KRIGET I UKRAINA

Stopp för kol och fartyg från Ryssland

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslår nya sanktioner mot Ryssland. Arkivfoto. Bild: Kenzo Tribouillard/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Ryskt kol, ryska fartyg och ryska lastbilar ska stoppas när EU trappar upp sanktionerna mot Moskva. ”Att ta en tydlig ståndpunkt är avgörande för hela världen”, säger kommissionsbasen Ursula von der Leyen.

Grunderna i EU:s femte sanktionspaket presenteras i ett inspelat framträdande med von der Leyen och EU:s utrikeschef Josep Borrell.

En klar hänvisning ges till bilderna från mördandet och förödelsen i Butja utanför Kiev.

– Ryssland för ett grymt och hänsynslöst krig. I dag tar vi ytterligare ett steg med våra sanktioner. Vi gör dem bredare och skarpare så de kan skära ännu djupare i den ryska ekonomin, säger von der Leyen.

Kol och fartyg

Det femte paketet består av sex "pelare". Först och främst slår man nu mot energin för första gången – även om det än så länge "bara" är Rysslands kol som ska stoppas.

Ryska och ryskskötta fartyg stoppas från EU-hamnar, med undantag för vissa nödvändiga livsmedel, humanitär hjälp och energi. Ryska och belarusiska landsvägstransporter ska också stoppas.

Därutöver införs överföringsförbud för ytterligare fyra ryska storbanker och riktade exportförbud mot avancerade datorer och halvledare, maskin- och transportutrustning. Ryska företag ska stoppas från offentlig upphandling i EU och nya importstopp föreslås för en rad produkter.

– Allt från trä till cement, från fisk och skaldjur till sprit, berättar von der Leyen.

"Starkt tryck"

Kommissionens förslag ska närmast behandlas av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel under onsdagen. Därefter kan beslut komma att tas antingen via skriftliga godkännanden från huvudstäderna eller vid nästa ministermöte.

En viss förhandsdiskussion fördes redan vid EU-ländernas finansministermöte i Luxemburg under tisdagen.

– Det finns ett starkt tryck att fortsätta sätta press på Ryssland, att hitta rätt avvägda insatser och en stor enighet om att man ska försöka jobba ihop i den här frågan, att inte missa den europeiska enigheten, säger finansminister Mikael Damberg (S) på väg ut från mötet.

"Fel av Tyskland"

Att agera mot den ryska energiexporten har länge krävts av många. Länder som Tyskland, Österrike och Ungern har dock oroats över konsekvenserna för deras egna industri och uppvärmning, framför allt om den ryska gasen stoppas.

– Man måste skilja mellan gas, råmaterial, olja och kol, konstaterar den tyske finansminister Christian Lindner efter mötet i Luxemburg – och riktar samtidigt en rejäl pik åt sina företrädare i tidigare tyska regeringar.

– Vi måste bli oberoende av Ryssland. Det var fel av Tyskland att så starkt göra sig beroende av rysk energi, säger Lindner.

Hans franske kollega Bruno Le Maire noterar att det nu ändå finns en enighet.

– Vi diskuterade ett utökande av (sanktions)listorna på individer och företag och medlemsstaterna uttryckte också sin vilja att inkludera energisektorn, enligt en tidtabell som ännu inte är fastslagen, säger Le Maire på presskonferensen efteråt.

Inledd process?

Att slå mot den ryska kolen ser inte Mikael Damberg som något bekymmer för Sverige.

– Sverige har ju en väldigt begränsad kolimport från Ryssland. Och där har ju de stora tillverkarna av stål i Sverige, både på den statliga och privata sidan, sagt att de kommer att lämna det ryska kolet, den processen är redan inledd, säger finansministern.

Konsekvenserna när det gäller fartygs- och lastbilsstoppet är han osäkrare om.

– Jag har inte på Finansdepartementet räknat på det, så jag kan inte uttala mig om det. Men vi har inte en jätteomfattande trafik. Det här kräver EU-beslut och det finns också intressen där man vill hålla igång handeln mellan länder, säger Damberg i Luxemburg.

Wiktor Nummelin/TT

Finansminister Mikael Damberg (S) på väg in till tisdagens EU-möte i Luxemburg. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU har sedan ryska styrkor inledde invasionskriget i Ukraina den 24 februari presenterat fyra rundor av sanktioner mot Ryssland. De hamnar ovanpå redan befintliga sanktioner efter den ryska annekteringen av Krim 2014.

Sanktionerna syftar till att försvåra Rysslands finansiering av Ukrainakriget och straffa den ryska politiska eliten för invasionen. De har bland annat riktats mot ryska företag, banker, president Vladimir Putin och rader av ryska oligarker och politiska beslutsfattare i Ryssland. Totalt handlar det om 877 personer och 62 företag/organisationer som förts upp på sanktionslistan.

Det har även införts sanktioner mot export av nyckelkomponenter till rysk industri inom försvar, energi, telekom och flygteknik samtidigt som den ryska centralbankens tillgångar i västländer har frusits inne.

Sju ryska banker (cirka 25 procent av den ryska finanssektorn) har även stängts av från det internationella kommunikationssystemet Swift, vilket gör deras internationella transaktioner betydligt krångligare att genomföra.

Det har även införts EU-sanktioner mot ryska medier och diplomatiska sanktioner samt restriktioner för ekonomiska kontakter med de ryskstödda rebellgruppernas områden i östra Ukraina.

EU har även riktat sanktioner mot grannlandet Belarus för landets inblandning i attacken mot Ukraina.