DEN AKUTA ELKRISEN

Kommunen tvingas säga nej till tusentals jobb – ”Omöjligt utan mer el”

Bild: Mostphotos/ Adam Ihse/TT

Laholms kommun har på kort tid tvingats säga nej till två stora företagsetableringar. Över 2 000 direkta jobb har gått förlorade, enligt näringslivschefen Peter Severin Larsson. ”Vi kan lova hur mycket som helst, men utan mer el är det omöjligt”, säger han till TN.

Elförsörjningen har blivit kommunernas nya huvudbry. 40 procent har stött på problem och lika många förväntar sig att elkrisen kommer att förvärras de kommande fem åren, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv. Nu berättar kommuner för Tidningen Näringslivet om stora företagsetableringar som de har tvingats säga nej till. Tusentals jobb har gått förlorade, enligt Peter Severin Larsson, näringslivschef i Laholms kommun.

– Vi har tackat nej till två etableringar, just med anledning av elförsörjningen. En var riktigt stor, i klass med vad som händer uppe i norr, säger han till TN.

Sa nej till 2 000 jobb

Det var i somras som kommunen tvingades säga nej till 2 000 direkta jobb på grund av osäker framtida elförsörjning. Bakom investeringen låg Northvolt och Volvo som skickade förfrågan till flera kommuner i Sverige.

– Det skulle motsvara den årliga totalförbrukningen i Halmstad kommun, och det ville de ha inom två till tre år. Vatten och mark hade vi kanske kunnat lösa, men elproduktionen hade fått direkta effekter på regionens näringsliv, säger han.

– De ville ha verksamhet i södra Sverige, nära kunder, produktionskapacitet och kompetens.

Jobbeffekten av en sådan satsning går inte att underskatta, enligt Peter Severin Larsson. Förutom de direkta jobben så skapas troligen dubbelt så många jobb indirekt genom underleverantörer, servicebolag, och konsulter, menar han. Dessutom får kommunen stora jobbeffekter under tiden verksamheten byggs upp.

Men det var omöjligt att tacka ja tyvärr, menar Peter Severin Larsson och hänvisar bland annat till att kärnkraftverket Ringhals i regionen ska minska sin elproduktion på sikt och att det vid beslutstillfället var ytterst oklart vad som skulle ske kring mellanlager och slutförvar av uttjänt kärnbränsle. Vilket därmed skulle kunna innebära en än snabbare avveckling av kärnkraften. Dessutom kan överföringen av el från norr bli hotad på grund av boomen där uppe.

– Så det gick ju inte. Risken är att det inte finns tillräckligt med el kvar till befintliga verksamheter och hushåll, säger han.

Löften kan kännas ”ihåliga”

Laholms kommun går precis som många andra regioner ut med rekryteringslöften och att de har plats för etableringar. Men löftena kan ibland kännas ihåliga, menar Peter Severin Larsson. Stora investeringar är ofta helt beroende av överföring av el från andra regioner, konstaterar han.

För tre år sedan fick kommunen en förfrågan från ett tyskt serverföretag, SAP, som är störst i världen i sin nisch kring affärslösningar. 50 direkta jobb handlade det om den gången.

– De skulle ha ett eluttag som var 50 procent högre än vad Laholms kommun får totalt till alla som finns i kommunen. Vi skulle äventyra befintligt näringsliv med så stora uttag som situationen ser ut, säger han.

– Vi var tvungna att få tillgång till mer ström från Svenska kraftnät och Sydkraft. Men för att ta ut mer el och dubbla kapaciteten krävs miljöprövningar och vi visste ju vad som hade hänt i Skåne med Pågen. Man fick ju nej, säger han.

– Vi äger ju inte frågan, i sista änden är det inte vi som har beslutet, fortsätter han.

Elkrisen blir väldigt konkret när kommuner tvingas refusera företagsetableringar. Det är mycket snack från politiker på nationell nivå om vad som ska hända framöver utan att något faktiskt sker, menar Peter Severin Larsson.

