REGELKRÅNGLET

Naturvårdsverket förbjuder hans succéprodukt – kan tvingas i konkurs

”Den här produkten är halva vår omsättning, så om den blir förbjuden av Naturvårdsverket får vi stänga igen verksamheten”, säger Thomas Sjölander, vd och grundare av Wellnox. Bild: Anna Tärnhuvud/SvD/TT, Mostphotos, Pressbild, Henrik Svidén

Norrköpingsföretaget Wellnox populära juiceflaska måste börja pantas trots att pantmaskinerna inte kan ta emot flaskan. Den är för liten. Om Naturvårdsverket inte ändrar sitt beslut kan företaget gå under. ”Det finns inte en chans att vi överlever”, säger grundaren Thomas Sjölander till TN.

Norrköpingsföretaget Wellnox tillverkar och säljer must, juicer och shots. Företaget har en storsäljare, en liten shot, som är helt avgörande för företagets affär. Men när Sverige skärper reglerna för återvinning av dricksflaskor hotas inte bara den affären, utan hela företaget.

Det nya regelverket innebär att i stort sett alla dryckesflaskor ska in i pantsystemet. Men det går inte med Wellnox lilla shotflaska som mäter 33 millimeter i diameter. Dagens pantmaskiner klarar bara storlekar över 45 millimeter.

Wellnox fick dispens ett år från de nya reglerna och i december förlängdes den med ytterligare ett halvår. Men nu tickar klockan för det 25 man starka Norrköpingsföretaget. Redan den 30 juni går dispensen ut.

Wellnox omsätter ungefär 35 miljoner kronor och den populära shoten på 65 milliliter står för 15-17 miljoner av den.

– Den här produkten är halva vår omsättning, så om den blir förbjuden av Naturvårdsverket får vi stänga igen verksamheten. Det finns inte en chans att vi överlever, säger Thomas Sjölander, vd och grundare av Wellnox.

Reglerna finns med i förordningen 2005:220 som ställer krav på att alla saft- och juiceprodukter i plast- och metallförpackning är anslutna till pantsystemet från och med januari 2023. Undantaget är mejeridrycker som har till 2029 på sig att bli pantbara.

Regelverket innebär också att det finns en övre gräns; flaskor som är större än tre liter omfattas inte. Men företagen som säljer små juiceshots glömdes helt bort.

Naturvårdsverkets lista över företag som har fått dispens visar att det finns ett antal företag som har en egen liten shot. Men det är få av de som är så beroende av en enda produkt som Wellnox.

– Ica säljer till exempel också en shot som de har fått dispens för. Men om Ica var tvunget att ta bort den så går ju inte Ica omkull för det, säger Thomas Sjölander.

Inga alternativ

Thomas Sjölander har använt dispenstiden väl för att se vad han har för alternativ till den lilla PET-flaskan. Glas, som också är högst tveksamt för miljön, dömer Thomas Sjölander ut. Företaget har testat det med resultatet att försäljningen föll. En glasflaska är otympligare och inte lika attraktiv för spontanköp.

Även miljövänliga material som bioplaster har han övervägt. Men problemet blir det samma. Alla dryckesflaskor ska in i pantsystemet, även om de är gjorda av miljövänligare plaster.

Att förstora flaskan är heller inget alternativ:

– Då ändras prisbilden direkt. Om vi skulle göra den dubbelt så stor så skulle den kosta dubbelt så mycket. Då blir den inte lika attraktiv för konsumenterna. Det är en spontanprodukt som kostar mellan 10 och 12 kronor. Kunderna tar inte shoten för att de har skrivit upp den på en inköpslista, säger Thomas Sjölander.

Han ifrågasätter miljövinsten med den nya förordningen. Idag produceras enorma mängder plast som sorteras i de gröna återvinningskärlen. Det handlar om miljontals ton av ketchupflaskor, schampoflaskor och andra förpackningar i plast. Ändå är det bara dryckesförpackningarna som ska in i pantsystemet.

Wellox små PET-flaskor utgör dessutom en droppe i detta plasthav. Det handlar om 34 ton plast som nu ska in i pantsystemet (13,5 gram x 2 500 000 flaskor = ca 34 ton).

– Av all plast som lämnas in i våra återvinningsstationer är det ungefär 100 000 ton som återvinns. Då blir skillnaden inte stor om man tar bort 34 ton och trycker in det i pantsystemet i stället, säger han.

Många regelverk

När det gäller förpackningar finns idag ett flertal regelverk att ta hänsyn till. Allt som oftast börjar det som en EU-förordning eller EU-direktiv som sedan anpassas till svenska förhållanden.

