DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Företagarens besvikelse: Plastpåseskatten kvar trots politiska löften

Plastpåseskatten är kvar i regeringens budget och väntas nästa år dra in cirka 600 miljoner till statskassan. Bild: Henrik Montgomery / TT, Pressbild

Regeringens val att behålla plastpåseskatten är ett löftesbrott, menar Peter Stenström, vd på Gaia BioMaterials. ”Anmärkningsvärt. Förtroendet för politiker blir inte bättre när det blir så här”, säger han till TN.

Trots att de nuvarande regeringspartierna och SD riktat skarp kritik mot skatten på plastbärkassar så avskaffades den ändå inte i budgeten. För Peter Stenström, vd på Gaia BioMaterials, var det ett tråkigt besked.

– Det är såklart väldigt tråkigt. Det är också anmärkningsvärt att man lovat att man ska ta bort skatten, men så behåller man den ändå. Förtroendet för politiker blir inte bättre när det blir så här.

Skatten på plastbärkassar infördes 1 maj 2020 och innebär tre kronors skatt på bärkassar och 30 öre för varje frukt- och grönsakspåse. Dessutom tillkommer 25 procent moms. Kassar för varaktigt bruk och vars syfte är att återanvändas, omfattas dock inte av skatten.

”Vi har gått från att producera 2 000 000 antal kassar i månaden till 25 000.”

Gaia BioMaterials tog förra året striden mot Skatteverket med sin kasse som består av det egenutvecklade materialet Biodolomer, vilket är en sammansättning av flera förnyelsebara råvaror som tillverkas i företagets fabrik i Helsingborg.

Trots att forskningsinstitutet RISE godkänt Gaia-kassen för användning minst 50 gånger beslutade Skatterättsnämnden att påsen ska beskattas.

Enligt nämnden innebar det faktum att kassen till utseendet inte skiljer sig från ”typiska plastkassar” att den inte är avsedd för varaktigt bruk. Gaia överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som gick på Skatterättsnämndens linje.

– Plastpåseskatten påverkade vår produktion negativt. Förut producerade vi kassar varje dag, numera blir det någon gång i månaden. Vi har gått från att producera 2 000 000 antal kassar i månaden till 25 000, säger Peter Stenström.

I en rapport som gjorts av Svenska MiljöEmissionsData på uppdrag av Naturvårdsverket har man studerat försäljningseffekterna av plastpåseskatten. Den visar att i snitt såldes 16 859 rullar av avfallspåsar i plast per kvartal innan skatten infördes och att det ökade till 29 516 efter att skatten infördes.

– Det tråkigaste är dock att samtidigt som plastbärkassarna har minskat så har ökningen av avfallspåsar ökat markant, säger han.

Lovat avskaffa skatten

Han berättar att företaget efter valet hade förhoppningar om att skatten skulle slopas. Som TN tidigare rapporterat om ville Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna alla att skatten skulle slopas i respektive partis förslag till statsbudget för 2022.

Moderaterna lyfte även fram ett avskaffande av skatt på plastbärkassar i sitt valmanifest 2022 och i en intervju med TN förra året sa moderaten Jessica Rosencrantz, tidigare miljö-och klimatpolitisk talesperson, att skatten på plastbärkassar är ”dålig miljöpolitik”.

– Innovationer är viktiga för att klara omställningen. Men med plastpåseskatten finns det inga incitament för företag att utveckla eller konsumenter att välja miljövänliga plastpåsar när dessa behandlas på samma sätt som fossila plastpåsar. Därför kommer Moderaterna att riva upp plastpåseskatten om vi vinner makten 2022, sa hon till TN då.

Skatten försvinner inte

Men i regeringens budget är skatten kvar och väntas nästa år dra in cirka 600 miljoner till statskassan.

– Vi hade förväntningar om att de skulle ta bort skatten då samtliga regeringspartier och SD varit kritiska mot den innan.

– Oavsett så tycker jag att man borde kommunicera att det finns en avsikt att avskaffa skatten. Jag har förståelse för att det kan ta tid, men jag tycker att de borde i alla fall gett en tidsram. Regeringen måste avskaffa skatten just för att de måste stå för sina löften.

Men trots att produktionen och produktutvecklingen fortsatt är baserad i Sverige är det inte företagets huvudmarknad. Han menar att om skatten skulle slopas skulle de kunna dra igång produktionen igen.

– Vi har valt att behålla maskinerna tills vi vet om vi kan återuppta produktionen. Om skatten avskaffades skulle det för vår del innebära att vi skulle nyanställa och växa ekonomiskt.

TN har försökt nå finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en kommentar.