Regeringen ger Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att ta fram förslag på hur åldersdiskriminering på arbetsmarknaden kan motverkas.

För företagen är kommunen ofta den viktigaste myndigheten. Därför måste kommunerna bli bättre på att ge företagen bra förutsättningar, menar entreprenören Jörgen Rasmusson. ”Åtta av tio företagare vill växa. Det är en enorm potential för kommunerna. Men då krävs bättre förutsättningar”, säger han.

De tackade nej till att bli uppköpta och började i stället köpa andra. Nu har Viktor Rönn och Carl Renman, Stockholmsbörsens yngsta vd och styrelseordförande, sett till att Calviks har gått från ett tvåmannaföretag till en koncern med 33 bolag i portföljen. ”Man lär sig så jävla mycket genom att vara nyfiken”, säger Viktor Rönn till TN.

Att näringslivet bidrar till sysselsättning, innovation, välstånd och skatteintäkter är något som normalt uppmärksammas. Men företag bidrar med så mycket mer genom sitt engagemang på den ort där de verkar, liksom för samhället i stort, skriver krönikören Christine Sjögren von Sydow.

Invandrad arbetskraft bär en allt större del av välfärden, särskilt äldreomsorgen.

Det behövs en gymnasieskola som rustar eleverna för ett dynamiskt och kunskapsbaserat arbetsliv. Det skriver företrädare för industrin på DN Debatt. För att regeringens kommande utredning ska bli framgångsrik krävs därför särskilt fokus på tre speciella frågor, menar de.

När 2026 närmar sig med stormsteg toppar kompetensbrist och nya lagkrav de svenska företagens risklista.

Trots att inte utbildningssystemet hänger med väljer allt fler i arbetsför ålder att skola om sig. En av dem är 3D-animatören Patrik Roos, som blir färdig kock innan jul. ”Jag har redan jobb på ett par olika restauranger”, säger han.

För att lösa kompetenskrisen måste regeringen satsa på vuxen- och vidareutbildning på bred front, skriver tre debattörer på GP Debatt.

Genom att kravet på treårig gymnasieutbildning för vissa sjöyrken slopas blir kompetensförsörjningen enklare. Det menar Transportföretagen.