DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Från 2 miljoner till 25 000 – så slog plastpåseskatten mot företaget

Förra året tog Helsingborgsföretaget striden mot plastpåseskatten men förlorade – trots att deras påsar är nedbrytningsbara och kan användas upp till 50 gånger. "Vi har gått från att producera 2 miljoner kassar i månaden till 25 000", säger Peter Stenström, vd på Gaia BioMaterials, till TN.

Skatten på plastbärkassar infördes 1 maj 2020 och innebär tre kronors skatt på bärkassar och 30 öre för varje frukt- och grönsakspåse. Dessutom tillkommer 25 procents moms. Kassar för varaktigt bruk och vars syfte är att återanvändas, omfattas dock inte av skatten.

Gaia BioMaterials tog förra året striden mot Skatteverket med sin kasse som består av det egenutvecklade materialet Biodolomer, vilket är en sammansättning av flera förnyelsebara råvaror som tillverkas i företagets fabrik i Helsingborg. Under utvecklingen av Biodolomer har Gaia ingått som projektpartner i EU:s miljöprogram LIFE, som ger bidrag till miljö- och klimatåtgärder inom EU.

– EU har lagt ner tiotals miljoner i vår utveckling av Biodolomer. Det blir konstigt när EU ger medel för att vi ska utveckla en miljöanpassad produkt som sedan straffbeskattas i Sverige, sa Åke Rosén, grundare av Gaia BioMaterials, till TN förra året.

Trots att forskningsinstitutet RISE godkänt Gaia-kassen för användning minst 50 gånger beslutade Skatterättsnämnden att påsen ska beskattas. Enligt nämnden innebar det faktum att kassen till utseendet inte skiljer sig från ”typiska plastkassar” att den inte är avsedd för varaktigt bruk. Gaia överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som gick på Skatterättsnämndens linje.

– Det är klart att det påverkade vår produktion negativt. Förut producerade vi kassar varje dag, numera blir det någon gång i månaden. Vi har gått från att producera 2 000 000 antal kassar i månaden till 25 000, säger Peter Stenström, vd på Gaia BioMaterials.

Vi har inte vårt fokus på Sverige då det politiska är så osäkert här.

Men trots att produktionen och produktutvecklingen fortsatt är baserad i Sverige är det inte företagets huvudmarknad, berättar Peter Stenström.

– Vi har inte vårt fokus på Sverige då det politiska är så osäkert här. På många andra ställen tar man beslut fortare och bestämmer sig tydligt för vilken väg man vill ta framåt. Just nu är det även många EU-direktiv som inte är riktigt klara, så vi vet inte riktigt vad som kommer att hända.

Han lyfter fram att andra länder, som Kina och Indien, har en mer pragmatisk hållning till biologiskt nedbrytbara biomaterial när det gäller bland annat plastpåsar.

– Vi säljer till över 50 länder. Framöver är målet att expandera med fler fabriker så att vi kan producera materialet på plats.

– Helst hade vi sett att en sådan expansion för den Europeiska marknaden hade kunnat ske i Sverige, men med det lynniga underlag som svensk plastpolitik bygger på, är det osäkert om vi vågar ta en sådan risk.

I en rapport som gjorts av Svenska MiljöEmissionsData på uppdrag av Naturvårdsverket har man studerat försäljningseffekterna av plastpåseskatten. Den visar att i snitt såldes 16 859 rullar av avfallspåsar i plast per kvartal innan skatten infördes och att det ökade till 29 516 efter att skatten infördes.

Det är väldigt oklart vilket problem man vill komma åt.

Det är alltså en ökning med 75 procent. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå School of Business, Economics and Statistics (USBE), lyfte i en tidigare intervju med TN, att det är oklart vilket syfte skatten har.

– Det är väldigt oklart vilket problem man vill komma åt. De svenska plastbärkassarna är i regel gjorda av förnyelsebara material och vi har tidigare sett att de använts flera gånger innan de blir soppåsar. Varför ska de beskattas och inte avfallspåsarna som i högre grad importeras, produceras av fossila material och bara används en gång?

Skatten på plastbärkassar har från start varit kritiserad från många håll och politiska partier, däribland Moderaterna och Sverigedemokraterna, har sagt att man vill avskaffa den. Även Liberalerna har vänt och vill nu att skatten avskaffas.

– Vi skulle vilja komma i gång med produktionen av plastpåsar igen, men det beror på vad som sker i valet och om skatten på plastbärkassar avskaffas. Vi har valt att behålla maskinerna tills vi vet om vi kan återuppta produktionen. För vår del skulle det innebära att vi skulle nyanställa och växa ekonomiskt, säger Peter Stenström.