DEN SVENSKA INDUSTRIN

Här är reformerna som ska rädda svensk industri från kompetenskrisen

Sverige riskerar att stå utan hundratusentals yrkesutbildade samtidigt som industrin skriker efter kompetens. Nu varnar IKEM för att investeringar kan gå förlorade. ”Det handlar om ett systemfel”, säger Jakob Tellgren, vd på IKEM.

En ny rapport från IKEM visar att Sverige har företag med potential att bli världsledande i nästa industrivåg. Samtidigt pekar rapporten på stora problem med kompetensförsörjningen – något som i värsta fall kan leda till att investeringar hamnar i andra länder.

”Hämsko för hela industrins fortsatta tillväxt.”

Jakob Tellgren, vd för IKEM, menar att frågan måste ses i ett nationellt perspektiv.

– Reflekterar man över den hotande kompetensbristen så ser man att den är en hämsko för hela industrins fortsatta tillväxt. Det är det viktigaste budskapet i rapporten, säger han.

Han anser att kompetensfrågan behöver få större plats i samhällsdebatten och att förståelsen för problemets omfattning är avgörande för att kunna hitta lösningar.

– Industrin är gärna med och bidrar till tillväxten, men då måste också andra ta utmaningen på allvar. Vi kan inte göra detta själva, säger han.

”Systemfel”

Jakob Tellgren beskriver en situation där företag vill investera och anställa, men inte hittar rätt kompetens – trots hög arbetslöshet.

– Det är ett systemfel, säger han och fortsätter:

– Vi har så många utbildningsmöjligheter och vi har så många universitet och högskolor. Men ändå lyckas vi uppenbarligen inte att spotta ur oss den typen av utbildningar som behövs för att industri ska gå runt, säger han.

Enligt honom kostar kompetensbristen samhället stora belopp i utebliven BNP-tillväxt. Samtidigt ser han en betydande outnyttjad potential om utbildningssystemet bättre anpassas efter industrins behov.

– Det handlar inte om att peka finger och säga att vissa utbildningar är finare eller bättre än andra. Men någonstans finns det ändå frågor som jag tycker att vi bör ställa oss: Borde inte alla skattepengar som vi investerar i utbildning också ge något tillbaka till samhället i form av viktiga jobb i industrin? Borde det inte finnas ett cykeltänk så att vi levererar det vi verkligen behöver?

– Det här är viktiga frågor som såklart kan bli lite känsliga, men man måste ju fråga sig om vi beställt rätt krav på framför allt högskola och universitetsutbildningarna, men även på yrkesutbildningen, säger han.

”I slutändan står vi med brist på verktygsmakare och brist på konkreta och praktiska yrken med teknisk inriktning som faktiskt skulle ge jobb.”

Ett av förslagen i rapporten är att elever inte ska behöva välja inriktning redan första året på gymnasiet. I stället vill IKEM se en bredare introduktion under det första, och eventuellt även andra, året så att eleverna får bättre förståelse för sina valmöjligheter.

– Nu tvingar vi ju 15-åringar att välja inriktning tidigt, fast de kanske inte förstår vad de är bra på eller så följer de grupptrycket och väljer bort sånt som de verkligen vill läsa på grund av kompisar.

– I slutändan står vi med brist på verktygsmakare och brist på konkreta och praktiska yrken med teknisk inriktning som faktiskt skulle ge jobb och möjlighet till vidareutveckling, säger han.

Lyfter fram Irland som förebild

Förra sommaren presenterade IKEM en rapport om Irlands tillväxt inom biofarmasektorn. Enligt Jakob Tellgren har landet lyckats locka omfattande utländska investeringar, särskilt inom produktion.

– En förklaring är att de har ett system för väldigt industrinära utbildningar, där korta utbildningar med kort varsel kan skakas fram för till exempel en specifik produktionsmetod, säger han.

Han framhåller att Irland inte är en förebild i alla avseenden, men att det industrinära utbildningsfokuset varit en viktig faktor bakom framgångarna. Det blir särskilt viktigt i en tid av snabba tekniska skiften.

Ett annat förslag som lyfts är att skapa så kallade träningsfabriker inom industrin.

– Man kan sätta upp träningsanläggningar nära de verkliga anläggningarna för att öva på verklighetsnära produktionsmetoder. Men det är bara en del, vi föreslår att man har mer klusterperspektiv, där flera industrier jobbar och lär av varandra, säger han.

Behöver rekrytera hundratusentals

Om inga reformer genomförs väntas kompetensbristen bli omfattande. Fram till 2028 uppskattar IKEM att det kommer saknas omkring 185 000 personer i branschspecifika yrkesroller. Till 2030 beräknas underskottet av yrkesutbildad arbetskraft uppgå till cirka 230 000 personer.

– Det är helt enkelt ganska många som industrin skulle behöva rekrytera men som inte kommer finnas tillgängliga, säger han.

Behovet av åtgärder är akut, understryker Jakob Tellgren.

– Det behövs ökat fokus på STEM-ämnena och fler som läser dem, och om man generaliserar så är det få som väljer yrkesutbildningar jämfört med universitetsutbildningar.

– Återigen, det är inget fel i det. Det är bara att industrins behov inte matchas med de som kommer ut från skolan. Industrin skriker efter tekniskt intresserade och människor som vill vidareutbilda sig inom yrket och företaget, säger han.

Samtidigt ser Jakob Tellgren positivt på industrins framtidsmöjligheter och pekar på flera åtgärder som kan stärka svensk konkurrenskraft: