Svensk sill säkrad – miljökritik mot Sydeuropa

EU:s fiskeministrar är överens om fångstkvoter i Atlanten, med Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, under nästa år. Arkivbild. Bild: Michael Probst/AP/TT

Fiske (TT)

Sverige har säkrat sillfiske i Nordsjön, som kompenserar de begränsningar som görs för att skydda sillen i västra Östersjön. Det framgår i EU-ländernas nya överenskommelse om fisket.

Miljöorganisationer är kritiska mot flera delar som berör sydvästra Europa.

EU-ländernas fiskeministrar kom på tisdagen överens om fisket i bland annat Atlanten under nästa år. Överenskommelsen gäller fiske som sker helt på EU:s vatten, men också fiske som delas med Norge, och fiske som förvaltas gemensamt av EU, Norge och Storbritannien.

För fiske som bara EU och Storbritannien delar finns ännu ingen överenskommelse. Där kommer tillfälliga regler att gälla under de tre första månaderna 2022, enligt ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

Sillkvot flyttas

En viktig fråga för svensk del var att säkra sillfiske i Nordsjön. Nu ökas den svenska sillkvoten där med 20 procent.

Sillkvoten för Skagerrak och Kattegatt ökar med knappt 16 procent. Men en del av kvoten måste tas upp ute i Nordsjön, som en sorts tillägg till kvoten där. Bakgrunden är att man vill skydda den hotade sillen i västra Östersjön, som ibland vandrar upp i Kattegatt.

"Vi är nöjda med resultatet. Det blir fortsatt det svenska fisket som står för sillen", säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg i en kommentar via sms till TT.

Även yrkesfiskarnas organisationer är i stora drag positiva till den nya överenskommelsen. Ett fåtal svenska båtar kan inte gå ut på Nordsjön för att ta sin del av sillkvoten, men kan då byta kvoter med andra fartyg.

Vindkraftverk

Det finns dock en stor oro för sillen i Östersjön väster om Bornholm. Yrkesfisket där är stoppat sedan flera år, och ska fortsätta så enligt en överenskommelse som ingicks i oktober.

– Beståndet verkar inte reagera på att vi har slutat fiska. Det verkar vara andra faktorer som påverkar, säger Anton Paulrud, vd i Swedish Pelagic Federation.

Han pekar i första hand på tyska vindkraftverk som byggdes i sillens grunda lekområden under början av 2000-talet, och anses störa.

– Vindkraftverken skapar ljud under vattnet. Sillarna använder ljud för att kommunicera och hålla ihop stimmen, säger Anton Paulrud.

Ålstopp styrs upp

En förändring jämfört med tidigare är att det årliga fiskestoppet på tre månader för ål inte längre kan placeras fritt av varje nation. Sverige brukar ha sitt från november till och med januari.

– Nu ska det vara när ålen vandrar. De som fiskar ål som vandrar ur Östersjön drabbas mest av det, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande i Sveriges Fiskare, som organiserar yrkesfiske av arter vid havsbotten (till exempel ål, kräftor, plattfisk och alla torskfiskar).

Ronelöv Olsson anser att Sverige och Danmark får ta ett för stort ansvar för ålen, jämfört med andra länder.

Flera miljöorganisationer är besvikna över innehållet i EU:s överenskommelse om havsfisket, särskilt i delar som berör vissa arter i sydvästra Europa.

Hård kritik

I omkring en tredjedel av bestånden som fiskeministrarna tagit beslut om kommer fisket att bli större än den vetenskapliga expertisen rekommenderat, uppger flera källor.

Organisationerna Our Fish och Seas at Risk pekar i ett pressmeddelande på att särskilt Spanien, Portugal och Frankrike "stolt deklarerat sin avsikt" att gå emot de vetenskapliga råden.

En representant för organisationen Oceana kritiserar också ministrarna från de tre nämnda länderna, men även bland annat Danmark, för att "fortsätta bortse från överfiskning, som om det inte fanns någon morgondag", enligt ett pressmeddelande.

Micke Larsson/TT