DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Säpo: Fler attentatshot riktas mot Sverige

Säpo varnar för ett ökat antal attentatshot. Arkivbild. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Brott (TT)

Säkerhetspolisen (Säpo) varnar för ett ökat antal attentatshot mot Sverige.

Fortsätter situationen kan terrorhotnivån komma att höjas.

– Det är en utveckling som är allvarlig, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säpo.

Säpos varning kommer efter de starka reaktionerna på koranbränningen utanför Turkiets ambassad, det försämrade säkerhetsläget generellt samt den internationella LVU-kampanjen mot svensk socialtjänst.

– Allt detta har skapat ett större fokus mot Sverige och vi ser ett ökat flöde av attentatshot som riktas mot Sverige och svenska intressen, säger Fredrik Hallström.

Myndigheten har tidigare konstaterat att situationen kan vara hotdrivande, men nu är bedömningen att säkerhetsläget har försämrats.

– Vi jobbar bokstavligen dag som natt för att bedöma hoten och kunna avfärda eller bekräfta dem. Vi ser ett större flöde och det har inte avstannat.

Terrorhotnivån kan höjas

Terrorhotnivån ligger kvar på förhöjd nivå, en trea på den femgradiga skalan. Men Säpo utesluter inte att den kan komma att höjas.

– Om det här underrättelseflödet fortsätter i den omfattning som det gjort den senaste tiden kan det vara aktuellt, säger Hallström.

Han säger att det beror både på om intensiteten fortgår och hur konkreta hot som framkommer.

Terrorhotnivån i Sverige har legat på tre sedan oktober 2010. Den höjdes till fyra i november 2015, efter terrordåden i Paris, men sänktes till tre igen i mars 2016. Sedan dess har den inte ändrats.

Ensamagerande hot

Nu bedöms Sverige återigen stå i större fokus för våldsbejakande islamism globalt.

– Det hänger nära samman med den stora polarisering vi ser både globalt och nationellt där det krävs en ganska liten gnista för att det ska få stora konsekvenser.

På frågan om det finns personer som har avsikt och förmåga att realisera de hot som nu riktas mot Sverige svarar Hallström:

– Det är det vårt arbete går ut på, att avgöra huruvida avsikten är reell eller om vi kan avfärda den. Där är vårt samarbete med både nationella och internationella partners viktigt.

Ensamagerande har tidigare pekats ut av Säpo som det stora hotet – och det gäller fortsatt.

– Det handlar framför allt om upptäcktsrisken. Men också det stora antal som tar del av den enormt breda och spetsiga propagandan online och som kan uppfatta att det finns skäl att göra något och att man har stöd för det.

Kalifat-åren

Hur många hot om dagen som riktas mot Sverige kan Hallström inte svara på. Inte heller vilka måltavlor som nämns, utöver det som redan rapporterats i medier om svenska ambassader och konsulat.

Sverige blev en legitim måltavla för våldsbejakande islamism redan under åren då terrorgruppen IS skapade sitt kalifat. Även då var attentatshotet mot Sverige högt.

– Dåvarande IS-ledare riktade uppmaningar om att genomföra dåd där du är vilket bidrog till en ökning av hoten mot Sverige och svenska intressen, säger Hallström.

2017 inträffade terrordådet på Drottninggatan, som utfördes av den IS-inspirerade Rakhmat Akilov.

Anja Haglund/TT

Fredrik Hallström, enhetschef för arbetet mot kontraterrorism på Säpo. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Fakta

Sveriges väg in i Nato har varit snårig och utlöst konflikter mellan Sverige och Turkiet – som ställt flera krav på Sverige för att släppa in landet i försvarsalliansen. Aktioner mot Nato och president Recep Tayyip Erdogan i Sverige har väckt ilska i Turkiet och lett till protester.

Här är ett axplock från händelser den senaste tiden:

11 januari hängs en docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

12 januari kallar Turkiet upp Sveriges ambassadör med anledning av aktionen och dagen efter ställer Turkiet in det besök Sveriges och Finlands talmän skulle göra i det turkiska parlamentet.

21 januari bränner den högerextreme politikern Rasmus Paludan en koran under en tillståndsgiven manifestation i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm.

Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet, och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

6 februari uppmanar USA:s ambassad sina medborgare i Sverige bland annat att undvika folksamlingar och hålla låg profil.

8 februari varnar Säpo för ett ökat antal attentatshot mot Sverige och bedömer att säkerhetsläget försämrats sedan koranbränningen utanför Turkiets ambassad.

Fakta

Beslutet om terrorhotnivån i Sverige fattas av säkerhetspolischefen. Till grund för beslutet ligger NCT:s terrorhotbedömning.

Hotnivån består av fem steg:

1. Inget hot. Inget hot har identifierats.

2. Lågt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är låg.

3. Förhöjt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är förhöjd.

4. Högt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög. Hotnivå fyra kräver att det ska finnas ett konkret hot mot Sverige.

5. Mycket högt. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är mycket hög. Krävs att ett konkret hot ska vara nära förestående eller överhängande. Denna nivå har hittills inte använts.

NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen.