DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID
Nya siffror: Så lite jobbar svensken – nästan minst i västvärlden
En 35‑timmarsvecka skulle ge Sverige den lägsta årsarbetstiden i hela OECD och riskera att slå direkt mot företagen, varnar Svenskt Näringsliv. ”En ren kostnadschock”, säger arbetsmarknadsekonomen Petter Danielsson till TN.
– Bilden av att vi jobbar väldigt mycket i Sverige stämmer inte, säger Petter Danielsson, arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv.
I själva verket hör Sverige till de länder i västvärlden där människor arbetar minst. I en ny minirapport visar Svenskt Näringsliv att Sverige har den fjärde kortaste årsarbetstiden av alla länder i OECD.
Tre länder – Norge, Danmark och Tyskland– har marginellt kortare arbetstid. I debatten nämns ofta bara dessa länder, men Petter Danielsson menar att det då ger fel fokus.
– Då säger man att vi är fyra bland de länder som jobbar minst och drar slutsatsen att vi jobbar mycket. Men det är ju tvärtom, säger han.
”Det sker arbetstidsförkortningar på olika sätt i varenda avtalsrörelse inom mer eller mindre varenda bransch.”
I rapporten lyfts årsarbetstid fram som det mest relevanta måttet, eftersom det fångar både arbetstid, övertid, semester, föräldraledighet och annan frånvaro.
– Man kan ju titta på standardveckoarbetstid och alla möjliga mått. Men tittar man på årsarbetstiden så fångar man alla effekter av till exempel våra generösa regler för föräldraledighet och semester, säger Petter Danielsson.
Även om Sveriges standardveckoarbetstid på 40 timmar är något högre än i några andra länder, så har vi alltså längre föräldraledighet och fler semesterdagar än många andra länder. Totalt innebär det att den svenska årsarbetstiden blir låg i en internationell jämförelse.
– Då ser man att skillnaderna mellan länder som Danmark och Sverige är ganska små, säger Petter Danielsson.
Arbetstiden fortsätter minska
Det var 1973 som Sverige införde den lagstadgade 40-timmarsveckan. Men trots att den ligger fast har arbetstiden i praktiken minskat över tid – och fortsätter göra det. I själva verket har alla kollektivavtal på svensk arbetsmarknad numera någon form av arbetstidsförkortning.
– Det är ju till exempel vanligt med arbetstidskonton i kollektivavtal på arbetarsidan. Inom industrin får man upp till 70 timmars arbetstidsförkortning varje år. Det är timmar som du kan välja att ta ut som lön, ledighet eller som tidigare pension.
– Det sker arbetstidsförkortningar på olika sätt i varenda avtalsrörelse inom mer eller mindre varenda bransch, säger Petter Danielsson.
En viktig slutsats i rapporten är att arbetstid och produktivitet hänger nära ihop. Länder med hög produktivitet tenderar att arbeta mindre – eftersom de har råd att ta ut en del av tillväxten i form av mer fritid. Det förklarar också varför till exempel Danmark och Norge har något kortare årsarbetstid än Sverige.
– De är mer produktiva än vi. Ett rikt land med en produktiv ekonomi har ju råd med högre löner eller kortare arbetstid, säger Petter Danielsson.
Han menar att Sverige dessutom har gått längre än genomsnittet.
– Om något har vi tagit ut lite mer arbetstidsförkortning än vad som är normalt för ett OECD-land givet hur produktiv vår ekonomi är, säger Petter Danielsson.
Nyligen krävde LO förhandlingar med Svenskt Näringsliv om en generell arbetstidsförkortning, något som Svenskt Näringsliv säger blankt nej till. Exakt hur mycket LO vill att arbetstiden ska minska är oklart, men en indikation är att organisationen har gjort en utredning om en 35-timmarsvecka.
Vad skulle hända om Sverige minskade den generella arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan?
– Då skulle Sverige få den absolut kortaste årsarbetstiden i hela OECD, säger Petter Danielsson.
Det skulle slå direkt mot företagens kostnader.
– Man säger ofta att det ska ske med bibehållen lön. Men det innebär i praktiken att kostnaden per arbetad timme ökar. Då blir varor och tjänster dyrare. Det drabbar konsumenterna.
”Om något har vi tagit ut lite mer arbetstidsförkortning än vad som är normalt för ett OECD-land givet hur produktiv vår ekonomi är.”
– Det kan stå samma siffror på lönekuvertet men köpkraften kommer att påverkas negativt. Ytterst så beror ju vår köpkraft på hur mycket varor och tjänster som vi faktiskt producerar i landet. Producerar vi mindre påverkar det hur mycket pengar man har kvar i plånboken i slutet av månaden.
Risk att företag flyttar utomlands
På sikt riskerar en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön, som ju alltså LO kräver, att slå mot både investeringar och jobb, enligt Petter Danielsson. Risken är att företagen flyttar utomlands– vilket drabbar de arbetare som LO säger sig värna.
– Investeringar hamnar där lönsamheten är bäst. Om den försämras i Sverige kommer kapital och arbetstillfällen att söka sig någon annanstans.
Petter Danielsson påtalar att det inte alls är omöjligt med förhandlingar om kortare arbetstid i framtiden, men menar att det måste ske genom de branschvisa kollektivavtalen. Det innebär i praktiken att villkoren anpassas efter förhållandena i de respektive branscherna. Och när sådana förhandlingar sker får facken betala för kortare arbetstid genom till exempel lägre löneökningar eller mindre pensionsavsättningar.
– Det är varken min eller Svenskt Näringslivs åsikt att vi aldrig ska genomföra arbetstidsförkortningar. Men det måste ske gradvis, genom kollektivavtal och inom ramen för märket. Vi förhandlar ju vartannat eller vart tredje år med våra motparter och där sker det ju konstant olika arbetstidsförkortningar, säger Petter Danielsson.
– En generell reform utanför det ordinarie förhandlingsutrymmet skulle bli en ren kostnadschock för företagen.
