EU:S FRAMTID

Karin Karlsbro (L): ”Olyckligt om världen hamnar i ett subventionsrace”

De protektionistiska idéerna har alltid äventyrat EU:s konkurrenskraft, anser Karin Karlsbro, som är Liberalernas toppnamn inför EU-valet 2024. Bild: Ermindo Amino, AP Images for Avaaz, Jann Lipka

Liberalerna vill se mer frihandel och en starkare inre marknad. Partiet vill också att Sverige går med i euron, bland annat eftersom man ser att det skulle gynna företagen. ”Viktiga ekonomiska frågor fattas utan att Sverige är med i rummet. Det är väldigt, väldigt dåligt för Sverige och för Sveriges företagare”, säger Karin Karlsbro, Liberalernas toppkandidat inför EU-valet, till TN.

Inför EU-valet den 9 juni intervjuar Tidningen Näringslivet samtliga toppnamn för de partier som i dag representerar Sverige i Europaparlamentet. Intervjuerna publiceras löpande.

Karin Karlsbro, som är Liberalernas toppnamn till valet i EU-parlamentet, tvekar inte när hon ska peka ut vilken som är partiets viktigaste fråga i årets val.

– Den viktigaste frågan är att hålla ihop EU för ett starkt och konkurrenskraftigt samarbete som kan stötta Ukraina och stoppa Rysslands krig. Det är den existentiella frågan som vi står inför akut här och nu. Och den kommer så klart att vara i fokus för Europa, säger hon till TN.

Andra viktiga frågor för Liberalerna är frihandel, öppenhet och relationer mot omvärlden och en stark inre marknad med gemensamma spelregler. I dag halkar EU:s ekonomi efter både USA:s och Kinas, så det krävs insatser för att öka EU:s konkurrenskraft, menar hon.

– Förutom att konkurrenskraften och tillväxten är så grundläggande för vårt välstånd, för vår välfärd och för hela vårt samhälle, så är det ju också frågor som är väldigt kopplade till det som vi började prata om. Att Europa står starkt för att hantera en situation där vi har krig på vår kontinent, med enorma behov av att stötta Ukraina ekonomiskt och militärt som också ska finansieras. Så frågan om konkurrenskraft är ju också en fråga om vår motståndskraft och vår demokrati och fredens överlevnad.

Tre huvudpunkter i årets valrörelse

Karin Karlsbro listar tre huvudpunkter som hon och Liberalerna vill driva på Europanivå. Den första handlar om öppenhet mot omvärlden.

– Vi har ju under den här mandatperioden sett en tilltagande och växande protektionism. Och det har pågått en intensiv debatt om strategisk autonomi och självförsörjning, säger hon, och påpekar att det har bidragit till en slutenhet.

– De här protektionistiska idéerna har alltid äventyrat vår konkurrenskraft och vår roll. Under pandemin såg vi faran med att stänga gränser och försvåra handel, bland annat för att det blir svårare att få vaccin och medicin till Europa. Det har också varit existentiellt att hålla handelsvägarna öppna.

De senaste fem åren har Karin Karlsbro suttit i EU:s internationella handelsutskott där hon har varit med och förhandlat fram de två handelsavtal som har röstats igenom den här mandatperioden. Det ena är mellan EU och Vietnam och det andra är mellan EU och Nya Zeeland.

– Jag hade önskat att vi hade fått många fler på plats. Det ligger ju färdigförhandlade avtal och projekt i EU-kommissionen, men vi har inte kommit längre. Både för ekonomin och för att hantera kriser måste vi fortsätta att hålla handelsvägarna öppna.

Karin Karlsbro vill både se utbyggda handelsavtal med demokratiska länder som USA och Australien och fler öppna handelsvägar mellan länder generellt. Samtidigt menar hon att EU har gjort sig för ensidigt beroende av andra länder i vissa frågor.

– Det där måste vi hantera samtidigt. Men i grunden behöver vi slå ett stort slag för öppenhet och handel de kommande fem åren.

Vad kan EU göra för att till exempel USA ska vara mer frihandelsvänliga?

– EU har muskler och måste använda de musklerna. Och tvekar EU:s medlemsländer själva på om man vill vara en global handelsaktör och skaka hand med fler länder i världen, då blir det ingenting. Jag och Liberalerna vill ju att vi ska sträcka fram handen till andra länder för att skapa fördjupade handelsrelationer. Och att vi inte har kommit längre med USA under den här mandatperioden och efter att Biden tillträdde, det är väldigt sorgligt.

– USA och Europa behöver ju knyta banden tätare till varandra. Och det visar också kriget i Ukraina, hur viktigt det är. Freden och ekonomin hänger ihop väldigt mycket. Så det här är viktigt i vanliga fall, men i den här situationen är det också existentiellt för Europa.

Den andra punkten handlar om att stärka den inre marknaden.

