DEN SVENSKA EKONOMIN

Lista: Här är hela budgeten – så påverkas du: ”Kortsiktiga stimulanser”

Flera näringslivsföreträdare kritiserar budgeten för att ha för lite fokus på tillväxt och företag. ”Regeringen hade behövt rikta insatserna där det verkligen gör skillnad”, säger TMF:s vd Erik Haara.

Här är de viktigaste nya förslagen.

Nytt jobbskatteavdrag: För en person med 35 000 kronor i månaden ger det 333 kronor mer i plånboken.

Sänkt skatt för pensionärer: För en pension på 24 700 kronor i månaden minskar skatten med 156 kronor.

Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning: Ger mellan 1 500 och 6 000 kronor i lägre skatt per år beroende på ersättningsnivå.

Sänkt matmoms: Sänks från 12 till 6 procent, tillfälligt från 1 april 2026 till sista december 2027.

Sänkt elskatt: Sänks med 9,875 öre per kWh. Ger cirka 1 000 kronor per år i lägre elkostnad för ett icke eluppvärmt hus och 2 000 kronor för ett eluppvärmt. Ett tidsbegränsat högkostnadsskydd mot höga elpriser ska också tas fram.

Lägre förskoleavgift: Avgiften sänks inom ramen för maxtaxan från 1 juli 2026. Kan innebära 4 500 kronor i lägre avgift per år för en tvåbarnsfamilj.

Höjt tak i bostadsbidraget: Innebär som mest 1 000 kronor mer i månaden för familjer med två eller fler barn.

Bidragsreform: Socialbidragen stramas åt från 2027, särskilt för familjer med fler än tre barn. Aktivitetskrav för bidrag och jobbpremie för dem som börjar jobba från 1 juli 2026.

Sänkt arbetsgivaravgift för unga: Sänks tillfälligt med en tredjedel för 19–23 åringar från 1 april 2026 till sista september 2027.

Vård: 6,9 miljarder kronor går till att bland annat kortare vårdköer, förbättrad vård för kvinnor och stärkt vård för psykisk hälsa.

Skola: 3,3 miljarder kronor går till ökade resurser i skola och förskola.

Brottsbekämpning: Kriminalvården får 860 miljoner kronor för arbetet med att ta fram fler fängelseplatser. 880 miljoner går till förebyggande insatser för unga, bland annat SIS-hem.

Försvar: Det militära försvaret får kraftiga förstärkningar som dock lånefinansieras utanför statsbudgeten.

De här nya satsningarna i budgeten för 2026, det så kallade reformutrymmet, uppgår till cirka 79 miljarder kronor netto. Budgeten innehåller också besparingar på 1,5 miljarder.

Bedömningarna av förslagens effekter bygger på regeringens beräkningar.

”Företagen i basindustrin mycket hårt pressade.”

Det är bra att skatten på arbete sänks, att nästa steg i finansieringen av ny kärnkraft tas och att arbetsgivaravgifterna för unga blir lägre, men långsiktigheten saknas.

Det menar Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.

– Regeringen är i denna budget alltför inriktad på kortsiktiga konjunkturstimulanser snarare än åtgärder som får ekonomin att växa långsiktigt. Långsiktigt god tillväxt kräver ett gott klimat för både företag och individer. Att det lönar sig att investera för framtiden, ta risker och skapa nya innovationer. Företagsklimatet måste vara bättre än i våra konkurrentländer och hela tiden vårdas och utvecklas, säger han.

Företagen lämnas utan viktiga reformer till förmån för kortsiktiga konjunkturstimulanser, enligt Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.

– Vanligtvis vill vi ha fokus på en politik som stimulerar tillväxt, produktivitet och investeringar. Nu är dock företagen i basindustrin mycket hårt pressade och vi ser ökade varsel. Därför måste fokus vara på åtgärder som på kort sikt kan underlätta för industrin. Vi vill därför snarast se att ett permanent system för korttidsarbete kommer på plats, så att jobben kan tryggas långsiktigt, säger hon i ett pressmeddelande.

Även Trä- och möbelföretagen, TMF, hade efterfrågar mer i budgeten.

– Att hushållen får mer i plånboken är förstås positivt, men när bygg- och bostadssektorn går på knäna hade regeringen behövt rikta insatserna där det verkligen gör skillnad och få igång nyproduktion och renovering, säger TMF:s vd Erik Haara i en kommentar.

Även från Teknikföretagen är reaktionerna ljumma.

– Regeringen hade behövt använda delar av det historiskt stora reformutrymmet till mer långsiktiga reformer som bygger Sverige starkt. Mario Draghis slutsatser om Europas konkurrenskraftsutmaningar i färskt minne borde resulterat i fler budgetreformer som säkrar tillgången till rätt kompetens, främjar investeringar i ny teknik och förbättrar villkoren för företagande, säger Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, i en kommentar.

Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, delar ut ris och ros:

– De höjda banavgifterna för godstransporter på järnväg har slagit mot svensk industri. Det är välkommet att regeringen nu tillfälligt minskar den bördan. Men satsningen ger bara delvis lindring. Trafikverket behöver omgående se över modellen för hur banavgifter sätts. Det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och för att hålla i omställningen i transportsektorn.

Almega ger regeringens budget godkänt.

– Det är positivt att regeringen sänker arbetsgivaravgiften för unga upp till 23 år men sänkningen är bara tillfällig och gäller för få. Om vi på allvar ska skapa fler jobb krävs en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften som omfattar fler, säger Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega, i en kommentar.

TechSverige anser att budgeten tar steg i rätt riktning.

– Det är glädjande att regeringen lyssnat på våra inspel och nu gör viktiga satsningar. Men detta är bara början – budgeten fokuserar främst på att stötta hushållen, vilket är viktigt för att ta oss ur lågkonjunkturen. För att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt krävs dock uthålliga och större satsningar framåt för ett starkare näringsliv och ökat tempo i digitaliseringen, säger Christina Ramm-Ericson, chefsekonom på TechSverige, i ett pressmeddelande.