DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Nya plastskatten slår mot Åkes plastfria miljöpåse – ”Helt absurt”

Åke Rosén, grundare av Gaia BioMaterials

Helsingborgsföretaget Gaia BioMaterials har utvecklat påsar som är nedbrytningsbara och kan användas upp till 50 gånger – men ändå ska de beskattas. Anledningen: De ser ut som plastpåsar. ”Vi känner oss totalt lurade”, säger Åke Rosén, grundare av Gaia BioMaterials.

– Otaliga miljarder har investerats för att säkerställa en hållbar framtid genom utvecklingen av nya miljöanpassade material som inte bidrar till vare sig CO2-utsläppen eller plastnedskräpning i form av mikroplaster. Är det då verkligen försvarbart att straffbeskatta utvecklingen av miljöbesparande material i Sverige? Det de gör är ju att aktivt motarbeta försöken till att rädda vår planet. Det är helt absurt, säger Åke Rosén, grundare av Helsingborgsföretaget Gaia BioMaterials.

– Allt vårt arbete med att ta fram bärkassar i förnyelsebart och nedbrytbart material tog slut över en natt i och med plastpåseskatten, fortsätter han.

Gaia har utvecklat den så kallade Gaia-kassen som har varit ute på marknaden i flera år. Påsen består av det egenutvecklade materialet Biodolomer, en sammansättning av flera förnyelsebara råvaror som tillverkas i företagets fabrik i Helsingborg. Under utvecklingen av Biodolomer har Gaia ingått som projektpartner i EU:s miljöprogram LIFE, som ger bidrag till miljö- och klimatåtgärder inom EU.

– EU har lagt ner tiotals miljoner i vår utveckling av Biodolomer. Det blir konstigt när EU ger medel för att vi ska utveckla en miljöanpassad produkt som sedan straffbeskattas i Sverige. Vi blir ju straffade för att vi försöker göra vårt för planeten. Det känns riktigt snopet. I flera länder där man har förbjudit plast är Biodolomer godkänt som ersättningsmaterial just för att det är förnyelsebart och nedbrytningsbart, säger Åke Rosén.

Skatten på plastbärkassar infördes 1 maj förra året och innebär tre kronors skatt på bärkassar och 30 öre för varje frukt- och grönsakspåse. Dessutom tillkommer 25 procents moms. Kassar för varaktigt bruk och vars syfte är att återanvändas, omfattas dock inte av skatten, oavsett material.

– Efter att skatten på plastbärkassar infördes anpassade vi kassen för flergångsanvändning och testade den hos det statliga forskningsinstitutet RISE och fick den godkänd som flergångsbärkasse.

Trots att RISE godkänt kassen för användning minst 50 gånger anser både Skatteverket och Skatterättsnämnden att påsen ska beskattas. Bland annat menar de att det faktum att kassen till sin konstruktion inte skiljer sig från ”typiska plastkassar” innebär att kassen inte är avsedd för varaktigt bruk.

För Åke Rosén kom beskedet som en fullständig överraskning.

– Vi kände oss totalt lurade. Vi var helt säkra på att vi skulle undantas från skatten då vi har utvecklat en bärkasse som funktionellt uppfyller kraven för en flergångsbärkasse. Det man gjort från Skatteverkets och Skatterättsnämndens sida är att man, trots utfästelser om en objektiv bedömning, baserat beslutet på sina egna subjektiva åsikter om vad som gör en flergångsbärkasse skild från en vanlig engångsbärkasse.

Skattebeskedet blev ett stort slag mot företagets framtidsplaner för tillverkning av miljöanpassade bärkassar i Sverige, menar han.

– Vi blev tvungna att ändra om vår produktion helt. Hade vi blivit undantagna från skatten hade vi utökat produktionen och anställt ytterligare 20 till 30 personer.

