BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Hårda kritiken efter trafikkaoset: ”Inte extremväder när det händer hela tiden”

Inställda tåg, kraftiga förseningar och lokförare som tvingas sopa bort snö manuellt från spårväxlar. Trafikverket får hård kritik för att det blir kaos varje vinter. ”Jag tycker inte att vädret är så överraskande, det snöar varje år”, säger Lina Lagerroth på Tågföretagen till TN.

De senaste veckorna har bjudit på kalla temperaturer och snö, och därmed också en prövning för landets tågresenärer. I stora delar av landet har tåg ställts in eller blivit försenade till följd av kylan, som bland annat har påverkat växlar och annan infrastruktur.

– Vi har utmaningar med växlarna och det beror på att många av dem är väldigt gamla. Det är ett återkommande tema, säger Lina Lagerroth, näringspolitisk expert på Tågföretagen, till TN.

Enkelspår skapar flaskhalsar

I december avslöjade Ekot att Trafikverket hade upptäckt ett 50-tal fel på järnvägsväxlar runt om i landet, men ändå inte åtgärdat dem. Enligt Lina Lagerroth beror det bristande underhållet bland annat på att Trafikverket har svårt att få tag i reservdelar för att kunna laga utslitna växlar.

– Men det har varit ett problem i flera år nu och det här är ett stort problem för punktligheten. Så där skulle man behöva titta på var i systemet de här trasiga växlarna finns och se vilka av dem som är mest akuta att laga. Ett annat problem är nämligen att vi i Sverige har väldigt många enkelspår vilket leder till flaskhalsar. Det kan snabbt bli omfattande problem om en enda växel går sönder, säger hon, och tillägger:

– Det är väldigt viktigt att Trafikverket har med väderparametern när de gör upphandlingar av till exempel växeldelar.

Den här vintern har både bussbolag och tågoperatörer fått ställa in avgångar i förväg på grund av kalla temperaturer. Av säkerhetsskäl kan man inte köra tåg på ensliga sträckor när det är alltför många minusgrader ute, för om bussen eller tåget blir stående kan det då bli problem att evakuera alla passagerare tillräckligt snabbt.

Därför var det helt rätt beslut att ställa in avgångar i norra Norrland, tycker Lina Lagerroth, som dock kommer med en generell varning för att ställa in avgångar för tidigt.

– Däremot måste vi ha extremt klart för oss var den kritiska gränsen går, så att man kan planera trafiken på ett bra sätt.

Är du överraskad över mängden förseningar och inställda tåg den här vintern?

– Nej, det är jag inte. Och jag tycker inte att vädret är så överraskande heller, det snöar varje år. Men det extremt kalla väder vi haft de senaste dagarna tillhör inte vanligheterna.

”Vi kan inte arbeta med klimatförändringarnas effekter efter att olyckor redan har skett.”

I en tid då klimatförändringarna blir alltmer tydliga, efterfrågar hon en bredare diskussion om vad som klassas som extremväder och vad som i själva verket är normalväder. När det blåser mer och oftare måste man till exempel se till att träd inte kan blåsa ner över spåren, och på platser där det riskerar att bli översvämning måste man säkerställa att rälsen är tillräckligt stabil, menar hon.

– Vi kan inte kalla något för extremväder när det händer hela tiden. Och vi kan inte arbeta med klimatförändringarnas effekter efter att olyckor redan har skett. I de här frågorna hoppas vi på ett närmare samarbete med Trafikverket.

Ställer sig Trafikverket inte positiva till det?

– Jodå. Men min upplevelse är att de har så mycket här och nu att de har svårt att hinna med att titta framåt. Där har vi frågat om vi kan hjälpa till att samla in statistik eller hjälpa till på något annat sätt.

Krävs underhåll av både fordon och infrastruktur

Även Mats Nyblom, järnvägskonsult som bland annat grundat godsföretaget Hector Rail, har reagerat på de senaste veckornas förseningar och inställda tåg. När TN når honom på telefon tar han upp att problemen beror på bristande underhåll i infrastrukturen men framför allt på tågen.

