DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Kristersson: Det viktigaste är snabbt inträde

Försvarsminister Pål Jonson, statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström. Bild: Pontus Lundahl/TT

Nato (TT)

Ingen nationell säkerhetsfråga är nu viktigare för landet än att Sverige och Finland snabbt går med i Nato, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en presskonferens.

– Jag vill mana alla i Sverige att inse allvaret i det här på riktigt, säger statsministern.

Ulf Kristersson markerar att yttrandefrihet gäller i Sverige.

– Det här hotar freden i vår del av världen. I Sverige gäller fullt ut yttrandefrihet. Det är den vi vill försvara. En mycket bred majoritet har bestämt att Sverige och Finland ska gå med i Nato. Det måste ske fort som möjligt, säger Kristersson.

TT: Pratar ni med andra Natoländer än Turkiet om hur de kan hjälpa Sverige i processen?

– Hela tiden och sedan länge, svarar Kristersson.

TT: Skulle de kunna göra mer?

– Vi har haft en konstant dialog med samtliga de övriga staterna i Nato-kretsen och det har naturligtvis varit en stundom ganska lätt uppgift eftersom de har visat stort engagemang för Sverige och Finlands ansökningar, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

"Begriplig ståndpunkt"

Ulf Kristersson säger att Finland har gjort klart att Finlands inträde i Nato inte får hindras om Sverige permanent skulle bli utestängt från ett Natomedlemskap.

– Det är en begriplig ståndpunkt. Vi förstår den frustration som också många i Finland just nu känner över att i det här läget ännu inte ha blivit medlemmar i Nato. Vi tar fasta på det mycket entydiga budskapet att Finland fortsatt vill gå med i Nato tillsammans med Sverige, säger statsministern.

Kristersson har inför presskonferensen suttit i möte med det nationella säkerhetsrådet, där även Billström och försvarsminister Pål Jonson (M) har deltagit.

Billström säger att regeringen självklart försvarar yttrandefriheten. Men samtidigt måste man förstå att det är respektlöst att bränna en koran.

– Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Finland har betonat att koranbränningen är en belastning, säger han.

"Av största vikt"

Billström påminner om att den säkerhetspolitiska situationen är den allvarligaste på lång tid. Därför är det nu av största vikt att händelser som dessa inte kommer i vägen för Natoprocessen, anser han.

Uttalandena följer på turerna under de senaste dagarna efter högerextremistiske provokatören Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Enligt utrikesministern ryktas det om kampanjer mot Sverige i sociala medier.

– UD känner inte till några officiella initiativ för att bojkotta svenska varor men noterar att uppmaningar i denna riktning förekommer i sociala medier, säger Billström.

Den turkiske presidenten Erdogan uppgav i måndags att Sveriges Natoansökan inte kan vänta sig Turkiets stöd. Orsaken var den stora upprördheten efter koranbränningen.

Turkiet stoppar möte

Tobias Billström kommenterade tidigare under tisdagen uttalandet med att regeringen nu ska analysera vad de innebär, och att man måste ta i beaktande att det snart är val i Turkiet.

På tisdagseftermiddagen rapporterade turkiska medier, bland annat regeringstrogna Daily Sabah, att Turkiet beslutat att pausa framtida möten mellan Turkiet, Sverige och Finland på obestämd tid. Redan i februari var det tänkt att nästa möte skulle ha hållits.

Natosamtalen mellan länderna har arrangerats enligt en mekanism som etablerades i augusti i fjol.

Viktigt för Finland

På tisdagsmorgonen uppgav Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i en tv-intervju med Yle att det kan bli aktuellt för Finland att överväga att gå ensamt vidare i Natoprocessen.

Tonen var dock annorlunda när han några timmar senare höll en pressträff i Helsingfors. Den finländske utrikesministern underströk då att det är viktigt för Natos försvarsplanering att de två nordiska länderna blir medlemmar samtidigt. Sverige har stor betydelse för hur försvarsalliansen ska kunna bistå Finland eller Baltikum i en militär konflikt.

Haavisto betonade även att ett gemensamt Natointräde är viktigt för att kunna fördjupa det svensk-finländska försvarssamarbetet. De två länderna för samtidigt samtal med USA om fördjupat försvarssamarbete.

Fakta: Tonen från Turkiet hårdnar

(TT)

Turkiet och Ungern är de enda Natoländer som ännu inte har ratificerat den svenska respektive finska ansökan.

Medan tonen från Turkiet hårdnat har Ungern signalerat att landet ställer sig positivt till Sverige och Finland i Nato. Ett godkännande väntas i ungerska parlamentet i vår.

Sverige och Finland slöt i somras ett avtal med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.

Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.

Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.

Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.

Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta "snabbt och noggrant".

Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.