DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Efter kritiken: Miljardsatsning på svenska yrkesutbildningar – ”Äntligen”

Sverige skriker efter yrkeskompetens, men fördomar och för få utbildningsplatser bromsar utvecklingen. Långt om länge satsar regeringen nu miljarder på att bygga ut yrkesutbildningarna och anpassa dem efter arbetsmarknadens behov. ”Det handlar om Sveriges tillväxt”, säger statssekreterare Adam Alfredsson (L).

Att yrkesutbildningar är avgörande för Sveriges framtid börjar allt fler bli överens om. En av dem som instämmer är Adam Alfredsson (L), statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– I grund och botten handlar det om Sveriges tillväxt. Företagen skriker efter kompetens och den kompetensen finns inte bland dem som söker jobb, säger han till TN.

– Den missmatchen behöver verkligen åtgärdas. Men vi har ju också en arbetslöshet som vi vill minska genom bland annat utbildningsinsatser.

Svenska företag skriker efter kompetenta medarbetare med yrkeskunskaper, samtidigt som det under lång tid har funnits många fördomar kring yrkesutbildningar. Inte minst har det handlat om att det inte går att göra karriär efter en yrkesutbildning eller att det inte går att läsa vidare på högskolan efter att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet.

Men för två år sedan trädde en ny skollag i kraft. Från och med 2023 ger alla yrkesprogram högskolebehörighet. Ett viktigt steg för att få fler att välja de så viktiga programmen.

− De öppnar alla dörrar nu. Du kan få chans till ett intressant jobb direkt, men du har också möjlighet att plugga vidare, säger Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Under nästa år trappar regeringen upp satsningarna på yrkesutbildningarna. Det berättar Adam Alfredsson (L), statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– Dels har vi den nationella yrkesutbildningen, ett pilotprojekt som skulle ha pågått till 2026. Den förlänger vi nu till 2028, säger han.

Det handlar alltså om en yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som kombinerar teoretiskt lärande med praktiskt lärande. Utöver förlängningen ökas också finansieringen med 150 miljoner kronor per år. Enligt Adam Alfredsson ska utbildningsformen också utvärderas under den här mandatperioden.

– Så vi får se var vi landar när 2028 närmar sig, säger han.

Trestegsraket för Yrkeshögskolan

En annan viktig utbildningsform är Yrkeshögskolan. Under 2025 beviljades bara 27 procent av de ansökningar som kom in från utbildningsarrangörer. Ett besked, som när det kom, möttes med oro av näringslivet.

– Vi är i en tid av lågkonjunktur och det finns ett stort intresse för att studera. Då är det olyckligt att inte yrkeshögskolan växer mer, sa Maria Bernhardsen i början av året och kallade 2025 för ”ett förlorat år”.

Samtidigt hade regeringen utlovat ökat stöd till Yrkeshögskolan 2026 – vilket också visar sig i den höstbudget som lades fram på måndagen.

– Vi kommer att bygga ut Yrkeshögskolan med 180 miljoner kronor nästa år, säger Adam Alfredsson.

Regeringens intention är att öka på det till 360 miljoner kronor 2027 och 590 miljoner 2028. Totalt innebär det 1 500 nya platser nästa år, 3 000 2027 och 5 000 2028.

Det är ett besked som välkomnas av Maria Bernhardsen.

– Det här är utbildningar som behövs på arbetsmarknaden och som skapas efter de behov som företagen har. Därför är det viktigt att individer får tillgång till dem, säger hon.

Bättre framförhållning för Yrkesvux

En annan viktig yrkesutbildning som nu får förändrade förutsättningar är Yrkesvux. Redan i år, 2025, avsatte regeringen 302 miljoner kronor till den utbildningsformen. Men det var pengar som Maria Bernhardsen redan i början av året varnade för skulle riskera att brinna inne. Utbildningen är för kortsiktig, menade hon.

