DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Ny version av bankskatt på väg

Ekonomi (TT)

Ytterligare en version av den så kallade bankskatten har nu föreslagits av regeringen. I den ska banker inte bara betala skatt på skulder i Sverige utan även i utländska filialer. Dessutom sänks skattesatsen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Därför att de (filialierna) också är en risk för Sverige och svenska skattebetalare. Det är en del av logiken, motiverar finansminister Magdalena Andersson (S) det reviderade förslaget.

I korthet innebär det att banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder kronor i Sverige och i verksamhet utanför landet blir skyldiga att betala 0,05 procent av skulden i skatt från och med 1 januari 2022. Från 2023 blir procentsatsen 0,06 procent.

Statens intäkter beräknas därmed bli fem miljarder kronor nästa år och sex miljarder från 2023.Ännu en version av den så kallade bankskatten läggs nu fram av regeringen. I den ska banker inte bara betala skatt på skulder i Sverige utan även i utländska filialer. Dessutom sänks skattesatsen.

Vi ser att bankerna gör väldigt stora vinster, så det finns möjlighet för dem att bidra lite mer till det gemensamma och minska riskerna i ekonomin, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

En bankskatt, eller en så kallad riskskatt, har föreslagits av regeringen förut men sågats av tunga remissinstanser, inte minst Finansinspektionen.

Pengar vid kris

Det nya förslaget är snarlikt det gamla och innebär i korthet att banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder kronor i Sverige och i verksamhet utanför landet blir skyldiga att betala 0,05 procent av skulden i skatt från och med 1 januari 2022. Från 2023 blir procentsatsen 0,06 procent. Det är en sänkning med 0,01 procentenheter jämfört med tidigare förslag.

Samtidigt ska både den svenska verksamheten och eventuella utländska filialer beskattas.

Det är flera remissinstanser som påpekat att det här skulle vara en bättre ordning. Men det är klart att filialer i andra länder också är en risk för svensk ekonomi, säger Magdalena Andersson

Syftet med den nya skatten är skapa mer manöverutrymme vid en kris i det finansiella systemet, men även stärka de offentliga finanserna, säger finansministern.

Statens intäkter beräknas därmed bli fem miljarder kronor nästa år och sex miljarder från 2023.

"Vi är överens"

I den förra remissrundan pekade Finansinspektionen på brister i skattens utformning och att bankernas skulder i absoluta tal är ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Riksgälden var också kritisk till utformningen.

TT: Tror du att ändringarna är sådant som Finansinspektionen tycker är tillräckligt?

Det får vi naturligtvis se, det är därför vi skickar ut det på remiss. Men flera remissinstanser har pekat att det här vore en bra förändring, säger Magdalena Andersson.

Förslaget är en del i en överenskommelse mellan januaripartierna, det vill säga regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Det finns mycket goda möjligheter att få igenom en bankskatt, vi är överens inom januaripartierna och det här är tänkt att komma i höstens budget.