FRAMTIDENS PENSIONER

Miljoner berörs när pensionsavtal sägs upp – ”Konsekvenserna kan bli omfattande”

Kravet på tjänstepension för fler åldersgrupper skulle ge företagen kraftigt ökade kostnader. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl varnar för ett pressat läge sedan LO och PTK sagt upp avtalen om pensioner, försäkringar och omställning. ”Både vi och facken har ett enormt ansvar att hitta bra lösningar”, säger han till TN.

Två miljoner privatanställda och 60 000 företag berörs när LO och PTK har sagt upp avtalen med Svenskt Näringsliv om tjänstepensioner, försäkringar och omställning. Om parterna inte kommer överens löper avtalen ut den 1 december – och då försvinner också fredsplikten.

Det innebär att det inte längre finns något reglerat om inbetalningar till tjänstepensioner, tillägg för sjukförsäkring och föräldraledighet eller stöd från omställningsorganisationerna vid uppsägning, bland annat.

Både arbetsgivare och fack får då möjlighet att varsla om konflikt. LO:s avtalssekreterare har i media hotat med strejk om parterna inte kommer överens innan december.

– Ingen gillar att bli hotad så det är ju inte positivt. Uppsägningen av avtalen gör att vi hamnar i ett mer pressat läge, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, till TN.

Nära en uppgörelse i våras

Bakom konflikten finns framför allt en fråga: mellan vilka åldrar ska anställda omfattas av tjänstepension och försäkringsförmåner?

Under våren förhandlade LO, PTK och Svenskt Näringsliv om frågan, men parterna lyckades inte komma fram till en gemensam lösning.

– Vi var väldigt nära att nå en uppgörelse i den här omgången men lyckades inte. Nu har facken sagt upp avtalen och då är det bara för oss att förhålla oss till det, säger Mattias Dahl.

I dag omfattas arbetare inom LO av tjänstepension fram tills de fyller 65 år, och tjänstemännen inom PTK som har ITP1 tills de blir 66 år. Samtidigt har riktåldern, den rekommenderade pensionsåldern, höjts till 67 år.

LO och PTK kräver nu att även de som arbetar högre upp i åldrarna ska tjäna in till sin pension, samtidigt som den lägsta åldern för när avsättningarna startar ska sänkas.

Behöver jobba längre

Det finns en stor enighet i samhället om att fler behöver arbeta längre för att kunna finansiera svensk välfärd, med tanke på att det föds färre barn och livslängden ökar. Även Svenskt Näringsliv anser att avtalen bör inkludera alla som jobbar, enligt Mattias Dahl.

– Vi behöver börja jobba tidigare, och framför allt behöver vi jobba längre. Och vår utgångspunkt är att den som jobbar generellt bör omfattas av kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar. Det finns inget principiellt arbetsgivarpolitiskt skäl att inte ha ett bredare åldersspann än det vi har idag.

”Det är det vi nu diskuterar och förhandlar om – var ska gränserna gå?”

Frågan är i stället var gränserna ska dras – och hur kostnaden ska fördelas, konstaterar Mattias Dahl.

– Det är det vi nu diskuterar och förhandlar om. Var ska gränserna gå? Och när de väl är fastställda, hur ska vi hantera kostnadsökningen som uppstår?

Att bredda åldersspannet har en tydlig baksida för arbetsgivarna, nämligen kostnaden.

– Det här är en kostnadsfråga, inte en politisk fråga. Konsekvenserna kan bli omfattande och skulle kunna leda till stora utmaningar för många grupper i samhället, säger Mattias Dahl.

”Betydande kostnadsökning”

I dag ligger premien för tjänstepensionen på 4,5 procent av lönen upp till brytpunkten på 7,5 inkomstbasbelopp, och 30 procent på lönedelar därutöver. Om fler åldersgrupper ska omfattas innebär det enligt Svenskt Näringsliv en betydande kostnadsökning för företagen.

– Vi har visat på en konstruktiv vilja genom att inkludera fler ålderskategorier löpande. Men att alla åldersspärrar tas bort i ett slag, och företagen bara ska svälja hur mycket det kostar. Det kan vi inte acceptera, säger Mattias Dahl.

Parterna har under de senaste åren redan genomfört flera förändringar av åldersgränserna i de kollektivavtalade systemen för pension, försäkring och omställning. Det är också en av förklaringarna till att det finns ett stort antal avtal inom de tre olika delarna. De skiljer sig åt mellan branscher och mellan arbetare och tjänstemän.

Svårt att överblicka

Mattias Dahl menar att logiken och rättvisan i dagens regelverk har blivit svåra att överblicka efter återkommande förändringar.

– Eftersom det har blivit så många förhandlingar genom åren så finns det inte en röd tråd genom alla avtal. Det är också en anledning till att generella förändringar är komplicerade och tar tid.

Men den här gången har uppsägningen av avtalen lagt till en ny dimension och förhandlingsläget har skärpts. Om parterna inte skulle komma överens innan avtalen löper ut uppstår ett läge som tidigare inte har prövats.

Första steget om avtalen upphör skulle innebära att anställda inom privat sektor inte längre har rätt till de tjänstepensionsinbetalningar och försäkringslösningar som följer av avtalen.

Trots det ovanliga läget är budskapet från Svenskt Näringsliv att förhandlingarna fortsätter med målet att hitta en lösning och att det inte ska gå så långt som till strejk eller lockout.

– Här blir det extra viktigt eftersom det rör så pass många människor och företag och så stora värden. Både vi och facken har ett enormt ansvar att hitta bra lösningar. Det här är sådant som vi brukar förhandla om och vi brukar alltid kunna komma överens, säger Mattias Dahl.