– Den inre marknaden har ett antal år på nacken och ibland kan man nästan få känslan av att det är någonting som är färdigt. Men så är det inte alls. Den inre marknaden behöver stärkas och det finns fortfarande mycket kvar att göra för att inre marknaden ska fungera smidigare än vad den gör idag. Det finns både regler som måste förändras och tas bort. Och vi måste bli bättre på att följa upp hur gemensamma regler implementeras i medlemsländerna.

”Jag och Liberalerna vill ju att vi ska sträcka fram handen till andra länder för att skapa fördjupade handelsrelationer. Och att vi inte har kommit längre med USA under den här mandatperioden och efter att Biden tillträdde, det är väldigt sorgligt.”

Enligt Karin Karlsbro implementerar EU-länder gemensamma regler på olika sätt. När några underimplementerar och andra överimplementerar skapar det en obalans och en kostsam och komplicerad byråkrati för företag, menar hon.

Hon ser också att det fortfarande finns många hinder mellan EU-länderna och nationella regler som i många fall varierar från land till land. Något som riskerar att stå i vägen i allt från kärnkraftsinvesteringar till mindre transaktioner. Karin Karlsbro hade exempelvis gärna sett ett europeiskt Swish-system.

– Man brukar bara behöva säga ”Brexit”, så får man en förnimmelse av vad det handlar om. Att både utveckla och vårda den inre marknaden är ju fortfarande enormt viktigt att göra.

Den tredje punkten handlar om kompetens, att det i EU ska löna sig att utbilda sig och arbeta.

– Det är ju också ett sätt att få en union med kompetens. En union där det lönar sig att forska. Där det lönar sig att starta och driva och äga företag. Att utveckla företag och våga ta risker. Och där finns också otroligt mycket att göra. Och även där finns det möjligheter även om besluten ligger på olika nivåer.

Hur tycker du att man ska göra för att skapa mer synkroniserade regler och undvika över- och underimplementering?

– Jag tror att det är bra att man implementerar saker nationellt. Det leder ju till att det finns olika beslutsvägar i EU som passar i olika typer av beslut. Men medlemsländerna borde till exempel vara skyldiga att redovisa hur man implementerar EU-direktiv i nationell lagstiftning så att man kan se mönster om man över- eller underimplementerar. En annan sak som jag tycker är viktig att peka på är hur viktigt det är att man tar fram underlag och konsekvensutredningar – särskilt vad det gäller betydelsen för små och medelstora företag innan man lagstiftar – det är oerhört viktigt.

Problematiskt när EU-länder implementerar olika

Med ett EU som har gemensamma regler, och dessutom sluter handelsavtal med andra länder så att de dockar in i den inre marknaden, finns stor potential för unionens företag, menar Karin Karlsbro.

– Det här långsiktiga arbetet för öppenheten inom EU och den inre marknaden och öppenheten speglad utåt mot våra handelspartners, det är det som kan göra en fantastisk skillnad.

EU har fått kritik för att fokusera för mycket på konsumenter och för lite på företag när ny lagstiftning tas fram. Hur ser du på den balansen?

– Det är när den balansen är god som vi får en fungerande marknad. Och att hitta den balansen, det kommer vi att behöva arbeta med ständigt. Och här är det viktigt att vi har fötterna på marken och ser hur lagstiftning påverkar konkret, och genom exempel får se konsekvenserna och både möjligheterna och utmaningarna som lagstiftning kan bidra med.

– Men tillbaka till det här med att medlemsländerna måste redovisa hur man genomför ett direktiv så att det tydliggörs. Och när det är direktiv eller regler som medlemsländerna ska genomföra så tror jag också att det är ett viktigt samspel med medlemsländerna. Att inte överimplementera på ett sätt som kan skyllas på EU, utan man måste ta det här perspektivet och samarbeta hela vägen. För när det här är i obalans, då blir det ingen bra lagstiftning. Den når inte sina syften om marknaden inte fungerar.

Tycker du att Sverige är ett av de länder som har överimplementerat EU-regler?

– Jag ska inte uttala mig på ett generellt plan. Men det finns ett problem som jag ser härifrån, att det finns medlemsländer som inte implementerar regler. Och då leder det till stora problem. När man beslutar om att nu ska vi göra på ett sätt som ska vara lika över hela den inre marknaden, för att det ska vara enkelt och smidigt för företag och konsumenter, och en del då inte gör det – då får man ju inte den önskade effekten. Och sen kan det finnas något land som i stället gör för mycket, då kan man ju få liknande problem fast åt andra hållet.

– Därför är det så viktigt att följa upp och titta på det här. Och sen är det en fråga för experter att gå igenom och studera alla exempel för att avgöra hur mycket eller hur lite det har gjorts i olika länder, men jag ser verkligen det här problemet.

Vad tycker du att man ska göra med länder som inte implementerar så som man har bestämt?

– Om länderna inte följer gemensamt fattade beslut så får det ju konsekvenser, man kan ytterst gå till domstol. Hela tanken med samarbetet är ju att man fattar gemensamma beslut.