– Många av de störningar vi ser i södra Sverige just nu är fordonsrelaterade, det är i alla fall min bild. Det råder fordonsbrist och en del fordon är trasiga. Men det betyder inte att det inte finns mer att göra när det gäller underhållet av infrastrukturen, säger han.

Enligt Mats Nyblom avslöjar Trafikverkets årsredovisning att den summa som läggs på vintertjänster i vägnätet är högre än motsvarande summa för järnvägsnätet. Det är också en större andel av vägnätets totala underhållsbudget som används till vintertjänster, 16 procent jämfört med knappt 3 procent av järnvägsbudgeten.

– Vägnätet är förstås mycket finmaskigare än järnvägsnätet så det är rimligt att det läggs mer pengar där. Men jag tror generellt sett att det finns mer att göra för att vi ska få en bättre vinterberedskap på järnvägen också.

Lokförarnas okända knep

När temperaturen går ner till ett par plusgrader sätts ett uppvärmningssystem i växlarna automatiskt i gång. Det ska se till att snö och is smälter undan så att växlarna kan fungera som de ska. Men om det snöar mycket på kort tid eller om det snöar och blåser mycket samtidigt, räcker inte uppvärmningssystemet alltid till.

Då får lokföraren ta med sig en sopkvast och gå ut och sopa bort snön från växeln innan tåget kan köra vidare. Enligt uppgifter till TN har det hänt på flera håll i landet de senaste veckorna.

– Det blir ett par tillfällen varje vinter, säger en lokförare som TN pratat med.

Att lokförarna ibland får sopa bort snö från växlar bekräftas av Jon Sundh, som är avdelningschef för järnvägssystem på Trafikverket. Han berättar att det finns 11 000 växlar i det svenska järnvägsnätet. På platser där det snöar ofta och mycket finns det snöröjningsmaskiner som hjälper till att avlägsna snö från spår och växlar, men på grund av resurser kan de inte användas överallt och då är det i vissa fall manuell sopning som gäller.

– Vi har inte dimensionering för att snöröja överallt hela tiden, utan om det snöar mycket på många ställen får vi prioritera platser som är strategiskt viktiga för att helheten ska fungera så bra som möjligt, säger han.

”Visst, det finns ett ombyggnadsbehov och behov av investeringar men vi säkerställer löpande att växlarna är i tillräckligt bra skick.”

Jon Sundhs bild är att tågtrafiken fungerar bra i vinterväglag sett till förutsättningarna.

– Vi har en bra beredskap inför vintern där vi har avstämningsmöten på hösten med järnvägsföretagen för att gå igenom förberedelser och vinterberedskapsfrågor. En viktig del i beredskapen är de baskontrakt vi har regionalt och sen förstärker vi med exempelvis snöröjning på nationell nivå.

Det har varit ganska mycket uppmärksamhet kring trasiga växlar på sistone. Hade vintertrafiken fungerat bättre om infrastrukturen var bättre uppdaterad?

– Nej. Visst, det finns ett ombyggnadsbehov och behov av investeringar men vi säkerställer löpande att växlarna är i tillräckligt bra skick. Det finns ingen direkt koppling till att det ibland uppstår förseningar under vintern.

Branschöverskridande samarbete ”fungerar bra”

Jon Sundh berättar att Trafikverket arbetar kontinuerligt med att förbereda sig inför vintersäsongen. Bland annat tittar myndigheten på tidigare erfarenheter för att ha en god beredskap. I de fall avgångar måste ställas in är ambitionen att göra det så tidigt som möjligt, men utan att riskera att avgångar ställs in i onödan.

Han delar bilden av att det är viktigt att arbeta branschöverskridande för att rigga järnvägen inför framtiden.

– Vi har flera mötesforum där vi pratar med branschen, bland annat just om snön där vi försöker att arbeta så proaktivt som möjligt. Så jag tycker att vi har en bra dialog, säger han, och fortsätter:

– Det är inte min bild att vi bara arbetar operativt med det som är här och nu. Vi har även ett taktiskt och strategiskt arbete på längre sikt. Det branschöverskridande samarbetet fungerar bra.