KOMPETENSKRISEN
Lista: Industrins tio krav för att lösa kompetenskrisen – vill skriva av CSN-lån
Industrin presenterar tio reformförslag för att lösa kompetenskrisen. Ett handlar om att skriva av CSN-lån för utbildningar inom bristyrken. ”Sådana förslag har ju lagts för polisutbildningen, så varför skulle man inte kunna prioritera industrirelevanta utbildningar?”, säger Jesper Hedin på Industriarbetsgivarna till TN.
Industriarbetsgivarna ställer i en ny rapport tio krav på politiken för att lösa kompetenskrisen som blir allt mer akut (se lista nedan).
230 000 personer. Så många behöver industrin rekrytera fram till år 2028, visar nya siffror från Industrirådet. Men det finns ett stort problem: Fler än hälften av företagen uppger att kompetensbristen är ett allvarligt hinder, både när det gäller nyrekryteringar och att ersätta personal som lämnar.
– Vi har sett att det inte sker så mycket produktivitetstillväxt i industrin och det beror såklart på många olika saker. Men kompetensutmaningen är ett avgörande tillväxthinder, säger Jesper Hedin, expert på kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna, till TN.
Industrin varnar för en akut kompetenskris och bedömer att 230 000 personer behöver rekryteras till 2028.
Industriarbetsgivarna presenterar tio reformförslag som främst fokuserar på att anpassa utbildningssystemet till arbetsmarknadens behov.
Ett av förslagen är att skriva av CSN-lån för utbildningar inom bristyrken och för personer som flyttar till regioner med stora rekryteringsbehov.
Jesper Hedin betonar behovet av att reformera gymnasieskolan och stärka STEM-utbildningar för att bättre matcha industrins krav.
Han riktar kritik mot politiken för bristande lyhördhet, för snäva regler för arbetskraftsinvandring och varnar för förslag om arbetstidsförkortning.
Industrin vill att omställningsstudiestödet värnas utan politisk detaljstyrning och framhåller att parterna själva bör styra ramarna.
Sex av tio företag vill växa genom att anställa fler, enligt rapporten. Ambitionerna finns, men när det blir allt svårare att rekrytera stannar tillväxtplanerna ofta vid just ambitioner, menar Jesper Hedin.
För att tydliggöra problemets omfattning har Industriarbetsgivarna tagit fram tio förslag för att hantera kompetenskrisen. Förslagen handlar framför allt om att anpassa utbildningssystemet efter arbetsmarknadens behov och om att öka rörligheten på arbetsmarknaden.
Tio förslag: Så ska kompetenskrisen lösas
- Reformera gymnasieskolan, skapa breda ingångar och smala utgångar, och dimensionera gymnasial utbildning efter arbetsmarknadens behov.
- Skapa fler yrkesutbildningar för vuxna.
- Prioritera det livslånga lärandet, skapa fler flexibla utbildningsvägar.
- Förändra resurstilldelningssystemet för högre utbildning.
- Stärk STEM-utbildningarna med fler behöriga lärare och högre ersättningsnivåer.
- Vårda omställningsstudiestödet.
- Som en försöksverksamhet, avskriv CSN-lån för utbildningar inom bristyrken och för dem som flyttar till vissa delar av Sverige.
- Stärk arbetsmarknadsutbildningarna med fler platser och ökad kvalitet.
- Underlätta kompetensinvandring – slopa lönegolvet. Våra medlemsföretag har redan löneavtal och lönesystem som avtalats mellan arbetsmarknadens parter.
- Slå vakt om arbetslinjen och förvärra inte kompetensbristen genom att lagstifta om förkortad arbetstid.
Källa: Industriarbetsgivarna.
– Vi behöver se till att de som är arbetslösa också går in i jobb och utvecklas och utbildas för det. Det viktigaste är att vi behöver se en reformering av dagens gymnasieskola. Det är för svårt i dag för ungdomar i nian att göra bra val mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program, säger Jesper Hedin.
– Vi behöver teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Vi ser att för många utbildningar inte anpassas alls efter dagens moderna industri.
Skriva av CSN-lån för bristyrken
Ett förslag i rapporten som sticker ut handlar om att kunna skriva av CSN-lån för utbildningar inom bristyrken och för personer som kan tänka sig att flytta till delar av Sverige där rekryteringsbehoven är som störst.
– Sådana förslag har ju lagts för till exempel polisutbildningen, så varför skulle man inte kunna prioritera industrirelevanta utbildningar på samma sätt?
Industrin ser också stora kompetensbehov kopplade till försvaret.
– Vi ser ju att staten fokuserar på vår försvarsförmåga och här är industrin en viktig del. Men då behövs ju kompetens till våra industrier.
Jesper Hedin betonar att utbildningar måste utformas, dimensioneras och kvalitetssäkras så att de faktiskt leder till jobb.
– Vi behöver satsa mer på STEM-utbildningarna som finns, eftersom behoven hos företagen är stora där. Det behövs fler behöriga lärare och mer utrymme för praktisk verksamhet i verkliga industriella miljöer, säger han.
Vad kan industrin göra för att mildra kompetenskrisen och vad behöver politiken göra?
– Om vi börjar med oss själva så gör vi redan mycket i dag. Vi har till exempel en samverkansplattform med Teknikcollege där vi försöker skapa attraktivitet och kvalitet för våra utbildningar. Vi jobbar med yrkestävlingar för att lyfta vilka fantastiska industrier som finns där ute, säger Jesper Hedin.
Han är kritisk till hur politiken har hanterat företagens larmsignaler.
– Det politiken framför allt behöver göra är att lyssna på våra behov och vilka vi faktiskt behöver anställa, och inte bara fokusera på elevernas eller kommunernas behov. Exempelvis behöver vi en arbetskraftsinvandring som fungerar bättre. Listan över bristyrken är för kort när det gäller undantagen från regeringens lönegolv som nyligen presenterades. Och ska jag vara ärlig tycker vi inte om reglerna på det här området överhuvudtaget.
Sågar förslag om kortare arbetstid
Tidigare i vår krävde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv om en generell arbetstidsförkortning. Samtidigt höjs allt fler röster inom politiken för detsamma. Men kortare arbetstid skulle försvåra kompetensfrågan avsevärt, konstaterar Jesper Hedin.
– Tajmningen för sådana förslag är helt fel, säger han.
Även systemet för omställningsstudiestödet måste vårdas och värnas, anser han.
– Vi vill inte att politiken börjar gå in och styra för mycket, utan det är ju vi parter som har satt upp ramarna. Politikerna ska inte in och styra i reglerna nu, det behöver ju finnas en flexibilitet och snabbhet i systemet så att processerna fungerar, säger Jesper Hedin.
