DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Hälften av friskolorna riskerar nedläggning vid sänkt skolpeng
En ny utredning föreslår att skolpengen till friskolor sänks. Det här riskerar att slå ut hälften av Sveriges friskolor, enligt Almega. ”Förödande”, säger Patrik Nystedt, vd för Utbildia, till TN.
Under torsdagseftermiddagen tar regeringen emot Utredningen om nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Enligt ett av utredningens mest långtgående förslag ska kommuner dra av sex procent från skolpengen för alla elever som går i en friskola.
– Utredningen har inte ökat likvärdigheten, den har fokuserat på att rasera valfriheten för hundratusentals elever och vårdnadshavare. Den borde förpassas till papperskorgen, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning, i ett pressmeddelande.
Friskolesektorns överskott uppskattas till 3,4 procent i genomsnitt av Almega Utbildning. Enligt Swecos enkät, framtagen på uppdrag av Almega Utbildning, skulle en sänkning av skolpengen med sex procent leda till att:
- 48 procent av friskolorna behöva lägga ner.
- 47 procent tvingas till kraftiga förändringar i organisation och/eller utbud.
- 5 procent skulle klara sig med oförändrad organisation och/eller utbud.
– Förslaget om att skära ned skolpengen till friskolor bygger på teoretiska antaganden snarare än verkliga kostnadsberäkningar. Det riskerar att kraftigt försämra förutsättningarna för friskolorna och begränsa elevernas möjlighet att välja utbildning, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Att kompensera kommunerna för deras skolpliktsansvar är rimligt, menar hon.
– Men att finansiera det genom att straffbeskatta friskolor, trots tydlig rättspraxis och svagt underbyggda beräkningar, är både orättvist och kontraproduktivt.
– Dessa förslag riskerar att urholka utbildningens kvalitet för hundratusentals elever. I en tid av låga kunskapsresultat och kompetensbrist borde fokus istället ligga på att säkerställa likvärdiga villkor för alla skolor – oavsett huvudman, säger Karin Johansson.
– Det kommer att få stora och faktiskt förödande konsekvenser för väldigt många inom friskolesektorn. Det här avdraget som man föreslår på sex procent – de marginalerna finns inte idag i branschen, säger Patrik Nystedt, vd för Utbildia.
Han menar att om utredningens förslag blir verklighet så kommer det att slå direkt mot kvaliteten i verksamheten.
– Förslaget kommer att innebära att det inte blir likvärdiga förutsättningar och att många kommer att få svårt att fortsätta bedriva verksamheten på ett kvalitativt sätt.
– Vi kommer att behöva göra besparingar för att kunna få ihop ekonomin för att ha en långsiktigt stabil verksamhet som också krävs av staten. Så det kommer gå ut över kvaliteten med mindre kringresurser, färre pedagoger eller andra delar där man får titta på kostnadssidan för att kunna ha en långsiktigt stabil verksamhet. Och det är ju ingenting som någon vill egentligen. Det borde ligga i utredningens intresse att förändringarna faktiskt ska utveckla svensk skola och inte avveckla.
Förslaget kan i slutändan gå ut över eleverna, varnar han.
– Om förslagen blir verklighet så kommer de gå ut över valfriheten och i förlängningen eleverna, det är inte rätt väg att gå för att utveckla svensk skola.