Centralt i sammanhanget är det så kallade producentansvaret som innebär att producenterna ska ta ansvar för att samla in det egna förpackningsavfallet för att återvinna det även om det är kommunerna som sköter själva insamlandet via de gröna återvinningskärlen. Det är så Wellnox flaskor hittills har sorterats och återvunnits.

Men nu ska flaskan alltså in i det klassiska pantsystemet som bara hanterar PET-faskor och aluminiumburkar. De nya reglerna baseras på det så kallade engångsplastdirektivet vars syfte är att minska nedskräpningen till skillnad mot avfallsdirektivet som mer handlar om att förmå företagen att arbeta cirkulärt.

– För Wellnox, som är så små, så hade det räckt att vara med i det vanliga producentansvaret. Då hade det löst sig för dem, säger Marie Rydén som är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Experten: Naturvårdsverket hade kunnat lyssna på Wellnox

Marie Rydéns bedömning är att Naturvårdsverket hade kunnat göra ett undantag.

– Jag tror att Naturvårdsverket hade kunnat lägga till en nedre gräns då det påpekades i remissvaren till engångplastdirektivet att det är av yttersta vikt att kraven tar hänsyn till återvinningssystemets förmåga att hantera nya produkter. Då hade det räckt att följa den ordinarie producentansvarslagstiftningen för Wellnox, säger hon.

I EU är man dessutom inne i slutförhandlingarna om en ny förordning om förpacknings- och förpackningsavfall. Där kommer det att finnas krav på att fler flaskor ingår i retursystemen. I det finns ett undantag för små flaskor som är mindre än 100 ml från att ingå i retursystem om det inte är tekniskt möjligt.

Om den förordningen får grönt ljus i april så förväntas den träda i kraft 2026 eller 2027.

Naturvårdsverket: Vi tar inte hänsyn till Wellnox ekonomi

Thomas Sjölander menar att Sverige har infört en reglering som går utöver EU:s grundkrav i engångplastdirektivet. Det är också något som han anför när han har överklagat Naturvårdsverkets beslut till Mark- och miljödomstolen (som bara ska ta ställning till dispensbeslutet).

– Enligt EU uppfyller vi kravet då vi är anslutna till Näringslivets producentansvar och medfinansierar återvinningen av plast. Sverige har valt att gå längre än EU:s krav, säger han.

I sitt svar till domstolen trycker Naturvårdsverket på att myndigheten inte behöver ta hänsyn till att Wellnox får ekonomiska problem:

”Någon rättslig möjlighet att meddela dispens utifrån omständigheter som inte är hänförliga till förpackningens utformning och material finns inte. Naturvårdsverket bedömer att Wellnox grunder till att en dispens på ett år ska meddelas till största del inte är att hänföra till förpackningens tekniska utformning och material. Istället rör det sig om företagsekonomiska eller konkurrensmässiga hänsynstaganden som bolaget åberopat. Då den typen av intressen inte ska vägas in i bedömningen bör dessa inte läggas till grund för bedömningen av hur lång dispens som ska beviljas.”

Naturvårdsverket hänvisar också till att 86 procent av förpackningarna återvinns i pantsystemet medan siffran för det vanliga retursystemet är 34 procent.

Handläggarna sa att shoten skulle förbjudas

Thomas Sjölander berättar att redan innan den andra dispensen godkändes den 20 december gjorde två handläggare på Naturvårdsverket ett besök hos en hälsokostbutik i Falköping för att kontrollera att reglerna efterföljdes. När de upptäckte Wellnox-shoten uppmanades butiksinnehavaren att plocka bort produkten eftersom den skulle förbjudas efter årsskiftet.

Först i februari får Thomas Sjölander reda på vad som har inträffat när butiksinnehavaren kontaktar Wellnox och säger att hon inte vill beställa shoten med hänvisning till vad Naturvårdsverkets handläggare hade sagt.

– Så då har de alltså inte kontrollerat att det ligger en ansökan om ny dispens plus att de själva inte följer upp det här och kontaktar kunden efter att vi fick dispensen, säger Thomas Sjölander.

Thomas Sjölander menar att den situation som företaget har hamnat i illustrerar problemen med överimplementering av EU-direktiv i svensk lagstiftning.

– Vi vill inget annat än att våra produkter ska ingå i det nationella pantsystemet. Det är inte en fråga om ovilja eller brist på miljömedvetenhet från vår sida; det handlar om att vi har hamnat i en orimlig situation. Själva kärnan är det oflexibla sättet som regelverket har utformats och tillämpas på. Att konsekvensen blir att 25 personer blir av med arbetet och Sverige mister ännu en livsmedelsindustri verkar inte bekymra Naturvårdsverket i alla fall, säger han.