafikverket borde ha ett generellt uppdrag att utreda vilka objekt som har potential till annan finansiering och till externa intäkter”, skriver Karlstads kommun.

”Vi tycker att det är väldigt märkligt att man inte väljer att fokusera på någonting som är bra för hela samhället.”

Många kommuner vittnar om eftersatt underhåll och välkomnar därför att Trafikverket har avsatt en förhållandevis stor mängd pengar till det ändamålet. Samtidigt larmas det om behov av akuta nysatsningar eftersom kapaciteten på både väg och järnväg på många håll redan har slagit i taket.

Eftersom satsningar på infrastruktur ofta berör mer än en kommun har många av dem valt att organisera sig i olika kluster. Bland synpunkterna till Trafikverket har ett 70-tal kommuner valt att skicka in synpunkter tillsammans med andra. Utöver redan nämnda Familjen Helsingborg så har till exempel de fem kommuner som ingår i KUSTO-kommunerna, de åtta kommunerna i Kommunförbundet Jämtland Härjedalen och de sex kommunerna i Stockholm Nordost valt att göra på det sättet.

I den sistnämnda är Erik Andersson (M) ordförande. Han är också kommunstyrelsens ordförande i Täby, som tillsammans med Danderyd, Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm och Österåker är de kommuner som ingår i gruppen.

”Väldigt besvikna”

Kommunerna i Stockholm Nordost har i sitt gemensamma remissvar fört fram att de vill att Roslagsbanan till Arlanda ska omfattas i det fortsatta arbetet. De vill också att de kapacitetsbrister som i dag finns på Norrortsleden prioriteras, inte minst för att kunna möta den trafikökning som väntas när Förbifart Stockholm öppnar om några år.

– Vi är väldigt besvikna över att Norrortsleden och i synnerhet Lettingetunneln inte finns med i förslaget för det är en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd, samtidigt som andra åtgärder som inte är lika samhällsekonomiskt lönsamma har tagits med. Vi tycker att det är väldigt märkligt att man inte väljer att fokusera på någonting som är bra för hela samhället, säger Erik Andersson till TN.

Gruppen hänvisar till Arlandautredningen, som tillsattes i syfte att stärka flygplatsens konkurrenskraft. Något som inte minst näringslivet har efterfrågat. En av utredningens slutsatser är att tillgängligheten till flygplatsen skulle behöva bli bättre.

– Det är bekymmersamt med tanke på att Arlanda är en viktig hållpunkt för flygtrafiken och för Sveriges konkurrenskraft i stort. Där har vi i Stockholm Nordost ett förslag om att förlänga Roslagsbanan till Arlanda för att man ska kunna ta sig dit på ett bättre sätt.

Erik Andersson tycker att det är rimligt att de större satsningarna i planen till viss del har koncentrerats till Stockholms- och Göteborgsregionen.

– Regeringen har prioriterat objekt som är samhällsekonomiskt lönsamma och då är det väl inte så konstigt att satsningar hamnar i storstadsregionerna för det är ju här det blir mest lönsamt att åtgärda de proppar som finns. Jag tycker att det är en bra prioritering av regeringen att inte bara se till projekt som är önskningar från olika kommuner utan att man tittar på ett objektivt sätt på vad som är mest lönsamt för Sverige.

Kritiken: Glesbygd missgynnas

Den som dyker ner i mängden av remissvar från landets kommuner och regioner, märker snabbt att många ställer sig positiva till att Trafikverket har försökt beräkna den samhällsekonomiska nyttan av olika projekt.

Men det är samtidigt precis det tankesättet som Birgitta Larsson i Gällivare menar leder till att mindre projekt i framför allt regioner där det bor färre människor missgynnas – även om de kan ha stor betydelse för helheten och för att framtida investeringar ska bli av. Och hon får medhåll från kommuner i hela landet.

”Kommunen håller till stor del med om att samhällets och Trafikverkets resurser ska satsas där de ger störst samhällsnytta. Dock riskerar den att ge en sned fördelning då många inte kommer kunna dra nytta av åtgärderna som föreslås prioriteras”, skriver till exempel Borgholms kommun.

”Vi tycker oss se en tendens, att projekt i den nationella planen alltmer utsätts för ett hårt besparingstryck och att det då är de lokala behoven då får stryka på foten”, instämmer Askersunds kommun.

”Det här har vi tryckt på om under en lång tid, att allt det här kommer att hända och att de här behoven kommer att finnas.”

Birgitta Larsson menar att bilden av vad som är viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv behöver breddas. Hon påtalar att många av satsningarna i Norrbotten har varit kända i många år och att det därför är olyckligt att de fortfarande inte prioriteras högre.

De investeringar som just nu är på gång inom gruvnäring och industri borde utgöra ett nationellt intresse, anser hon.

– Norrbotten är mitt i den största industriella omvandlingen i modern tid och kommunerna här utvecklar samhällsservice och bostäder i en omfattning som saknar motstycke. Men det förutsätter ett transportsystem som håller kvalitet och kapacitet och möjliggör fortsatt tillväxt.

– Det här har vi tryckt på om under en lång tid, att allt det här kommer att hända och att de här behoven kommer att finnas. Så jag tycker det är riktigt dåligt att man inte har tagit hänsyn till det.

Sista datumet för att lämna in synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen är den 30 december 2025. Regeringen planerar att ta beslut i frågan i början av 2026. TN har varit i kontakt med Trafikverket som har avböjt att kommentera.