KOMPETENSKRISEN

Nu förlorar företagen affärer på grund av kompetenskrisen

”Vår tillväxt tappar fart på grund av att det saknas 20 man”, säger Stina Henricsson på Provektor. Bild: Pressbild

Kompetenskrisen har seglat upp som ett av de stora hoten mot svensk ekonomi och återhämtningen efter pandemin. ”Idag har vi brist på 20 elektriker. Vi tackar nej till bra affärer eftersom vi inte har tillräckligt med personal och inte vill brista i kvalitet”, säger Stina Henricsson på eltechföretaget Provektor.

Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel ger en fingervisning om hur allvarlig kompetenskrisen är nu när ekonomin åter boomar; 78 procent av alla företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens.

Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare, bekräftar bilden:

– I dagsläget så kan vi se att arbetskraftsbristen nu nästintill är tillbaka på de historiska toppnivåer, som förelåg ett par år innan pandemin.

Han menar att de höga nivåerna har accentuerat efter pandemin. Han pekar på halvledarbrist, containerbrist som två viktiga orsaker. Men problemen är inte nya, utan beror på att Sverige länge lider av kompetensförsörjningsproblem.

– Dessa problem har bidragit till att arbetskraftsbristtalen trendmässigt ökat år för år, säger han.

Mest att göra på hösten

Provektor är ett företag med sin bas mellan Sveriges två största sjöar, Vänern och Vättern. Det är ett välmående företag med 125 anställda och en omsättning på 147 miljoner kronor. Kunderna finns främst hos tillverkande industri men även hos offentlig förvaltning och privatpersoner. Uppdragen kan handla om allt från en enkel elinstallation till komplexa automationslösningar.

Företaget har länge lidit av kompetensbrist, med en tillfällig paus under pandemins akuta fas.

– I början av pandemin var vi rädda att våra fulla orderböcker skulle tömmas. Men det var tvärtom; alla våra kundgrupper passade på att uppdatera sina produktionsenheter och fastigheter. Och nu lyfter man bort restriktionerna samtidigt som vi av tradition har som mest att göra på hösten. Då blir det ännu högre tryck – alla ska ha hantverkare på sina anläggningar, säger Provektors HR-chef Stina Henricsson.

”Då blir det ännu högre tryck – alla ska ha hantverkare på sina anläggningar”

För ett par år sedan saknade Provektor 7-8 elektriker. Nu, efter pandemin, är behovet 20 elektriker. Men det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. Företaget anställer nyutbildade, men har störst behov av elektriker som har 5-7 års erfarenhet från branschen.

– Vår tillväxt tappar fart på grund av att det saknas 20 man. Vi måste vara rädd om vår personal så att den inte blir överbelastad. Det är viktigt, säger Stina Henricsson.

På listan med projekt som Provektor har tvingats tacka nej till finns bland annat kontrakt med flera industrier samt entreprenadkontrakt som tillsammans hade krävt drygt 20 personers arbetsinsats.

–Vi har blivit tvungna att tacka nej på grund av att vi prioriterar våra befintliga kunder. Vi vill inte brista i kvalitet. Risken är att vi tappar en jättefin affär, som skulle passa som hand i handsken, men också att vi tappar framtida affärer.

Rekordhögt tryck på AF

Kompetenskrisen hämmar tillväxten under konjunkturuppgången och har på kort tid slagit mot bransch efter bransch. Representanter för transportnäring, restaurang, industri, men även tjänstebranschen i stort, varnar för det allvarliga läget.

– Antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen är rekordhöga och bristtalen är höga. Det är en tydlig signal om att företagen behöver kompetens, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

En viktig förklaring till att kompetenskrisen accentueras är att regeringen och Riksbanken fortsätter att stimulera ekonomin under uppgången. Enligt Annika Winsth är krismedvetenheten efter pandemin och den kommande valrörelsen bakgrunden till politiken.

– Det är helt mot teoriboken. Normalt brukar man strama åt i en stark konjunktur för att inte riskera överhettning. Nu öser man på, vilket ytterligare ökar arbetskraftsbristen, säger Annika Winsth och menar att det är en väl medveten strategi för att vinna väljare på kort sikt.

– Men politiker har ett större ansvar än så. Det är alltid mycket lättare att ge stimulanser än att ta tillbaka dem och skattebetalarnas pengar ska användas klokt, säger hon.

"Det är helt mot teoriboken. Normalt brukar man strama åt i en stark konjunktur”

Krisen är särpräglad på grund av pandemin. Till skillnad mot under finanskrisen menar Annika Winsth till exempel att långtidsarbetslösheten inte är ett lika stort problem.

