DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID
Nej till LO:s nya krav om arbetstid – ”Dramatiskt negativa effekter”
Svenskt Näringsliv säger blankt nej till LO:s krav på arbetstidsförkortning. Det skulle slå hårt mot Sveriges ekonomi och välfärd, varnar vice vd Mattias Dahl. Han menar att LO i praktiken kräver högre löner bara veckor efter avslutade avtalsförhandlingar.
Ett blankt nej. Det är Svenskt Näringslivs svar på LO:s krav på förhandlingar om en generell arbetstidsförkortning.
– Arbetstidsfrågor och lönefrågor, som är två sidor av samma mynt, hanteras i Sveriges 650 branschvisa kollektivavtal. Det är en ordning som vi och fackförbunden har varit överens om i decennier och som har tjänat Sverige väl.
Det säger Svenskt Näringslivs vice vd och förhandlingschef Mattias Dahl till TN.
– Inte minst den fackliga sidan brukar framhålla hur bra det är, vilket vi håller med om. Genom de avtalen kan vi göra anpassningar efter de förutsättningar som finns inom respektive bransch, fortsätter han.
”Alla jobbar mindre än 40 timmar, på något sätt.”
Nyligen avslutades avtalsrörelsen. Mattias Dahl påpekar att den präglades av frågan om arbetstid och att det i många av de avtal som ingicks i Avtal 25 också förhandlades fram arbetstidsförkortningar.
– Det var fackliga krav som vi accepterade. Det är så frågan ska hanteras, säger han.
Under LO:s presskonferens menade LO:s ordförande Johan Lindholm att arbetsgivare inte talar sanning när det gäller frågan om arbetstid och vad den kostar.
– Sveriges arbetare ska inte låta sig luras, sa han.
Det är ett uttalande som Mattias Dahl vänder sig starkt emot.
– Det förekommer inget lurande från vår sida. Vi är tvärtom väldigt måna om att vara ärliga och transparenta i hur vi tänker. Och vi har redovisat de skälen, säger han.
Alla kollektivavtal har sänkt arbetstid
Den lagstadgade 40-timmarsveckan har funnits i drygt 50 år. Men det innebär inte att den, som Johan Lindholm uttryckte det, har stått ”orubbad” sedan dess. Faktum är att i vartenda svenskt kollektivavtal finns det olika överenskommelser om arbetstidsförkortningar.
– Alla jobbar mindre än 40 timmar, på något sätt, säger Mattias Dahl.
”Om alla skulle gå hem en timme tidigare, eller kanske jobba en dag mindre, så är det otroligt mycket som görs idag som inte skulle bli gjort.”
LO vill inte precisera med hur mycket de vill sänka arbetstiden. Men en fingervisning, enligt avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, är den utredning om 35-timmarsvecka som LO har lagt fram samt att det i Danmark och Norge är 37- respektive 37,5-timmarsveckor.
– Och där mår ingen dåligt, sa Johan Lindholm på LO:s presskonferens.
Men det stämmer inte. Som TN tidigare har rapporterat har Norge en rekordhög sjukfrånvaro. 22 procent av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar hela åtta procent av landets bnp. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige är motsvarande siffra 3,3 procent.
– Det ger väl en indikation på att alla inte mår bra i Norge, säger Mattias Dahl.
Mattias Dahl konstaterar att en eventuell 35-timmarsvecka skulle ha stark påverkan på Sverige.
– Om alla skulle gå hem en timme tidigare, eller kanske jobba en dag mindre, så är det otroligt mycket som görs idag som inte skulle bli gjort, säger han och fortsätter:
– Det är svårt att överblicka vilka dramatiskt negativa effekter det skulle få för Sverige i form av försämrad service, försämrad köpkraft, kostnadsökningar och så vidare. Det går inte att överskatta effekterna av en generell arbetstidsförkortning.
Mattias Dahl är kritisk till att LO lägger fram det här kravet direkt efter en avslutad avtalsrörelse.
– Vi har ju precis ingått en rad avtal där frågan om lön och arbetstid är reglerade. Och bara några veckor senare kommer de och säger att de vill ha mer lön. För det är ju i praktiken vad det innebär när de vill ha lägre arbetstid med bibehållen lön.
– Jag trodde att vi var överens om vad Sverige tål det nästkommande året och det är ju märket, säger Mattias Dahl.
