EU:S FRAMTID

Tjänstesektorn i fokus när regeringen skissar på EU-agenda

Regeringen ser ett behov av ett större fokus på tjänstesektorn i EU-politiken och filar på en skärpt agenda på området, erfar TN. ”Den fria rörligheten för tjänster på EU:s inre marknad hämmas alltjämt av omfattande handelshinder. Tjänstesektorn är viktig för EU:s ekonomi och konkurrenskraft, och i längden även Sveriges”, säger Charlotte Sammelin, chef på UD:s enhet för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad.

Regeringen kommer att verka för att fler EU-reformer kommer företagen till del. Det är slutsatsen när man läser ett färskt underlag från utrikesdepartementet. Reformer som nämns där är:

•Stärka kontaktpunkten för tjänsteföretag (Point of Single Contact).

•Publicera anmälningar av ny lagstiftning vilket kan ge företag en bättre bild av vilka lagändringar som är på gång.

•Att EU-kommissionen fortsätter att kräva av medlemsländerna att se över nationellt reglerade yrken för att få bort regleringar som inte är nödvändiga eller proportionerliga.

Dessa förslag sammanfaller med några av de prioriteringar som Svenskt Näringsliv lyft fram inför svenska ordförandeskapet 2023. I rapporten ”Prioriteringar för Sveriges ordförandeskap i EU 2023” pekar organisationen bland annat på behovet av ökad rörlighet:

”Att människor kan röra sig och arbeta där de behövs stärker kompetensförsörjningen och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt”.

Liksom behov av regelverk som stimulerar innovation: ”Regelverket måste vara enkelt att följa så att det möjliggör innovation och nya affärsmodeller.

Charlotte Sammelin, chef på UD:s enhet för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad, beskriver bakgrunden till den nya betoningen på tjänstesektorn:

– Den fria rörligheten för tjänster på EU:s inre marknad hämmas alltjämt av omfattande handelshinder. Tjänstesektorn är viktig för EU:s ekonomi och konkurrenskraft, och i längden även Sveriges.

– I det svenska pappret efterfrågas därför ett särskilt fokus på tjänster där EU-kommissionen uppmanas att presentera en handlingsplan under 2022 med konkreta åtgärder för att stärka tjänstehandel. Där föreslås även ett antal åtgärder som huvudsakligen syftar till att förbättra efterlevnaden på området, åtgärda identifierade handelshinder och öka den fria rörligheten av yrkesverksamma, utvecklar Charlotte Sammelin.

Regeringens nya inriktning välkomnas av Cemille Üstün, policyansvarig för EU:s inre marknad vid Svenskt Näringsliv.

– Vi uppskattar att den svenska regeringen ger konkreta förslag på hur den inre marknaden bör fungera och sätter frågan på den europeiska agendan igen. Det är bra att regeringen lyfter tjänstesektorn som ofta förbises och som är extra drabbad av hinder i rörligheten av personer under och efter Corona-krisen.

Swedish non-paper on an Action Plan for the Services Sector - Government.se

Svenskt Näringslivs prioriterade frågor för EU:s ordförandeskap