– Industrin drabbades hårt under finanskrisen. När man väl säger upp personer inom industrin tar det lång tid innan man får tillbaka dem. Så var det under finanskrisen, inte bara i Sverige utan i många andra länder, säger hon och pekar på att de grupper som har blivit arbetslösa under pandemin har lättare att komma tillbaka. Arbetslösheten denna gång beror i mångt och mycket på restriktioner som nu är borta.

Matchningsproblemen ökar

I takt med att arbetsmarknaden har stärkts under senare delen av pandemin har också matchningsproblematiken accentuerat. Svenska företag har ett skriande behov av att rekrytera, men kan inte hitta personer med rätt kompetens på svensk arbetsmarknad.

Annika Winsth exemplifierar med boomen i norra Sverige. Northvolt som storsatsar i Skellefteå har vid flera tillfällen lyft kompetensbristen som ett problem.

– Sverige ska vara ett attraktivt val för den här sortens hubbar av utveckling. Det gäller att locka till sig de smartaste individerna, innovatörer, riskkapitalister och företag. Det gäller också att få hit experter från utlandet. Då måste allt runtomkring fungera såsom boende och skola för barnen.

– Politikerna har ett ansvar att se till att all infrastruktur runtomkring fungerar så att regionen blir attraktiv, säger hon.

De som är långtidsarbetslösa idag ska ha hjälp, menar hon, men det är sällan samma personer som företagen efterfrågar.

– Arbetsmarknadspolitiken måste både kunna tillgodose både företagens behov av kompetens och stötta de som står utanför. Matchningen på arbetsmarknaden är ett strukturellt problem, säger hon.

Stort ansvar ligger på Arbetsförmedlingen

Varningarna har också duggat tätt från den pandemikrisande besöksnäringen. Besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita vittnar om att många har lämnat besöksnäringen under pandemin för att starta nya karriärer i andra branscher. Matchningen är också ett problem här. Arbetsförmedlingen har ett ansvar att få de arbetslösa som faktiskt kan yrket att återvända till besöksnäringen, menar Peter Thomelius, som är chef för kompetensförsörjning på Visita:

– Det finns också många inskriva sökande hos Arbetsförmedlingen med erfarenhet som borde kunde matchas till de lediga jobben. Det är det första steget. Det finns 16 000 som går på Hotell- och restaurangfackets a-kassa, alltså personer som varit på arbetsmarknaden och som Arbetsförmedlingen borde kunna matchas med de nya jobb som nu växer, säger han till nyhetsbyrån Direkt.

Lotsar in ungdomar

Provektor i Västergötland arbetar stenhårt med att komma till rätta med resursbristen. Företaget har länge varit engagerat i att lotsa in ungdomar i installatörsbranschen, bland annat genom att ta emot 10-15 lärlingar varje år.

– Provektor är en plantskola; vi har 12 lärlingar nu som vi lär upp, säger Stina Henricsson.

Hon anser att både installatörsbranschen och skolan har ett ansvar i att förbättra skolväsendets förmåga att rusta blivande elektriker för arbetslivet. Yrket kräver mer och mer av varje enskild elektriker som måste kunna alltifrån elinstallation i hemmet, programmering av belysning, wifi-nätverk till avancerade teknikinstallationer i industrin.

”Provektor är en plantskola; vi har 12 lärlingar nu som vi lär upp.”

– Arbetslivet blir mer och mer avancerat. Det gäller att kompetensutveckla den befintliga personalen inom bolaget samtidigt som lärlingarna utbildas, säger Stina Henricsson.

Spännande karriärmöjligheter

Det ideala är att lärlingarna som kommer till Provektor först arbetar några år och sedan erbjuds vidareutbildning samtidigt som de arbetar vidare på företaget. Det ger nya spännande karriärmöjligheter som elkonstruktör, elingenjör, projektledare eller kalkylator.

Stina Henricsson lyfter även fram yrkesväxling som en väg in i branschen:

– Det är bra att man yrkesväxlar, att man kan läsa till elektriker som vuxen. Vi har fått in väldigt bra personal den vägen. Ofta är de mellan 25 och 30 gamla när de kommer till oss. Vi har en tidigare kock, en screentryckare, en lärare och en person som har arbetat inom vården, säger hon.

– Möjligheten har öppnats de senaste åren och det ger oss personer med arbetslivserfarenhet som har gjort ett aktivt val att byta yrkesinriktning och därför är extra motiverade.

Stina Henricsson brinner för hantverksyrket och hoppas att hon kan vidareförmedla det till dagens ungdomar:

– Det är inte akademiska studier, men det är det finaste man kan göra. Sätt dig i en helikopter och flyg över Stockholm – allt du ser har en hantverkare gjort. Ingenjörer och arkitekter har förstås också varit inblandade, men det är hantverkaren som har byggt upp allt.