REGELKRÅNGLET

Naturvårdsverket tvärvänder – nu riskerar hans bolag konkurs

Green City Ferries skulle revolutionera citytrafiken med en ny och eldriven färja. Satsningen beviljades 27,6 miljoner i stöd från Klimatklivet. Men plötsligt ändrade sig Naturvårdsverket, och lämnade företaget med miljonskulder. ”För vår del var det katastrof”, säger grundaren Hans Thornell till TN.

En helt ny typ av eldriven färja som skulle revolutionera båttrafiken i städer, göra en välbehövlig insats för klimatet och dessutom sätta svensk rederikonst på kartan igen.

Det var vad Hans Thornell, tidigare skeppsbyggare på Götaverken i Göteborg, såg framför sig när han drog i gång Green City Ferries med målet att som första steg trafikera sträckan mellan Täby och Ropsten i Stockholms skärgård. Företaget har tagit fram en eldriven och energisnål båt, som tack vare sin lätta konstruktion kan hålla en hastighet på uppemot 30 knop.

För att våga och ha möjlighet att satsa på ett så pass stort projekt – enligt Hans Thornell har det kostat över 50 miljoner kronor att utveckla båten – var det avgörande för Green City Ferries att få in kapital.

Satsningen beviljades bland annat ett bidrag på 27,6 miljoner kronor från Klimatklivet, som administreras av Naturvårdsverket och delvis finansieras av EU:s återhämtningsfond NextGenerationEU.

”Klimatklivet är investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige”, skriver Naturvårdsverket på sin hemsida.

Klimatklivet fungerar på så sätt att den sökande först genomför investeringen själv och sedan får 60 procent av utgifterna ersatta ungefär ett halvår i efterhand. I Green City Ferries fall villkorades bidraget, som beviljades den 22 april 2021, med att handlingar som visade att det fanns medel till att genomföra den tänkta åtgärden skulle ha inkommit till myndigheten senast den 31 oktober samma år.

Stoppade utbetalning och krävde miljonbelopp i retur

Eftersom det tog längre tid än planerat för Green City Ferries att få in det nödvändiga kapitalet, sköts datumen för inlämning till Naturvårdsverket fram vid flera tillfällen. Men allt eftersom administrationen föll på plats betalades bidraget ut, och Green City Ferries hade så småningom fått ut 8,3 av de utlovade 27,6 miljonerna.

Därför kom det som en chock för Hans Thornell när Naturvårdsverket år 2023 plötsligt meddelade att myndigheten hade ändrat sig och inte längre avsåg att betala ut de 6,2 miljoner som det då fanns en överenskommelse om att betala ut i nästa steg. Och inte nog med det – Naturvårdsverket krävde också att få tillbaka de 8,3 miljonerna som redan betalats ut.

– Vi blev väldigt förvånade. Det var som att de plötsligt fick kalla fötter. Så det var ganska oklara omständigheter kring alltihop. Och för vår del var det ju katastrof, bidraget från Klimatklivet var avgörande för att vi skulle lyckas med vår satsning, säger Hans Thornell till TN.

”Det är helt ny mark och då finns det ingen som kan säga exakt hur lång tid det kommer att ta.”

I Naturvårdsverkets beslut framgår det att myndigheten dels reagerat på att tidsplanen inte höll, dels på att Green City Ferries valde att bygga en dyrare båt än vad som sagts från början. Det senare förklarar Hans Thornell med att företaget fick tänka om för att säkerställa att den nya båten skulle vara konkurrenskraftig och eftertraktad på marknaden, men att det beslutet togs redan innan bidraget beviljades från första början.

Och gällande tidsplanen så anser han att det inte är konstigt att det uppstår förseningar i stora projekt – speciellt när man har för avsikt att lansera en helt ny produkt. Han jämför med att till exempel byta en ångpanna, något han menar att alla som är insatta i vet hur lång tid det tar.

– I det här fallet pratar vi om att utveckla ny teknik. Det är helt ny mark och då finns det ingen som kan säga exakt hur lång tid det kommer att ta.