Hur mycket pengar yrkesvux får varje år varierar, men för 2025 fanns det 4,2 miljarder kronor. Utöver det tillkommer nästan varje år en summa även i vårändringsbudgeten, precis som i år. Normalt skickas dock runt hälften tillbaka, eftersom pengarna inte används. Det innebär att det i år är någonstans runt två miljarder kronor som går tillbaka till statskassan– pengar som alltså skulle ha använts till viktiga utbildningar om förutsättningarna var rätt.

De förändringar som regeringen planerar syftar, enligt ett pressmeddelande, till att ”öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två”.

Vad är den viktigaste åtgärden för att effektivisera Yrkesvux och använda pengarna?

– Helheten är inte helt oviktig, tror jag. Vi har byggt ut det så att planeringsförutsättningarna blir bättre, men vi ökar också pengarna per plats. Dessutom justerar vi ersättningen efter hur dyr utbildningen är. Det är nog kombinationen som gör att vi förhoppningsvis får en högre nyttjandegrad, säger Adam Alfredsson.

Maria Bernhardsen tycker det är bra att regeringen nu försöker förbättra förutsättningarna för Yrkesvux genom att höja ersättningen per utbildningsplats och att utbildningarna får beslut om finansiering i upp till tre år.

− Sammantaget ger det här ökade möjligheter att både nya och investeringstunga yrkesutbildningar kommer till stånd, säger hon.

Tre utmaningar

Adam Alfredsson pekar också på tre utmaningar som yrkesutbildningarna står inför. Den första handlar det om det som näringslivet ständigt påminner om: Att utbildningarna som erbjuds ska matcha arbetsmarknadens behov.

Den andra är behovet av yrkeslärare. De som söker sig till yrkeslärarutbildningar minskar.

– Skolverket bedömer att de som tar yrkeslärarexamen behöver öka med 70 procent, säger han.

Han påminner om statsbidraget för lärare och förskollärare, som enligt Skolverket syftar till att just ”lärare och förskollärare ska få möjlighet att fortbilda sig för att få utökad behörighet, viss examen eller ny kunskap”.

Det menar Adam Alfredsson är ett sätt att ge fler yrkesskickliga möjlighet att söka sig till yrkeslärarutbildningar.

Den tredje utmaningen är att oseriösa aktörer som driver utbildningar.

– Framför allt vill vi säkerställa att seriösa aktörer ges rätt förutsättningar, säger han.

Under förra året presenterades tre statliga utredningar på yrkesutbildningsområdet.

Regeringen har nu, långt om länge aviserat att den avser att gå vidare med samtliga tre utredningar. Framtidens Yrkeshögskola är planerad att läggas fram som proposition i december.

– Det innebär att en lagrådsremiss behöver gå ut hyfsat i närtid, säger Adam Alfredsson.

Och utredningarnas förslag behövs, menar Maria Bernhardsen.

– Det är glädjande att regeringen nu äntligen går vidare med förslagen i de tre utredningarna, säger hon, som själv var regeringens utredare för Framtidens yrkeshögskola.

− Kompetensförsörjningsfrågan behöver en högre grad av sense of urgency. Vi behöver öka reformtempot om vi ska hålla jämn takt med omvärlden, fortsätter hon.

Vad är det som har tagit så lång tid?

– Lagstiftningsarbete måste ta tid. Saker och ting måste tittas på noggrant – vad remissinstanserna säger och liknande. Det är viktigt att det finns en tröghet i systemet som gör att produkterna blir bättre, säger Adam Alfredsson.

Företagen vill att förändringen ska gå fort. Hur snabbt kan det nu gå för att utbudet av yrkesutbildningar ska bli bättre?

– Utbildningspolitiken är en del av arbetslöshetsbekämpningen. Men det finns ju andra delar som också är viktiga. Det handlar om både utbud och efterfrågan, där vi nu stimulerar ekonomin på olika sätt så att hushållen får mer pengar, så att konsumtionen ska öka. Vi sänker arbetsgivaravgifterna. Det finns en massa olika delar vi gör i den här budgeten som gör att det kan bli en injektion i ekonomin så att fler företag känner att hjulen snurrar allt snabbare och att de därmed vill expandera och anställa fler, säger Adam Alfredsson.