DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Så blev de bäst på dialog – ”Vi tar företagen på allvar”

I Götene är kommunens tjänstemän och politiker alltid tillgängliga för frågor från företagen. Det har lett till att de får högst betyg i landet när det gäller dialogen med de lokala företagen. ”Det är som när man vill ringa sin bank eller vårdcentral, det finns inget mer frustrerande än när man inte får direktkontakt med den man söker”, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Månsson.

En bättre dialog mellan kommunen och de lokala företagen är den näst mest prioriterade åtgärden när företagen själva får lista vad som krävs för att förbättra det lokala företagsklimatet.

Det verkar de flesta av landets 290 kommuner förstått. I årets upplaga av enkäten Lokalt Företagsklimat förbättrar sig hela 187 kommuner när det gäller dialogen mellan kommunens beslutsfattare och företagen.

Allra bäst är Götene kommun, med ett betyg på 4,5 på en sexgradig skala. Genomsnittet i Sverige är 3,2.

– Vi har arbetat med de här frågorna under många år från både politiskt och tjänstemannahåll. Vårt mål är att skapa ett empatiskt klimat där vi lyssnar på dem som vänder sig till oss, och där bemötandet präglas av tillgänglighet och lyhördhet, säger näringslivs- och utvecklingschef Emelie Thim.

Kommunstyrelsens ordförande Johan Månsson (Götenes framtid) stämmer in.

– Det är en kultur som sitter i väggarna tack vare ett långsiktigt arbete. Näringslivsklimatet har varit högt prioriterar från politiken oavsett styre i många år, och det finns ett tätt samarbete mellan politiken och förvaltningen där vi pratar med varandra på daglig basis, vilket hjälpt till att bygga upp den här kulturen, säger han.

Krånglar inte till dialogen

Så vad är Götenes hemliga recept för att lyckas med dialogen med näringslivet?

Kommunen har, precis som många andra kommuner, regelbundna kontaktytor som företagsbesök, näringslivsförening, branschträffar, och företagsluncher.

Men det är inte de formella kontaktytorna som är det speciella. Snarare är det en vilja att alltid vara tillgänglig, samt en ambition om att inte göra företagsbesök för syns skull, utan för att det ska finnas ett tydligt syfte.

– Vi försöker alltid vara tillgängliga och man ska alltid känna att man kan ringa till mig, Emelie eller någon annan på kommunen. Det är som när man vill ringa sin bank eller vårdcentral, det finns inget mer frustrerande än när man inte får direktkontakt med den man söker. Och så vill vi inte ha det, säger Johan Månsson.

– För oss handlar ett gott företagsklimat inte om att visa upp en fasad, utan om att skapa något genuint och äkta. Vi har inte de här kontaktytorna för syns skull – vi gör det för att vi tar företagens frågor och behov på allvar, fyller Emelie Thim i.

Företagsklimatet byggs tillsammans med företagen

Det är inte bara när det gäller dialogen som Götene är bäst.

Kommunen får det högsta betyget i Lokalt Företagsklimat även när det gäller konkurrens från kommunens verksamheter, kommunpolitikernas attityder gentemot företagen, skolans samarbete med näringslivet och tillgången till kompetens. Dessutom har de det näst högsta sammanfattande omdömet, precis bakom den återkommande vinnaren Vårgårda.

Johan Månsson tror att den goda dialogen är central för att även andra delar av företagsklimatet blivit så bra.

– Den är oerhört central. Dialogen är det viktigaste av allt skulle jag säga. Men jag vill också poängtera att företagsklimatet inte bara byggs av kommunen, utan tillsammans med företagen. Vi är väldigt bortskämda med engagerade företag som vill ta Götene framåt, avslutar han.

Trotsar stora kommuners negativa trend

En annan kommun som får ett högre betyg på dialogen i årets enkät är Örebro, från 2,6 till 2,8.

Det kommer efter att kommunen i den senaste näringslivsprogrammet satt ett tydligt mål om att bli bättre på att kommunicera med företagen.

