KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Nytt genombrott för svensk fusion: ”Bara att trycka på knappen”

Fusion är inte längre en olöslig gåta – utan en ingenjörsmässig utmaning inom räckhåll, menar Peter Roos, vd för Novatron Fusion Group som nu nått en ny milstolpe. "Kommer att vara verklighet under vår livstid", säger han till TN.

Hösten 2022 samlades en förväntansfull skara press, forskare, företagare och akademiker på KTH för att beskåda introduktionen av Novatron Fusion Group nya svenska fusionssatsning.

Tidigare i juni kunde bolaget, med liknande fanfar, presentera nästa milstolpe: Invigningen av bolagets första riktiga anläggning Novatron 1.

– Det känns som en evighet, det har hänt så otroligt mycket, säger vd Peter Roos på TN:s fråga vad som har hänt däremellan.

Hundratals experiment

Under perioden har Novatrons utfört hundratals experiment, som bygger på bolagets patentsäkrade spegelteknik för att stabilisera plasma och skapa fusionsenergi.

– Vi har utfört över 300 olika, väldigt framgångsrika integrations-, verifierings- och plasmaexperiment och genererat massor med data. Testerna har också gett oss kunskap om hur vi ska bygga nästa stora maskin, Novatron 2, som nu är under planering, säger han.

Novatrons planerade fyra faser är följande: Först ska Novatron 1, som nu är färdigställd, visa att plasmat kan stabiliseras. I den efterföljande Novatron 2 ska den första fusionsenergin genereras. Den tredje fasen är Novatron 3, som ska uppnå kontinuerlig fusion och Novatron 4 ska uppnå fullskaligt fusionskraftverk som ska kopplas till elnätet.

AI bidrar

När alla pusselbitar är på plats spår Novatron man kan nå storskalig kommersiell fusionsenergi under 2030-talet. Så här långt håller tidsplanen, mycket tack vare flera faktorer, berättar Peter Roos. En viktig skjuts framåt är de senaste årens teknologiska framsteg inom AI.

– Det går inte att nog betona hur avgörande det har varit att vi idag har tillgång till stora superdatacenter och AI, som hjälper oss att med ännu större precision ta fram bra lösningar, säger han.

Därtill har nya strategiska partners tillkommit, som UK Atomic Energy Authority, Oxford Sigma och ST1 som ska bidra med expertis inom forskning, kommersialisering och infrastruktur.

– Det här är jätteviktiga partnerskap. Det är ett extremt komplext system som ska utvecklas och det hade varit dyrt och tidsödande om vi själva skulle bygga upp all den kompetensen, med all teknik, erfarenhet och människor som krävs, säger Peter Roos.

Drivkraftiga medarbetare

Sist men inte minst vill han lyfta medarbetarnas betydelse. Antalet anställda har vuxit från ett dussintal till 65 (och fortsätter öka). Bland dem finns en grupp handplockade fusionsfysiker från såväl Sverige som Japan, USA, Ukraina och Italien.

– Det är ett fantastiskt gäng som har anslutit, och jag förundras över hur drivna och ambitiösa de är. Normalt sett måste man som ledare själv hålla uppe tempot, men här gäller det snarare att hänga med när alla andra är så snabbt på bollen, säger Peter Roos.

”Jag undrade om det fanns något som hindrade oss. ’Nej, inte vad vi kan se’, svarade de. ’Det är bara att trycka på knappen och starta maskinen’. Det är för mig helt unikt”

Utifrån tidigare erfarenhet på arbetsplatser med komplexa processer, är det snarare regel än undantag att man behöver en felsökningsperiod – en marginal för att justera när saker inte fungerar som tänkt. Så är inte fallet på Novatron.

– Den 13 december i fjol hade teamet gjort sin del och satt ihop allt i tid för Novatron 1. Jag undrade om det fanns något som hindrade oss. ’Nej, inte vad vi kan se’, svarade de. ’Det är bara att trycka på knappen och starta maskinen’. Det är för mig helt unikt, säger han.

Tittar på flera faser parallellt

Tidigare beräknades det att nästa anläggning, Novatron 2 skulle behöva en finansiering på 0,5–1 miljard kronor för att realiseras. Detta har nu reviderats till omkring 1,5 miljarder kronor. Men siffrorna bör ses i ljuset vad Peter Roos kallar en ”dragspelseffekt”.

