DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Så slår S vinstförbud mot skolan – ”Nu lägger vi ner”

Bild: Erik Simander / TT, Sören Andersson, pressbild

Socialdemokraterna förbereder ett vinstförbud för friskolor. Om förslaget blir verklighet får det förödande konsekvenser, varnar flera friskoleföretag. "Det innebär att vi lägger ned vår gymnasieskola", säger John Feldhoffer, NTI Handelsgymnasiet.

– Det betyder det vi säger, att vi vill förbjuda vinstuttag, säger utbildningsminister Anna Ekström, som är en av dem i S-ledningen som förbereder förslag till kongressen, på en pressträff.

Det är en skärpning mot vad vi har sagt tidigare, förtydligar hon apropå att S drivit liknande krav förut, men pausat eller mildrat dem, bland annat på grund av samarbetet med Liberalerna och Centerpartiet de senaste åren.

På pressträffen går, förutom Ekström, civilminister Lena Micko, socialminister Lena Hallengren och Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh igenom förslag på välfärdens område som ska behandlas på kongressen i början av november. Kongressens beslut blir grunden för vad S ska gå till val på nästa höst.

Tiden mogen

– Tiden är verkligen mogen för att den här diskussionen tar fart. Det finns en kritisk diskussion (om vinstuttag) långt in i de borgerliga leden, säger Ekström.

Hon säger att partiet återkommer till hur det ska gå till att gå den vägen, men att det ska ske på ett ordnat sätt om S kan få stöd i riksdagen för att genomföra förändringar.

Hur ett sådant förbud ska förenas med aktiebolagslagen, kunde Anna Ekström inte svara på.

Ett annat förslag till kongressen är att se över etableringsfriheten för skolor. Enligt Ekström kan i dag en friskola som plötsligt vill etablera sig slå sönder en kommuns hela skolplanering.

Partiet vill också driva frågan om att förbjuda alla religiösa friskolor. I januariavtalet med C och L fanns ett förslag om att förbjuda nyetablering av sådana skolor som regeringen arbetar med.

Ett ytterligare förslag är att slopa kötiden för friskolor och införa ett gemensamt antagningssystem för alla skolor.

Jacke: Skolan blir sämre

Kritiken från näringslivet är hård.

– Det Socialdemokraterna föreslår är i praktiken ett förbud mot företag på detta område. Om inte effektiva företag tillåts bidra till att leverera välfärdstjänster kommer skola, vård och omsorg bli både sämre för brukarna och dyrare för skattebetalarna. Dessutom avskaffas valfriheten i praktiken, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.

Christer Andersson, vd och ägare till friskolan Campeon, varnar för utslagning bland små friskolor.

– Om förslaget blir verklighet slås mindre aktörer ut. De stora koncernerna klarar sig nog, men de små försvinner vilket går emot syftet som fanns med friskolor från början, vi vill ha mångfald.

Han fortsätter:

– Jag ser utspelet som ett inlägg i den kommande valdebatten. Valrörelsen har redan börjat. Man är ute efter att påverka Centerpartiet verkar det som. Det finns massor av påståenden som haglar nu. Man säger att friskolorna utarmar den kommunala budgeten. Jag och min fru driver en friskola sedan 20 år i Helsingborg. Att vi skulle få lika stor skolpeng för våra elever som de kommunala skolorna får är trams. Vi får mellan 85-90 procent per elev jämfört med de kommunala skolorna.

Hans egen erfarenhet är att det i den kommunala skolan finns få personer som har koll på ekonomin, eftersom det inte finns incitament för att hushålla med resurserna.

”Att en halv procent av hela skolbudgeten skulle dränera systemet är skrattretande.”

Christer Andersson anser att debatten om vinster i välfärden blir snedvriden. Han pekar på att det är mindre än 25 procent av Sveriges elever som går i friskolor och menar därför att det är befängt att påstå att 25 procent av eleverna skulle dränera budgeten. Problemet är den kommunala skolan där 75 procent av eleverna går.

– En halv procent av Sveriges skolbudget är det överskott som man kallar för vinst som går till friskolor. Att en halv procent av hela skolbudgeten skulle dränera systemet är skrattretande. Ingen verkar vara intresserad av att prata sakfrågor, debatten om skolorna handlar bara om ideologi. Folk glömmer att det fanns en anledning till att vi fick friskolor, de kommunala skolorna fungerade inte, det gör de fortfarande inte, säger han.

Christer Andersson är uppgiven efter alla år med diskussioner om vinststopp i skolan. Det är en fråga som aldrig tycks dö.

– Jag tror att det är för sent för att vända debatten nu, tyvärr har branschen duckat den här debatten allt för länge. Svenskarna har köpt bilden av friskolor som målats upp, säger han.

Han berättar om det hårda slit som ledde fram till att han och hans fru vågade ta steget att starta friskola för 20 år sedan. De sade upp sig från sina jobb och tog lån för att klara utmaningen.

– Under de tio första åren jobbade vi 70 till 80 timmar i veckan. Vem skulle göra det om det är förbjudet att gå med vinst?

Tvingas lägga ned

John Feldhoffer, rektor, NTI Handelsgymnasiet i Stockholm talar om att Socialdemokraterna blivit friskolefientliga.

– För oss skulle det innebära att vi lägger ner en välfungerande gymnasieskola, uppskattad av både föräldrar och elever. Det skulle innebära att lärare och övrig skolpersonal blir arbetslösa, samt att Stockholms stad skulle få ännu svårare att lösa situationen med växande elevkullar och för få utbildningsplatser.

Vad kan det innebära för etableringen av friskolor?

– För professionellt drivna skolor så innebär detta slutet och att alla de elever som valt oss tvingas tillbaka till kommunala alternativ.

Hur känns det när regeringen går så hårt åt företagen i branschen på det här sättet?

– Det känns tyvärr som att vi har oseriösa politiker som inte är mogna i sin uppgift, att se till landets bästa. Politiker som är villiga att utradera välfungerande skolor, istället för att ta tag i den svenska skolans riktiga problem, som ofta beror på dem själva. Det är skamlöst.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Tjänsteföretagen Almega kritiserar också förslaget i ett pressmeddelande.

”Att förbjuda friskolor från att göra överskott är ett grundskott mot näringsfriheten och den fria företagsamheten. S utspel visar att det hela tiden har handlat om ett ideologiskt motstånd mot det fria skolvalet och välfärdsföretagen inom skolbranschen.”

Det skulle också riva upp livspusslet för hundratusentals föräldrar och elever som valt en friskola, menar han.

”Deras rätt att välja underkänns och kanske framförallt försvinner möjligheten att i framtiden kunna välja bort en dålig skola. ”

TT/ TN