– Vi har pekat ut att alla företag är olika och ska bemötas individuellt. Vi vill ta initiativ till att kommunicera med företagen och vill skapa forum för dialog, säger näringslivsdirektören Göran Dahlén.

Bland annat satsar kommunen på att skapa branschråd inom olika näringar. Först ut var gröna näringar, där kommunen hoppas kunna gå sida vid sida med företagen för att skapa ett robustare samhälle.

Dessutom hålls regelbundet en rad olika företagsträffar. Till exempel ett forum med kommunens industriföretag och Promotionmorgon, som arrangeras tillsammans med Handelskammaren i Mälardalen där 200–250 företagare möts varje månad.

– Det vi slagit fast i budgeten och näringslivsprogrammet är att vi vill ha mer dialog och på ett mer branschnära sätt, även från politiskt håll. Därför skapar vi separata forum för olika typer av företagande, säger kommunstyrelsens ordförande John Johansson (S).

”Vi har fått kritik genom åren”

Dialog med kommunen är en parameter där de 25 största kommunerna ofta får låga betyg. Göran Dahlén, som tidigare varit näringslivschef också i Arboga kommun, menar att dialogen sker mer naturligt i mindre kommuner där man har närmre till naturliga möten i ”gaturummet”.

– Som större kommun är det lätt att man blir autonom. I Örebro fattas många och långsiktiga interna beslut för att ligga i framkant och här kan vi bli bättre på att kommunicera det som är viktigt att veta för företagen utifrån detta. Eller kanske till och med ta in synpunkter innan beslut. Det är en utmaning, och därför jobbar vi för att ta fler initiativ till dialog med företagen. Där har vi en möjlighet att kliva fram och bli det goda exemplet som stor kommun, säger han.

John Johansson menar att det i större och snabbväxande kommuner ofta sker mer förändring i stadsmiljön, till exempel vägbyggen, som påverkar företagen. Där ser han en potential i att bli ännu bättre att nå ut med information till företagen.

– Vi har fått kritik genom åren kring det här, och där jobbar vi med att nå ut ännu bättre till företagen. Samtidigt har vi jobbat oerhört intensivt för att svara upp mot att vara en attraktiv kommun för företag, till exempel genom att ha etableringsbar mark för att företag ska kunna etablera sig i Örebro och befintliga kunna växa. Det är ett tecken på att vi gör saker rätt, att näringslivet vill komma hit och befintliga vill fortsätta satsa, säger han.

Hela organisationen jobbar med företagarfrågor

Som en stor kommun med mycket resurser kan det vara lockande att bygga upp en stor näringslivsavdelning för att stärka det lokala företagsklimatet.

Men Örebro har valt en annan vag, och satsar mer på att få in företagarfrågorna i hela den kommunala organisationen.

– När jag började 2018 var vi tre personer på näringslivsavdelningen. Men det är lätt som stor kommun att satsa på en stor näringslivsavdelning som ska prata med företagen, samla in synpunkter och sen hoppas på förändring. Men vi måste förstå vad det är företagen behöver, säger Göran Dahlén och fortsätter:

– I stället har vi satsat på att jobba med förvaltningarna som ofta är i kontakt med företagen. Vi har bildat team där vi jobbar med de här frågorna, och försöker att lyfta upp de medarbetare som gör skillnad i företagens vardag. En stor kommun behöver inte ha den här väldigt tunga apparaten, utan vi har faktiskt många medarbetare som kan bilda team.

John Johansson är inne på ett liknande spår, och lyfter att alla förvaltningar jobbar med dialogen med näringslivet.

– Alla företag vill inte samma sak utan ibland behöver man fatta beslut som vissa anser dåliga. Men då handlar det om att föra en dialog och vara inlyssnande från den aktuella förvaltningen, och inte ge företagen kalla handen. Det uppfattas som väldigt positivt från företagen, avslutar John Johansson.