REGELKRÅNGLET

Nya EU-planen: SME-företagen ska slippa regelkrånglet – "Oproportionerligt drabbade"

I EU-parlamentet har svensken Jörgen Warborn (M) fått en avgörande roll i att ta fram ett nytt EU-paket med regelförenklingar. Nu har han presenterat en rad omfattande förslag. ”Lite krångligare under en period, men långsiktigt så kommer det att bli bättre för alla företag", säger han till TN.

I syfte att stärka EU:s konkurrenskraft pågår just nu ett gediget arbete med att se över de lagar och regler som europeiska företag har att följa. Regelförenklingarna presenteras i olika paket, som vart och ett omfattar förändringar inom ett specifikt område. Det första paketet går under namnet Omnibus 1 och handlar om hållbarhetsfrågor, eller mer exakt taxonomiförordningen samt EU-direktiven CSRD och CSDDD.

Svenske EU-parlamentarikern Jörgen Warborn, som sitter i EPP-gruppen för Moderaterna, har rollen som parlamentets huvudförhandlare för Omnibus 1.

– Jag har hört siffran 14 omnibussar totalt sett under den här mandatperioden, men det är inget som jag har fått bekräftat. Men det kommer alltså att vara en rad av dem. Men det sägs också att den som jag är huvudrapportör för är den där det kommer att vara mest omfattande regelförenklingar och den är väl kanske också mest kontroversiell, säger han till TN.

”De små företagen har blivit oproportionerligt drabbade och det tror jag inte var lagstiftarnas tanke från början.”

Som huvudförhandlare har Jörgen Warborn ansvaret för att föra parlamentets arbete med Omnibus 1 framåt och nu har han precis publicerat en rapport i ämnet. Den innehåller förslag på förändringar av det utkast som EU-kommissionen ursprungligen lade fram.

– Hela grundanslaget är att jag välkomnar kommissionens förslag men att jag vill gå längre än kommissionen i att kapa kostnader för företag. Och bakgrunden till det i sin tur är ju situationen där Europa har halkat efter i tillväxt. Vi ser i princip hur alla andra länder springer om oss, inklusive USA som man väl kan säga har en liknande ekonomisk historia som Europa.

– Det är rätt så anmärkningsvärt att vi runt finanskrisen var lika stora men att deras ekonomi nu är 50 procent större än den europeiska. Det visar att vi gör något fel i vår del av världen och då måste vi rätta till det.

I rapporten, som publicerades för en knapp vecka sedan, har Jörgen Warborn landat i tio huvudsakliga prioriteringar kopplat till den lagstiftning som ingår i Omnibus 1. Förslagen handlar om allt från att se över vilken terminologi som används i lagtexterna till att göra undantag för mindre företag.

”Vi gör något fel i vår del av världen och då måste vi rätta till det.”

Rapporten rymmer också åtgärder för att begränsa hur mycket data de större företag som omfattas av regelverken ska få begära ut från mindre underleverantörer i syfte att klara sina egna rapporteringskrav.

– Om det stora företaget ska rapportera en massa olika saker och de har ett mindre företag som är utanför scoopet som sin leverantör, så måste det stora företaget be det mindre företaget om en massa datauppgifter. Och det kostar ju pengar för det lilla företaget och som en andel av det lilla företagets ekonomi blir det en mycket större börda för dem än för det stora företaget.

”Jag tror inte att jag bidrar till rörigheten utan tvärtom. Jag gör förenklingar och förtydliganden.”

Genom att införa ett slags ”SME-shield”, alltså ett skydd för små företag, är syftet att undvika så kallad ”trickle-down”-effekt, det vill säga att små företag som egentligen inte ska omfattas av lagstiftningen ändå berörs indirekt.

– Det ska finnas x antal datapunkter som de stora företagen får fråga de små företagen om. Och det är någonting som jag tycker är väldigt bra för just de små företagen har blivit oproportionerligt drabbade och det tror jag inte var lagstiftarnas tanke från början.

Ser du någon risk för att det blir rörigt när det ändå är så pass många saker man ska titta på samtidigt?

– Nej, jag tror inte att jag bidrar till rörigheten utan tvärtom. Jag gör förenklingar och förtydliganden. I vissa fall så byter jag ut en del ordalydelser där jag går efter en internationell standard, till exempel där det finns inarbetade internationella standarder som exempelvis OECD använder, medan i kommissionens förslag så är det inte riktigt lika tydligt vad olika begrepp betyder.

– Det som kanske rör till det lite för företagen och det kan jag ha full förståelse för, det är ju att vi nu går in i de här tre lagstiftningarna, alltså CSRD, CSDDD och taxonomin. Det är lagstiftning som vi beslutade om förra mandatperioden och som inte ens har börjat gälla för alla företag och det är ju naturligtvis lite rörigt. Men det är därför vi också har tagit beslut om en paus.

Beslutade lagar satta på paus

I början av april röstade EU-parlamentet ja till att skjuta fram införandet av CSRD och CSDDD. Tanken var att ge företagen en paus från att införa befintlig lagstiftning, eftersom lagstiftningen ändå är tänkt att göras om.

