KOMPETENSKRISEN

Därför väljer internationella talanger bort Sverige – ”Har skrämt många”

Migrationsverkets allt hårdare granskningar, indragna visum under pågående studier och nya begränsningar av studenters rätt att arbeta får masterstudenter vid Karolinska Institutet att söka sig till andra länder. ”Jag ser inte längre en framtid här för mig”, säger Kristina Sönmez till TN.

– Vi ser ett skifte i hur Migrationsverket hanterar visum. Det påverkar framför allt studenter från låg- och medelinkomstländer. Många upplever att de principer som tidigare gällde inte längre upprätthålls på samma sätt.

Det säger Sol Engvall, som studerar global hälsa och som var en av initiativtagarna till en debattartikel i DN om effekterna av Migrationsverkets detaljgranskning.

Tidningen Näringslivet har träffat tre masterstudenter vid Karolinska Institutet. Fler studenter skulle vilja prata med media om situationen, där Migrationsverket har blivit hårdare i sina granskningar och drar in visum under pågående studier, men de vågar inte.

– De är rädda för att det kan påverka deras visumärenden. Det har skrämt många, säger Sol Engvall.

Dunia Rozakis kom till Sverige i augusti förra året för att studera masterprogrammet i Global hälsa.

– Karolinska institutet har ett mycket gott rykte inom forskning och medicin. Det internationella perspektivet var en viktig anledning till att jag valde Sverige, säger hon.

Kristina Sönmez, som studerar samma program, håller med.

– Jag ville inte bara specialisera mig inom global hälsa utan också få möjligheten att studera i en internationell miljö. Man lär sig väldigt mycket av utbytet med människor från olika delar av världen.

Kurskamrat deporterades

De har flera kurskamrater som har fått sina visum granskade av Migrationsverket.

– Jag började studera svenska och hade börjat undersöka hur jag skulle kunna jobba i Sverige med min tyska examen. Men när en kurskamrat blev deporterad slutade jag studera svenska. Den upplevelsen förändrade hur jag ser på Sverige och jag ser inte längre en framtid här för mig, säger Kristina Sönmez.

”Sverige förknippas med administrativ osäkerhet och att det är svårt att få visum.”

Många kurskamrater väntar på beslut om familjetillstånd och några har redan fått avslag.

– Det tar evigheter att få besluten. När man säger till en högkvalificerad person som också är mamma att hon inte får ta med sina barn så är det samma sak som att säga att de inte kan komma hit alls, säger Kristina Sömnez.

Från och med nästa termin får studenter från länder utanför EU bara jobba 15 timmar i veckan vid sidan om sina studier.

– Om du kommer från ett land utanför EU och inte har stipendium, utan måste betala din egen terminsavgift och ditt uppehälle, går inte ekvationen ihop. Om du inte är rik, säger Kristina Sönmez.

Arbete ett sätt att bygga nätverk

Att arbeta är också ett sätt att bygga nätverk och underhålla sina kunskaper i sitt yrke.

– Många av våra kurskamrater är redan etablerade i sin profession och vill arbeta för att förstå svensk arbetsmarknad, bygga professionella nätverk, förbättra sin svenska och öka chanserna att få jobb i Sverige efter examen. Det här begränsar möjligheten till etablering, säger Sol Engvall.

Hon betonar också att studenter vill kunna fokusera på sina studier och inte på oro för att visum ska dras tillbaka eller för den byråkrati som värnar den som studerat färdigt och vill arbeta.

– Sverige är beroende av internationell talang och nu känner många en stor osäkerhet. Jag skulle också säga att en stor del av de internationella studenterna vill bidra till Sveriges ekonomi och arbeta här, men de nya reglerna kan ändra den känslan.

”Jag vill i grunden fokusera på mitt arbete och mina studier, inte på min migrationsstatus.”

Alla är eniga om att visum-granskningarna och de hårda reglerna gör att Sverige har fått sämre rykte som studentland. Länder som Tyskland, Nederländerna och Kanada erbjuder till exempel ett mer förutsägbart system med en tydlig väg från studier till arbete efter examen.

– Sverige förknippas med administrativ osäkerhet och att det är svårt att få visum, säger Kristina Sönmez.

– Det är otydligt vad som gäller i Sverige och också att reglerna kan ändras snabbt, säger Dunia Rozakis, som ännu inte har bestämt om hon ska stanna i Sverige för sin doktorandutbildning.

– Jag funderar mycket på mina alternativ och vad det skulle innebära om jag stannar här, om jag har möjlighet att få visum eller inte. Jag vill i grunden fokusera på mitt arbete och mina studier, inte på min migrationsstatus.

Svårt att överblicka regelverk

Erik Renström, rektor vid Lunds universitet och vice ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), menar att problemen bottnar i ett migrationsregelverk som är svårt att överblicka.

”Sammantaget kvarstår behovet av en samlad och grundläggande översyn av migrationslagstiftningen.”

– Den svenska migrationslagstiftningen präglas i dag av hög komplexitet och bristande överskådlighet. Regelverket innehåller flera inbördes motstridiga bestämmelser, vilket medför att förändringar i en del av systemet ofta får oavsiktliga konsekvenser i andra. Mot denna bakgrund är det förståeligt att internationella forskare upplever att Sverige framstår som mindre attraktivt än tidigare, säger han.

Han konstaterar att flera förbättringar har genomförts, bland annat kortare handläggningstider och kommande lagändringar för forskare och doktorander, men att det finns kvar betydande utmaningar.

– De skärpta reglerna för anhöriginvandring påverkar många internationella forskare negativt, och införandet av ett nytt vandelskrav har skapat oro inom sektorn. Sammantaget kvarstår behovet av en samlad och grundläggande översyn av migrationslagstiftningen, säger Erik Renström.

Migrationsverket avstår från att kommentera den kritik som framförs i artikeln och hänvisar till Regeringskansliet. TN söker justitiedepartementet för en kommentar.