Peter Severin Larsson, näringslivschef i Laholms kommun. Bild: Pressbild

Laholm kommun gör vad den kan. Här produceras i dag mer grön el, via vattenkraft och vindkraft, än vad kommunen gör av med. Men det hjälper inte. Vindkraften behövs, men producerar ju bara när det blåser, konstaterar han. Så nu har alla sex näringslivschefer i regionen gått samman och sagt att det här går inte längre.

– Vi är egentligen extremt intressanta för många av dagens företag som söker etablera sig eftersom vi ligger strategiskt till. Vi ligger längs E6:an och når södra och västra Sverige väldigt snabbt och järnvägen går parallellt ner till Köpenhamn, säger han.

Vill gå ihop med andra kommuner

Men incitament för att försöka mildra elkrisen i det lilla finns inte heller, anser han. Flera företag i kommunen skulle snabbt kunna investera i solpaneler på sina tak och lokala nätägare skulle vara villiga att investera i att bygga ut nätet om det fanns en morot. Istället beskattas sådana initiativ, menar han.

– Som mikroproducent straffskattas du så fort du producerar mer än vad du gör av med. Visst, det går att hyra ut taket till en elproducent men då får du inte samma återbetalning på investeringarna.

Laholms kommun skulle vilja gå ihop med de andra kommunerna i Halland och skapa en testarena för att se hur mycket el de kan lägga på mikroproducenter om de fick med sig näringslivet. Det skulle inte lösa hela problemet med elförsörjningen, men i alla fall vara ett steg på vägen, resonerar Peter Severin Larsson. Dagens regler gör det svårt.

– Viljan finns, men det nationella regelsystemet sätter käppar i hjulet och gör investeringar olönsamma. I förlängningen uteblir även etableringar, säger han.

Nuvarande system gynnar främst etableringar i norr där elen fortfarande finns och är billig, befarar Peter Severin Larsson.

– Det är bra för de kommunerna naturligtvis, men samtidigt ska de fysiska produkterna transporteras genom hela landet, kanske till en bilfabrik och de ligger ju i mellersta och västra Sverige. Hur hållbart är det?

”Det går inte att spara sig i hamn med det här. Alla vill bli hållbara, men det gäller ju att börja i rätt ände”

Elproduktionen måste öka, och det är viktigt att man från nationellt håll förstår det, betonar han. Det talas om att bygga ut ledningar från det befintliga systemet så att överföringen från Norrland kan funka. Men det man missar är att när det är klart, så har behoven av el i norr växt exponentiellt. I den här takten finns inget att skicka ner till södra delarna av Sverige, varnar han.

43 procent av landets kommuner har litet eller ganska litet förtroende för regeringens energipolitik, visar Svenskt Näringslivs undersökning. Ingen av näringslivscheferna känner mycket stort förtroende och bara 13 procent känner ett ganska stort förtroende för politiken. Peter Severin Larsson tillhör den negativa skaran.

– Det går inte att spara sig i hamn med det här. Vi måste tillföra nya energikällor helt enkelt, inte ta bort befintliga. Alla vill bli hållbara, men det gäller ju att börja i rätt ände. Vi kan lova hur mycket som helst, men utan mer el är det omöjligt. Redan nu måste vi prioritera hårt. Vilka etableringar vill vi ha, vilka ger jobb, vilken typ av jobb vill vi ha och hur mycket el behövs?

Peter Severin Larsson betonar att problemen med elförsörjningen även försvårar andra samhällsutmaningar, inte minst kring att få in människor som står långt ifrån arbetsmarknaden in i jobb.

– Etableringar kan också innebära en massa jobb som inte kräver hög utbildning, till exempel inom lager och logistik, där människor kan komma in snabbt och öka självförsörjningsgraden. Men utan säker elförsörjning är det svårt att uppnå, säger han.