Att skatten på plastbärkassar inte är differentierad, vilket innebär att den inte gör någon skillnad på om påsen är gjord av förnybara material eller fossila, har länge kritiserats av experter.

– Bryr man sig inte vad en påse är gjord utav då bryr man sig inte om miljön. Då bryr man sig bara om att få in skatteintäkter. Hade man brytt sig om miljön hade man inte tagit beslut att beskatta Gaia-kassen.

Han menar att det finns en stor okunskap kring biomaterial.

– Man kan inte dra alla biomaterial över en kam. Det finns biomaterial som inte bryts ner överhuvudtaget och som rent molekylmässigt är identiskt med fossil plast. Vår kasse börjar komposteras redan vid 30 - 35 grader vilket innebär att påsen fullkomligt bryts ner till jord i en hemkompost, till skillnad från många andra nedbrytbara biomaterial som kräver industriell kompostering. Gaia har ’Home Kompost’ certifiering för sina bärkassar.

Han tar även upp det faktum att Sveriges beräkningsunderlag för att uppnå målet i EU-direktivet om svenskarnas användning av plastbärkassar var fel så i praktiken hade redan målet uppnåtts innan skatten infördes.

– Till och med politiker som har varit med och fattat beslutet om skatten inser hur fel det är att beskatta Gaia-kassen men det är så mycket prestige i frågan att de inte anser sig kunna påverka beslutet.

Pelle Mattisson, är ansvarig för investeringar i hållbarhetsfokuserade tillväxtbolag på investmentbolaget Latour, som nyligen gick in som minoritetsägare i Gaia. Han menar att skatten får konsekvenser för det svenska investeringsklimatet.

– Det är klart att det här påverkar oss som investerare. En skatt som denna skapar osäkerhet för oss när vi ser att lagstiftningen inte bejakar investeringar inom hållbarhetsområdet utan snarare stjälper. När politiken väljer att fokusera på skattekronor istället för faktiskt omställning blir det svårt att investera i hållbara lösningar i Sverige.

Skatterättsnämndens beslut kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen senare i januari.

– Får vi avslag där så kommer vi tillsammans med Gaia att satsa på marknader utanför Sverige som stödjer omställningen till biomaterial. I praktiken innebär det alltså att våra myndigheter tvingar bort hållbara investeringar och arbetstillfällen från landet på helt felaktiga grunder.

Pelle Mattisson menar att det krävs en framförhållning från politikens sida.

– Både vi som investerare och bolagen behöver långsiktiga spelregler. Och framförallt vill vi se en politik där bolag som håller på att ställa om gynnas och inte straffas. På det sättet slår den här är punktskatten helt fel och går rakt emot omställningen till ett cirkulärt flöde och gynnar fossila material, det är inget annat än ett klimatpolitiskt magplask.

Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, berättar att han har kontaktats av flera företag som anser att skatten är orättvis.

– Det finns en trend där skatter införs med tveksamma miljöargument trots att många remissinstanser riktat skarp kritik. När man inför skatter som den här riskerar man att skada förtroendet för skattepolitiken, säger han och fortsätter:

– Det kan inte vara avsikten med en miljöskatt att den ska hämma den gröna utvecklingen i Sverige.

Titti Campalto, sektionschef på enheten för punktskatter på Skatteverket, skriver i ett mejl att bärkassar avsedda för varaktigt bruk inte omfattas av punktskatten.

”Det är kassens faktiska egenskaper (bl.a. material, storlek och utformning ), som bedömer om den typiskt är avsedd för varaktigt bruk. Om kassen marknadsförs som avsedd för varaktigt bruk påverkar inte bedömningen. Flergångsplastbärkassen ska vara utformad på ett sådant sätt att syftet med den är att den ska användas ett stort antal gånger för samma ändamål som de utformat för samt vara gjord av ett material som gör att den uppfyller det syftet”, skriver hon.

TN har sökt finansminister Magdalena Andersson (S) som inte återkommit.