Subventioner ”orättvist mot konkurrenskraftiga företag”

Både Kina och USA har på senare tid ägnat sig åt att ge subventioner till företag, bland annat i syfte att driva på den gröna omställningen, och även inom EU har förslaget om statliga subventioner lyfts av enstaka medlemsländer. Karin Karlsbro är dock kritisk till ett sådant upplägg.

– Det är väldigt olyckligt om världen hamnar i ett subventionsrace, en tävling i att subventionera. För det leder inte till den konkurrenskraft och den innovation som vi tvärtom behöver, säger hon, och fortsätter:

– Det vi har jobbat med för att svara upp mot det här är att hitta andra klokare vägar framåt. Det handlar ju på ett generellt plan om att förbättra möjligheterna för företagande, investeringar och innovation. Det kan handla om att förkorta ledtider, förkorta tillståndsprocesser. Helt enkelt göra det enklare och mer görligt att driva företag. Det är den långsiktigt hållbara vägen att gå. De här subventionerna har ju en enorm kostnad. Vem ska betala dem till slut? Och det blir väldigt orättvist mot de konkurrenskraftiga företagen som har arbetat sig upp till att vara konkurrenskraftiga och bära sig.

Varför ska man som företagare i Sverige rösta på Liberalerna i EU-valet 2024?

– För det första, Liberalerna står upp för Europasamarbetet i ur och skur och kommer att fortsätta att stå upp för frihandel och öppenhet i en tid där det blåser protektionistiska vindar, också i vår del av världen. Sedan är vi dessutom det parti som vill införa euron och vi har tagit fram en plan för när det skulle vara möjligt.

– Ibland hör man att eurofrågan inte är en fråga i valet för Europaparlamentet. Men jag tycker att det är fel. Vi resonerar som så att det är en viktig fråga att diskutera nu under den här tiden fram till den 9 juni. Det är så klart ett beslut för Sverige, för Sveriges riksdag och Sveriges regering. Men den här frågan om Sverige ska vara med i valutasamarbetet och byta ut kronan mot euron säger ju ganska mycket om partiernas syn på hur man vill jobba i EU, vilket EU man vill ha och om man vill man vara med i fullt ut.

”Ibland hör man att eurofrågan inte är en fråga i valet för Europaparlamentet. Men jag tycker att det är fel.”

Enligt Liberalernas beräkningar skulle Sverige kunna införa euron i början av 2028. Partiet vill inte se någon ny folkomröstning om euron, men menar att det är hög tid att få i gång en debatt om frågan.

– Vill man delta fullt ut på den inre marknaden och vara med och forma den inre marknaden på ett konstruktivt sätt, då är det ju otroligt viktigt att man är med där de besluten fattas. Och där är inte Sverige i dag, eftersom vi inte är med i det tätaste samarbetet av alla i EU. Och det är inte bra för Sverige.

Vad anser du att vi riskerar genom att stå utanför? Är det att vi kommer komma längre och längre bort från beslutens mittpunkt?

– Ja, vi är långt från de beslut som fattas på det här området. Och det finns ju ingen annan som tar till vara och för Sveriges talan i de här sammanhangen. Det är väldigt olyckligt. Viktiga ekonomiska frågor, ekonomisk politik kopplade till de här delarna av samarbetet fattas utan att Sverige är med i rummet. Det är väldigt, väldigt dåligt för Sverige och för Sveriges företagare. Att det inte finns en svensk stol som är bemannad.

– Vi ställer oss så starkt bakom Europasamarbetet och vi är ivriga att vara konstruktiva, att bråka, att använda EU på alla sätt och vis så då behöver vi vara där besluten fattas och inte sitta vid sidan av. Så det säger väldigt mycket om partiernas Europapolitik. Och därför så vi går till val på att utmana de andra partierna; Var står ni i eurofrågan?

Snabbfrågor till partiernas toppnamn inför EU-valet

Ska Sverige gå med i euron?

– Ja.

Blir Ukraina nästa EU-medlem?

– Då säger jag ja. Vi får inte glömma bort att det här kriget faktiskt handlar om Ukrainas vilja att bli en del av EU och det tolererar inte Putin. Det är vår skyldighet att stödja deras väg in i EU. Det kommer att ta tid att ställa krav på dem. Men jag kan inte säga något annat alternativ. Vi är skyldiga dem det.

Ska EU slopa kravet på enhällighet i ministerrådet?

– Ja. Det tydligaste exemplet på varför det behövs är ju Ungerns agerande där man under lång tid har blockerat akuta stöd till Ukraina, och det är djupt olyckligt att ett enskilt medlemsland kan stoppa sådana existentiella beslut för övriga Europa.

Tycker du att EU ska tillåta subventioner till enskilda företag?

– Nej.

Ska Ursula von der Leyen få fortsätta som EU-kommissionens ordförande?

– Ja.