DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Företagaren: Anställda säger upp sig för att få a-kassa – ”Otrolig brist på arbetsmoral”
Det hjälper inte att utbilda arbetslösa om de ändå inte vill arbeta, konstaterar företagaren Monica, som vittnar om att många arbetssökande tackar nej till jobb. ”Många säger att de var tvungna att studera för att fortsätta få bidrag”, säger hon till TN.
Det har blivit värre och värre i flera års tid. Så sammanfattar företagaren Monica läget när hon ger sin syn på dagens arbetsmarknad. Enligt henne tackar många inte bara nej till jobb utan missköter även sina arbeten i syfte att bli uppsagda.
Företagaren Monica upplever stora utmaningar på dagens arbetsmarknad.
Hennes vårdföretag i Stockholm behöver anställa ett 40-tal nya medarbetare.
Många arbetssökande tackar nej eller missköter sina jobb avsiktligt, enligt Monica.
Hon är kritisk Arbetsförmedlingens insatser.
Arbetsmoral och matchning brister, vilket är en växande utmaning för svensk arbetsmarknad.
Monica vill inte gå ut med sitt efternamn eller namnet på sitt bolag eftersom de tidigare har blivit utsatta för hot. Men hon berättar att hennes företag, som utför vård och omsorg på uppdrag av Stockholms stad, skulle behöva anställa omkring 40 nya medarbetare till olika tjänster, varav de flesta på heltid. För att få in den kompetens som behövs bjuder företaget varje vecka in till gruppintervjuer dit det kan komma allt från ingen alls till ett tiotal personer.
– Vi söker främst undersköterskor så de personer som kommer till våra intervjuer har i regel en relevant utbildning, eller studerar. Men många säger rakt ut att de inte vill jobba som undersköterskor och att de var tvungna att studera för att fortsätta få bidrag. Då vill vi ogärna anställa dem, säger Monica till TN.
– Vi arbetar med vård och omsorg av väldigt utsatta människor och då känns det förstås jätteviktigt att våra medarbetare faktiskt också vill arbeta med det.
Tackar nej till jobb
De som ändå gör tillräckligt bra ifrån sig på intervjuerna får däremot ofta chansen att börja arbeta. Monica berättar att företaget regelbundet skickar ut erbjudanden om anställning, men att många då svarar att de inte är intresserade.
– Det är väldigt vanligt, säger hon.
Men det finns också de som tackar ja till en anställning bara för att arbeta i några veckor – ofta med en nivå av närvaro som lämnar mer att önska – och sedan sjukskriva sig.
– Det är en väldig nonchalans och respektlöshet, många bryr sig inte alls om vare sig våra klienter, arbetet eller kollegorna. Man ser bara sina rättigheter men aldrig några skyldigheter, säger Monica.
”Många skriver rakt ut att de måste söka jobbet och när vi tar kontakt så säger de att de bara söker jobb för att få a-kassa.”
I många fall hinner det dock inte ens bli aktuellt för arbetssökande att demonstrera sitt ointresse på arbetsplatsen eller under en intervju. Enligt Monica är det nämligen också väldigt vanligt att arbetssökande redan i sina ansökningar är tydliga med att de inte vill ha jobbet, utan att de bara söker tjänsten för att de måste.
– Många skriver att de måste söka jobbet och när vi tar kontakt så säger de att de bara söker jobb för att få a-kassa. Det händer till och med att anställda säger upp sig för att de hellre vill ha a-kassa. Det är verkligen en otrolig brist på arbetsmoral.
TN har belyst matchningsproblematiken på svensk arbetsmarknad i ett flertal artiklar. Ett problem som ofta lyfts fram är att de som är arbetssökande inte har den kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna. En lösning som brukar presenteras är att om fler får en relevant utbildning så kommer deras chanser på arbetsmarknaden att öka, samtidigt som arbetsgivarna får lättare att hitta den kompetens de söker.
Men att utbilda arbetslösa personer efter arbetsmarknadens behov räcker inte långt om de personerna sedan ändå inte vill jobba, utan hellre får a-kassa eller sjukskriver sig i syfte att få ersättning från Försäkringskassan, menar Monica.