– Man blir besviken. Båten är färdigutvecklad och redo att beställas och så blir det så här.

Green City Ferries överklagade Naturvårdsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm, som valde att gå på Naturvårdsverkets linje. I skrivande stund är det oklart om avslaget kommer att överklagas.

Ger upp Sverige och satsar i USA

Frustrerande, anser Hans Thornell, som menar att han under resans gång mötts av ointresse från både företag och myndigheter kring sina idéer kring elektrifierad färjetrafik.

– Vi har haft en väldig uppförsbacke när det kommer till all form av support. Därför ger vi upp nu. Vi är på väg att sälja bolaget till USA. Där händer det saker och ting. Här är det så mycket osäkerhet och ovilja att faktiskt göra något.

– Eftersom Naturvårdsverket drog tillbaka vårt bidrag så har det även fått andra att bli osäkra. Hade vi tvärtom kunnat visa upp bidraget från Naturvårdsverket så skulle det ha varit lättare för oss att få med fler aktörer på tåget.

Har ni en färdig köpare i USA?

– Vi har i alla fall kommit ganska långt med vilka som skulle gå in i bolaget. Vi har egentligen jobbat i flera år med att undersöka den marknaden. Nu ser vi att både USA och Mellanöstern är mer intressanta marknader än Sverige, här går det så ofantligt trögt.

Tanken med Green City Ferries båt är att den ska användas i stadstrafik och Hans Thornell menar att potentialen är närmast enorm. Bara i New York finns det enligt honom ett 40-tal liknande dieseldrivna båtar som skulle behöva bytas ut till en mer uppdaterad och miljövänlig modell.

– Och att bygga om befintliga katamaraner till något liknande som det här är inte möjligt. De är helt enkelt för tunga, säger han, och fortsätter:

– Vi har hittat ett unikt koncept och är redo att köra i gång, men vi har gått bet på den svenska marknaden. Tyvärr.

”Dels knäckte de oss ekonomiskt, dels blockerade de andra investerare. Så ja, med facit i hand så hade det varit bättre om vi inte hade kontaktat dem alls.”

Hans Thornell bedömer att Green City Ferries, som till och med hade hyrt ett varv i Härnösand för att kunna påbörja bygget av båten, har förlorat ett och ett halvt år på alla turer med Klimatklivet.

Det låter ju som att potentialen är så pass stor att ni skulle ha klarat detta även utan bidraget från Klimatklivet?

– Dels knäckte de oss ekonomiskt, dels blockerade de andra investerare. Så ja, med facit i hand så hade det varit bättre om vi inte hade kontaktat dem alls. Nu är vi närmast konkursmässiga, så om vi inte lyckas sälja bolaget är det kört.

Hans Thornells teori är att Naturvårdsverket, vars handläggning i ärendet han menar har varit både bristfällig och långsam, ändrade sig angående bidraget av en helt annan anledning. Nämligen att myndigheten blev kontaktad av ett företag som felaktigt hävdade att Green City Ferries var på obestånd, enligt Hans Thornell i syfte att sabotera för företaget så att han så småningom skulle kunna köpa upp det själv.

– Samma sak hände nämligen med Norrlandsfonden som vi har lånat pengar från, men de ringde direkt till oss för att informera om uppgifterna så att vi kunde reda ut det, varpå de förstod att det var fel och betalade ut beloppet direkt.

Naturvårdsverket, som medger att det aktuella samtalet har ägt rum men tillbakavisar att det skulle ha påverkat myndighetens beslut, informerade dock inte Green City Ferries om det förrän flera månader senare.

– Det är jätteallvarligt att Naturvårdsverket inte informerade oss om att någon hade tagit kontakt med dem och påstått saker om vårt företag. Det är inte bara det logiska att göra, de är också skyldiga att göra det, säger Hans Thornell.

