FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Fyra av tio kräver möjlighet att jobba på distans – ”Inte alltid produktiva”

Fler än fyra av tio, 44 procent, är villiga att rata ett jobberbjudande som inte innehåller hemmajobb, visar ny forskning. Men det finns risker med en sån utveckling. ”Distansarbete ska inte vara ett sätt för den enskilde att slippa vara på arbetsplatsen”, säger Carina Lindfelt på Svenskt Näringsliv till TN.

Var ska jobbet göras? På arbetsplatsen eller hemma?

Innan covidpandemin slog till var det en relativt enkel fråga att svara på: på arbetsplatsen tillsammans med de övriga medarbetarna. Men pandemin förändrade förutsättningarna. Många arbetade hemma för första gången någonsin och när pandemin väl var över hade viljan och intresset för att kunna kombinera arbetsplatsen och hemmet vuxit allt starkare. Så stark att det har skapat en ny norm i arbetslivet och ett nytt begrepp: Hybridarbete.

– Distansarbete var tidigare något som skedde vid enstaka tillfällen medan hybridarbete används när vi nu talar om en helt ny flexibilitet på arbetsmarknaden, där vi växlar mellan arbetsplatsen och hemmet på ett helt nytt sätt.

Det säger Jonas Grafström, forskare och vice vd på Ratio, som i dagarna har presenterat rapporten ”Vem vill arbeta hemifrån?”. I den kartläggs inställningen till att kunna växla mellan att arbeta hemma och på arbetsplatsen. Och en sak är säker: hybridarbetet är här för att stanna.

– Vår undersökning visar att under 2025 arbetade kontorsanställda hemma cirka två dagar i veckan i snitt, 1,8 dagar för att vara exakt. Och det trots att vissa företag idag kräver full tid på kontoret igen, säger Jonas Grafström.

Stor variation av arbetsuppgifter

Av förklarliga skäl är det just de med kontorsarbete som har möjlighet att arbeta hemma. Det innebär att variationen av arbetsuppgifter är stor, från enklare administrativa uppgifter till avancerad forskning och utveckling, men alldeles oavsett finns ett tydligt intresse för att arbeta på distans.

– Nio av tio av våra medlemmar vill ha möjligheten och våra egna undersökningar visar att cirka 70 procent av dem gör det regelbundet. Det visar på intresset och på att det har blivit en norm i arbetslivet, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på fackförbundet Sveriges Ingenjörer.

Rapporten från Ratio visar att de som är mest positivt inställda är de som kommit en bit i karriären. Åldersgruppen 36 – 49 år har flest hemarbetsdagar, 1,84 i snitt. Här finns också de som kan tänka sig att tacka nej till ett jobberbjudande om arbetsgivaren kräver full närvaro på kontoret.

– Fler än fyra av tio, 44 procent värderar flexibiliteten så högt att de är villiga att rata ett erbjudande, säger Jonas Grafström.

”Distansarbete var tidigare något som skedde vid enstaka tillfällen medan hybridarbete används när vi nu talar om en helt ny flexibilitet på arbetsmarknaden.”

De som just har tagit ett steg in på arbetsmarknaden, åldrarna 18 – 25 år har motsatt inställning: Åtta av tio accepterar kravet på närvaro på kontoret och ser inga större problem med liten eller ingen flexibilitet. Inställningen till distansarbete och hur det utnyttjas skiljer sig tydligt runt om i landet. I Stockholm, Göteborg och Malmö är antalet arbetsdagar i hemmet högt, från 1,67 dagar i Göteborg till 2,01 i Stockholm i snitt. Det är också här som kravet på flexibilitet är som störst. I Småland däremot tar medarbetarna bara ut en dag i veckan för arbete hemma. Där är hybridarbete i princip en icke-fråga.

– Tekniken har gjort det enklare idag. Vi talar ibland om ”Teams-trakter”, att det nu går att flytta längre ut från de större städerna, där levnadskostnaderna är högre och livspusslet mer komplicerat och ändå ha kvar jobbet genom att arbeta på distans, säger Camilla Frankelius.

Verksamheten styr

Om de anställda ser både ekonomiska och sociala fördelar med att omfamna hybridarbete, så ställer det helt nya krav på arbetsgivarna: Ska de eftersträva full närvaro på kontoret eller har arbetsplatsen spelat ut sin roll och det är flexibilitet och frihet som råder?

– Det enkla svaret är att det är verksamheten som styr, inte individen. I sig är inte hybridarbete något nytt, det fanns ju och fungerade även innan pandemin, säger Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

”Verksamheten kräver i många fall en samhörighet för att utvecklas, det är inte alltid som vi är mest produktiva när vi sitter ensamma.”

Hon pekar på att det finns viktiga faktorer som går förlorade i en situation där en generös flexibilitet råder.

– Dels handlar det om kreativiteten, att arbetet helt enkelt blir bättre om alla är närvarande i så stor utsträckning som möjligt. Verksamheten kräver i många fall en samhörighet för att utvecklas, det är inte alltid som vi är mest produktiva när vi sitter ensamma, säger hon.

I sin tur medför hybridarbete helt nya utmaningar för ledarskapet, på kommunikationen inom arbetsplatsen och chefens möjlighet att ha en löpande dialog med medarbetarna.

– Ledaren måste vårda arbetsmiljön, samarbetet de anställda emellan och möjligheten att upptäcka konflikter. Distansarbete ska inte vara ett sätt för den enskilde att slippa vara på arbetsplatsen. En bra ledare ska veta om medarbetarna mår bra och hybridarbete kan försvåra det, säger Carina Lindfelt.

Camilla Frankelius håller med och menar att ett tillitsbaserat ledarskap är förutsättningen:

– Hybridarbete ställer krav på alla. Både ledare och medarbetarna ska tillsammans odla kulturen på arbetsplatsen. En ökad flexibilitet medför också behov av mer självledarskap hos de anställda.

Ett antal företag, i Sverige såväl som utomlands, vill nu ha full återgång till arbetsplatsen. Kritiker menar att det kan skapa problem vid rekrytering, något som rapporten också visar. Främst gäller det branscher som plågas av brist på rätt kompetens.

– Ja, de arbetsgivare som är benhårda i kravet på närvaro på kontoret kan få problem med kompetensförsörjningen. Att erbjuda flexibilitet i anställningen är en tydlig konkurrensfördel, säger Camilla Frankelius.