DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Regeringen tar nästa steg mot ny bankskatt

Finansminister Magdalena Andersson (S) går vidare med förslaget om en ny bankskatt. Arkivbild. Bild: Johan Jeppsson/TT

Budget (TT)

Regeringen går vidare med förslaget om att införa en ny bankskatt vid årsskiftet. Den riktar sig mot storbankerna och ska dra in 5-6 miljarder kronor om året.

Regeringen skickar nu ut en lagrådsremiss om det förslag på en så kallad riskskatt som presenterades i våras.

Förslaget möttes av stark kritik från branschen, men finansminister Magdalena Andersson (S) motiverade den nya skatten med att det finns stora vinster att beskatta i bankerna.

– Det finns möjlighet för dem att bidra lite mer till det gemensamma och minska riskerna i ekonomin, sade hon i maj.

Enligt förslaget ska även svenska bankers utländska filialer beskattas, och det är främst storbankerna som berörs av förslaget.

Det sistnämnda kritiserades för att vara ologiskt, eftersom riskerna bedöms vara större i de mindre bankerna.

Bland annat Finansinspektionen har varit skeptisk till motiveringen att skatten ska stärka stabiliteten i banksystemet, och har invänt att det borde finnas mer effektiva sätt att göra detta på.

Skatten väntas dra in 5 miljarder kronor 2022 och 6 miljarder 2023, vilket har aviserats i tidigare budgetpropositioner.

Maria Davidsson/TT

Fakta

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss om en så kallad riskskatt för större banker – även känd som bankskatt. Den bygger på ett förslag från i våras.

Banker med skulder på över 150 miljarder föreslås få betala en skatt på 0,05 procent 2022 och 0,06 procent från 2023 och framåt. Även bankernas skulder i utländska filialer ingår i beskattningsunderlaget

Förutom de tre svenska storbankerna – Handelsbanken, SEB och Swedbank – måste även finländska Nordea och danska Danske Bank vara med och betala skatten baserat på sina respektive filialers verksamhet i Sverige.

Skatten kommer dessutom att tillämpas på Länsförsäkringar, de två statliga instituten SBAB och SEK samt kommunernas kreditmarknadsbolag Kommuninvest.

Totalt beräknas detta dra in fem miljarder till statskassan 2022 och sex miljarder 2023, vilket har aviserats i tidigare budgetpropositioner.

När förslaget presenterades i våras hade regeringen stöd av januaripartierna Centerpartiet och Liberalerna.

Skatten föreslås gälla från årsskiftet.

Källa: Finansdepartementet