DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Nytt förslag om vinststopp för friskolor – ”Riskerar slå sönder välfungerande verksamheter”

Regeringen går fram med ett stopp för vinstutdelning de första fem åren för nystartade friskolor. Även vid ägarbyten och kvalitetsbrister ska vinstmöjligheten begränsas. ”Förslagen skriver om spelreglerna för alla som driver friskolor i Sverige. Det är i slutändan eleverna som drabbas”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.

Förslagen ingår i vad Liberalerna kallar en ”helrenovering” av friskolesystemet.

Tidöpartierna föreslår nu ett så kallat värdeöverföringsförbud som innebär att nystartade friskolor förbjuds dela ut vinst de första fem åren. Syftet är, enligt regeringen, att garantera ett långsiktigt ägande och stabil ekonomi hos huvudmännen.

– Över 30 år av oreglerade vinstuttag upphör här och nu, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff.

– Regeringen säger sig vilja komma åt brister, men förslagen skriver om spelreglerna för alla som driver friskolor i Sverige. Det här är ett omfattande systemskifte som, tillsammans med regeringens övriga reformer, riskerar att slå sönder välfungerande verksamheter. Det är i slutändan eleverna som drabbas, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning, i en kommentar.

– Om politiken menar allvar med att säkra elevers rätt till en bra skola har man nu gått helt vilse i regleringsivern. Dagens förslag visar på en flagrant okunskap om hur seriösa fristående skolor drivs idag, säger Linda Öholm, vice vd på Internationella Engelska Skolan, i ett pressmeddelande.

Leder till böter

Ett förbud mot vinstutdelning ska även gälla i tre år vid byte av ägare och i två år om skolan har kvalitetsbrister och står under ett föreläggande från tillsynsmyndigheter.

Det här anses öka förutsättningarna för att skolans ekonomiska läge stärks och att påtalade brister kan åtgärdas.

– En sådan ordning kan också leda till ett minskat intresse hos oseriösa aktörer att vilja driva förskola eller skola, säger M:s utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist.

För att kontrollera att förbudet efterlevs ställs krav på särredovisning, det vill säga att huvudmannen ska göra en fullständig redovisning av ekonomin för enskilda skolenheter.

Bryter man mot förbudet ska det kunna leda till böter.

Bland friskolorna är irritationen och oron stor.

– Det går att ställa skarpa krav på kvalitet och ansvarstagande utan att samtidigt slå undan benen för fungerande verksamheter. Svensk skola behöver fler bra skolor, inte ett regelverk som gör att färre klarar sig, säger Marie Pilfalk, ordförande i Almega Utbildning och grundare av Broholmskolan.

Inte minst pekar Almega Utbildning på två stora negativa risker med förslagen. Dels att välfungerande skolor kan slås ut av tung regelbörda. Dels att resurser flyttas från undervisning till administration och juridik.

– Vi behöver skarpa åtgärder mot skolor som inte håller måttet. Dålig kvalitet aldrig ska aldrig accepteras, oavsett huvudman. Problemet är att regeringens förslag innebär en kollektiv bestraffning av hela friskolesektorn. Det gör det svårare även för välfungerande skolor, säger Lena Furmark, ansvarig välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Utvecklingen riskerar att leda till att mer resurser läggs på administration, juridik och rapportering, menar hon.

– Det går att ställa höga krav på kvalitet utan att samtidigt öka regelbördan för hela sektorn. Regeringens förslag innebär mer resurser till administration och juridik istället för undervisning. Seriösa aktörer kommer få det svårare att utveckla sin verksamhet, samtidigt som det blir ännu svårare att starta nya skolor.