– När vi drog i gång Novatron 1 hade vi tydligt för oss att vi skulle bevisa stabiliteten i inneslutningen av plasma. Plattformen är också väldigt bra för att utforska teknologi som kommer att vara värdefull för Novatron 2. Det ökar kostnaderna, tiden och resurserna, men sparar också tid när vi går vidare. På samma sätt ser vi nu att vi kommer vilja göra saker på Novatron 2 för att förbereda för Novatron 3, säger han.

Dragspelseffekten märks också i hur arbetet bedrivs mellan de olika faserna.

– Vi jobbar med Novatron 1 för att bevisa stabiliteten i plasma och för att bygga kunskap, erfarenhet och kompetens. Vi jobbar också med Novatron 2, där vi designar och utvecklar konceptet inför byggstarten 2026. Samtidigt arbetar vi redan med Novatron 3, eftersom ledtiderna är så långa att vi måste börja nu. Det sker alltså parallellt, med olika partnerskap som bidrar till att det här blir verklighet, säger han.

Utmanande lagstiftning

Trots ett dedikerat team, partnerskap och säker finansiering ligger Novatrons största utmaningar delvis utanför bolagets kontroll. Ett exempel är kärntekniklagen.

– De hängslen och livremmar som byggts in i lagen är kraftigt överdrivna i förhållande till vad som behövs för fusion. Det måste förändras, och där kan vi bidra med information till myndigheterna. Men vi kan inte driva processen själva, säger han.

Det finns också en utmaning att bygga ett komplicerat system och driva ett bolag parallellt.

– Vi kör ju tåget och lägger räls på samma gång. Utöver att utveckla tekniken måste vi också övertyga politiker, nationer och myndigheter om hur viktigt det är att vi tillsammans skapar förutsättningar för fusion. Det här kommer att bli världens största industri, eftersom behovet av att bygga ut energilandskapet med stabil baskraft är enormt, säger han.

Då trillar polletten ner

Det är dock inte svårt för beslutsfattare att inse vikten av arbetet när de väl får komma ner på golvet och möta människorna bakom.

– Oavsett om det är höga politiker i och utanför Sverige, representanter för industrin, investerare eller vanliga personer på gatan tar det bara några minuter innan polletten trillar ner.

För att skapa fusion vill man efterlikna solens kärna – en plasma av väte och helium. Utmaningen i dag är inte att skapa plasma, utan att hålla energin innesluten i ett stabilt läge så att den ger mer energi än den förbrukar. Tidigare försök till inneslutning kan liknas vid att försöka fånga ett gasklot i ett nät, där energin hela tiden sipprar ut. Novatrons metod bygger på en spegelteknik som ger en tätare inneslutning och minskar läckaget, med målet att steg för steg nå stabilitet, effektivitet och kontinuitet.

”Hittills har experimenten inte visat på något som tyder på att Novatronen inte är stabil, vilket vi redan sett i teorin, genom simuleringar och i linje med den samlade internationella expertisen”

Hur alla dessa steg ska uppnås har länge setts som en gåta ända sedan fusion började diskuteras på 1950-talet. Men enligt Peter Roos är det snarare en ingenjörsmässig utmaning som nu är inom räckhåll.

– Vår lösningsväg bygger på tekniker som redan är etablerade. Hittills har experimenten inte visat på något som tyder på att Novatronen inte är stabil, vilket vi redan sett i teorin, genom simuleringar och i linje med den samlade internationella expertisen. säger Peter Roos.

Uppenbart stabilt

Till och med några av världens mest etablerade experter, utanför Sverige, menar att vi egentligen inte behövde bygga en första prototyp då det för dem är väldigt uppenbart att det är ett stabilt system, berättar han.

– För dem är det väldigt uppenbart att det är ett stabilt system och att vi därmed borde ha hoppat över prototypen för att istället direkt ge oss på vår andra maskin som även ska bevisa effektiviteten i plasmainneslutningen, säger han.

Eftersom kravbilden på material i Novatrons fusionsreaktor är lägre än i andra liknande projekt, sänks trösklarna i utvecklingsarbetet och ökar möjligheten att snabbare komma i mål, menar Peter Roos.

– Jag brukar likna det med att vi som första skepp har seglat fram och upptäckt Amerika. Kontinenten är så stor att det finns nästan oändligt många platser att bygga på, men du vill förstås hitta den bästa. Om marken visar sig vara sank på ett ställe kan du flytta dig vidare och bygga i närheten, tills huset står färdigt. Vi har hittat en sådan kontinent. De flesta andra koncept är mer som en smal stig, de måste följa den, och när hinder uppstår kan de inte gå runt utan tvingas ta sig rakt över, säger han.