Invandrad arbetskraft bär en allt större del av välfärden, särskilt äldreomsorgen.

Det behövs en gymnasieskola som rustar eleverna för ett dynamiskt och kunskapsbaserat arbetsliv. Det skriver företrädare för industrin på DN Debatt. För att regeringens kommande utredning ska bli framgångsrik krävs därför särskilt fokus på tre speciella frågor, menar de.

När 2026 närmar sig med stormsteg toppar kompetensbrist och nya lagkrav de svenska företagens risklista.

Trots att inte utbildningssystemet hänger med väljer allt fler i arbetsför ålder att skola om sig. En av dem är 3D-animatören Patrik Roos, som blir färdig kock innan jul. ”Jag har redan jobb på ett par olika restauranger”, säger han.

För att lösa kompetenskrisen måste regeringen satsa på vuxen- och vidareutbildning på bred front, skriver tre debattörer på GP Debatt.

Genom att kravet på treårig gymnasieutbildning för vissa sjöyrken slopas blir kompetensförsörjningen enklare. Det menar Transportföretagen.

En majoritet av de svenska företagen bedömer att AI tar över vissa positioner. ”Juniora roller automatiseras bort snabbare än de ersätts”, säger Daniel Eisenberg på Deel i ett pressmeddelande.

När Region Stockholm fasade ut de privata arbetsgivarna sänktes lönerna och medarbetare sade upp sig. Skyddsombudet Emil Skoglund, som i somras larmade om att det bara fanns en tillgänglig ambulans, vittnar om fortsatta problem. ”Vad gäller personalpolitiken så är det ett totalt underbetyg”, säger han till TN.

Spretiga läroplaner, kompetensbrist och växande dokumentationskrav gör det svårt att hålla uppe kvaliteten i svensk förskola, visar en ny rapport. Förskoleforskaren Christian Eidevald efterlyser nu ett nationellt forskningsutvecklingscentrum som kan samla och sprida beprövad kunskap – och ge stöd där det behövs mest, inte minst i utsatta områden.

Kristdemokraterna får kritik från det egna ungdomsförbundet som anser att det är fel att höja lönekraven för arbetskraftsinvandrare, skriver Di.