Bidrag dras tillbaka ”regelbundet”

Anna Bredberg är enhetschef för Klimatklivet på Naturvårdsverket. Till TN säger hon att Green City Ferries fick sin projekttid förlängd vid flera tillfällen, men ändå inte lyckades inkomma med det önskade underlaget, och att det var det som till sist låg till grund för myndighetens beslut att ta tillbaka de beviljade 27,6 miljonerna.

– Om man inte lyckas uppnå de tidsramar man har satt upp för projektet så strider det mot grundvillkoret för själva bidraget.

Varför är tidsaspekten så viktig när bidraget ändå betalas ut i efterhand?

– Om inte åtgärden blir av som det är tänkt så innebär det att vi låser upp statens pengar till ett projekt som inte rör sig framåt i den takt som vi har förväntat oss. När vi sätter stopp innebär det att vi frigör resurser som i stället kan gå till andra projekt. Klimatklivets syfte är att skynda på omställningen så det är inte tänkt att man ska förlänga åtgärder gång på gång.

Att Naturvårdsverket tar tillbaka beviljade bidrag är inte ovanligt, berättar Anna Bredberg.

– Det här handlar inte om ett enskilt projekt. Jag kan inte säga på rak arm hur många det handlar om, men det sker regelbundet att vi tar tillbaka bidrag. Man ska komma ihåg att vi har mellan 1000 och 1500 pågående projekt.

Men om man på allvar ska lyckas komma framåt i klimatomställningen krävs ju innovation och stora satsningar. Är det då inte rimligt att man får räkna med en del förseningar?

– Jo absolut, så kan det vara. Men en viktig del för att få finansiering genom Klimatklivet är att man behöver ha genomförandekapacitet, vi måste kunna säkerställa att åtgärden kan genomföras. En del av det är att kunna visa upp att man har finansieringen på plats. Allt för att statens pengar inte ska låsas upp i onödan.

Medan Hans Thornell anser att Naturvårdsverkets agerande har försvårat för Green City Ferries att få in finansiering från annat håll, menar alltså Anna Bredberg att finansieringen behöver vara på plats innan man får stöd från Klimatklivet.

”Visst är det ett misslyckande”

De har också delade meningar om vad den nya båtdesignen spelade för roll, eller vad som hände efter samtalet från företagaren som hävdade att Green City Feries var på obestånd.

– Att pengarna inte betalades ut var för att vi inte såg att det fanns tillräcklig framdrift eller genomförandeförmåga. Det stämmer att vi hade ett samtal med en leverantör till Green City Ferries, men jag håller inte med om att det skulle ha färgat vår bedömning. Vi har fattat vårt beslut helt efter det underlag vi har fått presenterat för oss.

Nu har det gått flera år och i stället för klimatframsteg är resultatet ett indraget bidrag och ett företag som är nära konkurs. Är inte det här ett misslyckande för alla inblandade?

– Visst är det ett misslyckande. Däremot känner jag att vårt uppdrag är att se till att statens pengar används där de gör nytta. Så när framdriften är så pass långsam är frågan om pengarna används på rätt ställe eller om de gör bättre nytta någon annanstans och det är en bedömning vi får göra i varje enskilt fall.

– Sen vill jag också säga att det Green City Ferries vill göra är en jättespännande åtgärd, det var också därför de beviljades stöd. I det här fallet bedömde vi som sagt att det var mer ansvarsfullt att använda pengarna på andra sätt, men jag hoppas att de hittar en annan lösning för framtiden.

”Det värsta är att ingen tar ansvar för omställningen. Det pratas och det hålls konferenser men det händer ingenting.”

Men Hans Thornell har som sagt gett upp på den svenska marknaden och sätter nu hoppet till att få fram en köpare på andra sidan Atlanten.

Vad tycker du är det värsta med allt det här?

– Det värsta är att ingen tar ansvar för omställningen. Det pratas och det hålls konferenser men det händer ingenting. Alla som borde ta ansvar för omställningen – Stockholms stad, Länsstyrelsen, Region Stockholm, svenska staten och så vidare – de bara pekar på varandra och gömmer sig bakom byråkrati. Det är ingen som bryr sig och vill göra skillnad på riktigt.