– Det hade ju varit rätt märkligt om vi hade jobbat på att förändra lagstiftningen och företagen samtidigt skulle efterleva den gamla lagstiftningen, trots att de vetat att det skulle bli annorlunda längre fram. Då skulle det bli två omställningsprocesser för företagen på väldigt kort tid och det tyckte vi inte var rimligt.

Samtidigt har Jörgen Warborn förståelse för att de företag som har läst in sig på den lagstiftning som presenterats tidigare och som har utgått från att den ska omfatta dem, nu måste hantera nya besked. Det är just för att underlätta för dem som parlamentet röstade ja till att pausa införandet, förklarar han.

– Man ska komma ihåg att den kritiken hade vi fått oavsett. Alternativet hade varit att strunta i att göra den här stora omläggningen av tillväxtpolitiken. Alltså att strunta att ta tag i den regelbörda som kommer från Bryssel, säger han och fortsätter:

– Ja, det blir lite krångligare under en period för vissa företag men långsiktigt så kommer det att bli bättre för alla företag. Långsiktigt kommer det att bli bättre för den europeiska tillväxten. Långsiktigt kommer det bli bättre för att skapa fler jobb i Europa och därmed öka vårt välstånd.

Kritiker menar att de här regelförenklingarna innebär att EU tar ett kliv bakåt i klimatomställningen, vad tänker du om det?

– Det håller jag inte riktigt med om. Hållbarhetsagendan ligger fortsatt fast. Våra utsläppsmål ligger fortsatt fast. Det som kommissionen och åtminstone jag föreslår är snarare att göra minskningar i pappersarbetet, det som kostar pengar för företagen i administrativ börda. Men det är ju ingenting som direkt har en koppling till utsläppen.

”Utan att vi får med företagen på omställningen så klarar vi aldrig omställningen.”

Tvärtom är det viktigt att EU fortsätter att arbeta för att minska utsläppen, menar Jörgen Warborn.

– Det är snarare så att detta frigör resurser för att göra de nödvändiga investeringar som man måste göra för att minska utsläppen, för att frigöra resurser för forskning och utveckling och för att utveckla sitt företag och därmed skapa den tillväxt som är nödvändig. Jag menar ju snarare på att utan att vi får med företagen på omställningen så klarar vi aldrig omställningen. Så den kritiken tycker jag inte stämmer, helt enkelt.

Inom kort ska Jörgen Warborn presentera sin rapport för EU-parlamentets rättsliga utskott JURI, där han är en av ledamöterna. Sedan väntar fortsatta förhandlingar innan både utskottet och parlamentet ska rösta om förslagen i oktober.

Hoppas på besked vid årsskiftet

Parallellt pågår dessutom ett liknande arbete i EU:s ministerråd, eller kort och gott ”rådet” som det ofta kallas. När både rådet och parlamentet har sina positioner klara påbörjas så kallade trilogförhandlingar, och om allt går enligt plan är ambitionen att det före årsskiftet ska finnas ett färdigt besked att presentera.

Vad är praxis i den här typen av förhandlingar, går man ut lite extra högt för att ha marginal att kompromissa?

– Jag tycker ju att jag har lagt ett bra förslag. Jag önskar att det här förslaget går igenom men jag vet också att man måste bygga en majoritet i parlamentet. Och nästa steg är ju att lyssna in de andra politiska grupperna och utefter det försöka hitta var majoriteten ligger.

– Men naturligtvis så får jag kritik både från det ena hållet och från det andra hållet. Det finns de som tycker att jag går för långt i min iver att kapa kostnader. Men det finns också de som tycker att detta är för blygsamt.

”Jag hoppas att vi ska ha konstruktiva och bra förhandlingar som gör att vi kan kapa kostnaderna mer än det som kommissionen föreslår.”

Ett konkret exempel på det är att det i kommissionens förslag – något förenklat – endast är företag med fler än tusen anställda som ska omfattas av de aktuella lagarna. Andra intressenter har haft åsikten att den gränsen ska höjas till 5 000 anställda. Jörgen Warborn har i sitt förslag landat på 3 000 anställda.

– Så utifrån det kan man väl säga att mitt förslag är ganska balanserat, säger han.

Hur ser du på möjligheterna att få igenom dina förslag?

– När man bygger en majoritet så blir det ju aldrig riktigt som man själv vill. Men jag hoppas att vi ska ha konstruktiva och bra förhandlingar som gör att vi kan kapa kostnaderna mer än det som kommissionen föreslår. Det kommer säkert inte bli exakt enligt de tio punkterna som jag har tagit fram men nu har jag åtminstone presenterat vad jag tycker att man kan göra, säger Jörgen Warborn och tillägger att han ser goda möjligheter att få gehör för sina förslag även i de andra partigrupperna i parlamentet.

– Vi kan ha olika åsikter om det här men till syvende och sist så hoppas jag att alla vill vara med och stärka europeisk konkurrenskraft.