REFORMERINGEN AV ARBETSFÖRMEDLINGEN

Kommunernas arbetsförmedlingar sågas – ”Vi stängs ute”

Bild: Matthias Schrader

Allt fler kommuner vill starta arbetsförmedlingar men kritiseras hårt av experter och företagare som kan drabbas. ”Det är ett väldigt stort bekymmer”, säger Petter Lundgren, vd för Clockwork bemanning, till TN.

När Arbetsförmedlingens uppdrag nu förändras i grunden, vilket bland annat öppnar för fristående aktörer att rusta och matcha arbetssökande mot de jobb som finns, har ett flertal kommuner i landet anmält att även de vill ta ett aktivt ansvar för de arbetssökande. Allt inom ramen för det nya systemet KROM, Kundval Rusta och Matcha.

”Tanken har aldrig varit att kommunerna ska komma in som leverantörer”

De som vill kvalificera sig till uppdraget gör det genom en ansökan till Arbetsförmedlingen. Bland de relativt tuffa krav som ska uppfyllas, krävs bland annat erfarenhet av att ha både rustat arbetssökande med ny kompetens och matchat dem mot befintliga jobb. Kort sagt ska det finnas en dokumenterad arbetsförmedlande verksamhet med i bagaget. Hittills har det gjort att ingen kommun har fått grönt ljus av Arbetsförmedlingen att bli en del av det nya systemet.

– Det viktigaste är att det är höga trösklar in och låga trösklar ut för att garantera kvalitet och god leverans hos de fristående jobbförmedlarna. Tanken har aldrig varit att kommunerna ska komma in som leverantörer, säger Per Hammar, Näringspolitisk expert på Almega.

Pågår förberedelser

I sin tur har det inneburit att ingen av de, än så länge sparsamma antalet kommuner som ansökt har beviljats tillstånd. Det hindrar dock inte att det i bland annat Uppsala, Laxå och Sandviken just nu pågår förberedelser för att starta en egen arbetsförmedlingskapacitet. Detta trots att till exempel Sandvikens grannkommuner Ljusdal och Ovanåker tillhör dem som har fått nobben av Arbetsförmedlingen.

– Vi tänker att vi blir ett bra komplement till de övriga, säger Johnny Sandgren på arbetslivsförvaltningen i Sandviken till P4-Gävleborg.

Det är dock inte enbart omsorgen om de arbetssökande och företagen i regionen som ligger bakom viljan att bli en del av den nya arbetsförmedlingen. Enligt P4 Gävleborg handlar det också om ambitionen att få del av de ersättningar som Arbetsförmedlingen betalar ut till insatser för arbetslösa och att i stort värna den kommunala ekonomin.

– Risken är att när de privata leverantörerna gör ett dåligt jobb, ökar försörjningsstödet hos kommunen, fortsätter Johnny Sandgren i intervjun.

”I grunden kan vi aldrig konkurrera på lika villkor med en skattefinansierad verksamhet”

Sandvikens kommuns ambition att bli en del av KROM har skapat reaktioner hos befintliga matchningsföretag i regionen. Petter Lundgren är vd på Clockwork Bemanning med verksamhet på 21 orter runt om i Sverige.

– Att kommunerna vill vara med är ett väldigt stort bekymmer. Så klart. I grunden kan vi aldrig konkurrera på lika villkor med en skattefinansierad verksamhet. Ute i landet är dessutom just kommunen ofta den största arbetsgivaren och risken finns att de i första hand ser till sina behov vilket kan stänga ute de privata matchningsföretagen och det är extremt olyckligt, säger han.

Petter Lundgren är vd på Clockwork Bemanning.

Kritikerna av den nya modellen för arbetsförmedling har bland annat hävdat att med konkurrensutsättning finns risken att det uppstår ”vita fläckar” ute i landet när Arbetsförmedlingen stänger lokala kontor. Det är ett resonemang som Petter Lundgren inte håller med om, särskilt inte om kommunerna tillåts agera på marknaden.

– Den största risken för vita fläckar uppstår i så fall på de orter där kommunen är aktiv, försvårar den fria konkurrensen och minskar möjligheten för andra aktörer att etablera sig. Då blir det en självuppfyllande profetia, säger han.

”Det bubblar helt klart ute i landet, trots att det av allt att döma strider mot kommunallagen”

Tidigare i år ansökte Karlshamns kommun hos Arbetsförmedlingen om att bli en del av KROM men fick avslag. Det har sedan överklagats av en privatperson till Förvaltningsrätten i Växjö, inte som stöd för kommunen utan för att få ett prejudicerande utslag som säger att en kommun inte ska ges möjlighet att konkurrera med privata företag när det gäller matchning av arbetssökanden. Den domen är ännu inte avkunnad men har alltså inte hindrat en rad kommuner att ansöka hos Arbetsförmedlingen.

– Vi befarar att, i takt med att det nya systemet genomförs under året, så kommer allt fler kommuner att söka. Det bubblar helt klart ute i landet, trots att det av allt att döma strider mot kommunallagen, säger Per Hammar.

”Generellt finns en stor okunskap hos våra politiker om hur kommunal verksamhet påverkar de privata företagens möjligheter”

Petter Lundgren å sin sida pekar på att de fristående matchningsföretagen lägger stora resurser på att forska kring arbetslöshet och metoder för att bekämpa den, men ser inte motsvarande insatser på kommunal nivå.

– Det vore välgörande om regeringen, som ju är med och driver igenom förändringen av Arbetsförmedlingen verkligen satte ner foten och sa att kommunerna inte ska vara med. Men det har inte skett, menar jag och så länge dörren är på glänt så kommer kommunerna att försöka ge sig in i konkurrensen, säger han.

Lotta Petterson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Gävleborg håller med.

– Vi ser dagligen effekterna av den kommunala konkurrensen inom näringslivet. Nu finns risken att den dyker upp på ett nytt område. Generellt finns en stor okunskap hos våra politiker om hur kommunal verksamhet påverkar de privata företagens möjligheter.