En allt svårare situation
Hon har nu drivit sitt företag i 15 år och poängterar att hon också har anställda som har varit länge på företaget, gör ett bra jobb och som trivs med att arbeta där. Men om företaget ska kunna växa behöver hon rekrytera fler medarbetare, och det är alltså lättare sagt än gjort.
Monica upplever att det har blivit allt svårare att rekrytera under åtminstone de senaste tio åren, men att det sedan pandemin om möjligt har blivit ännu svårare.
– Ja, pandemin var ett tydligt skifte. Jag vet inte om många fick upp ögonen för att det var ganska avkopplande att sitta hemma eller vad det handlar om, men det var helt klart då vi började se den här trenden av att man jobbar en kortare tid men sen börjar sjukskriva sig och vara frånvarande allt oftare, säger hon.
Den som självmant säger upp sig från ett arbete utan giltiga skäl blir avstängd från a-kassan i 45 dagar och får alltså vänta ett tag på att få ut ersättning. Men om någon har blivit uppsagd är karensavdraget bara två dagar.
”De borde ju reagera när personer kommer tillbaka och plötsligt är arbetssökande på nytt.”
För att få veta varför en anställning har avslutats begär a-kassorna ut arbetsgivarintyg från arbetsgivaren. Monica förklarar att hon alltid är tydlig när hon ska uppge skälet till att hon har valt att avsluta en anställning.
Hon berättar om ett exempel där en tidigare anställd låtsades att han hade utfört sina arbetsuppgifter, det vill säga besökt de klienter som skulle få vård, men som snabbt blev påkommen med att inte ha talat sanning.
– Så vi fick ju säga upp honom med omedelbar verkan. I arbetsgivarintygen skriver jag alltid tydligt varför personen har sagts upp och jag tycker att anledningen i många fall borde hindra utbetalning från a-kassan, men så verkar det inte fungera.
Vad tänker du om det?
– Det känns som att man inte bryr sig. Både Arbetsförmedlingen och a-kassorna borde jobba mer med oss som arbetsgivare och göra mer noggranna uppföljningar. Hade jag jobbat där hade jag varit stenhård.
De senaste månaderna har TN vid ett flertal tillfällen intervjuat representanter från Arbetsförmedlingen, som återkommande har gett en bild av att myndigheten numera arbetar mer fokuserat med att göra kontroller. Det ska ställas tydligare och hårdare krav på de arbetssökande och uppföljningarna ska bli bättre, heter det.
Tystnad från Arbetsförmedlingen
Men den inriktningen har inte Monica sett mycket av. Hon har flera gånger hört av sig till Arbetsförmedlingen för att påtala de brister hon ser, både kring hur de som är inskrivna som arbetssökande väljer att söka jobb, och att så många sätter i system att arbeta ett kort tag för att sedan gå tillbaka till att vara arbetslösa igen. Svaret hon har fått är att det inte finns något Arbetsförmedlingen kan göra, berättar hon.
– De borde ju reagera när personer kommer tillbaka och plötsligt är arbetssökande på nytt. Men jag har aldrig fått någon påhälsning av Arbetsförmedlingen. De hör aldrig av sig för att följa upp hur det fungerar. Den enda gången som de har tagit kontakt har det gällt att vi kan få bidrag om vi anställer personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men vi behöver utbildade medarbetare.
– De borde kunna skicka ut förfrågningar, vara mer på. Men jag har slutat höra av mig till dem för det händer ändå ingenting.
”Det är inte klokt att det ska vara såhär.”
Monica är väl medveten om att hennes situation knappast är unik. En rad företag i olika branscher upplever problem med att rekrytera, till och med när de – precis som Monicas företag – befinner sig i en storstad där det borde finnas gott om tillgänglig kompetens.
– Samtidigt har vi duktiga medarbetare som går på knäna för att andra inte bryr sig.
Hur känns det för dig som arbetsgivare?
– Det är en känsla av panik. Det är inte klokt att det ska vara så här. Om vi inte lyckas rekrytera tillräckligt med personal kommer vi på sikt att gå i konkurs. Situationen är väldigt oroande, säger Monica.